av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Situationen inom vården är pressad, och delar av välfärden fungerar inte. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har varnat för risker för ”liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet”. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är även oroligt över situationen inom välfärden. SKL har överlämnat ett 47-punktsprogram med krav på förändringar, flertalet helt extraordinära.
Socialstyrelsen beskriver och sammanfattar MSB:s nationella lägesbild i en skrivelse angående flyktingsituationen i Sverige: ”... 9 länsstyrelser angivit att det inom det egna länet finns kommuner med allvarliga problem. Även landstingen har i vissa fall angett att de påverkas av det rådande läget […] i det längre perspektivet kan landstingen behöva planera för större behov av viss vård som exempelvis barnmedicin, tandvård samt psykiatrisk hälso- och sjukvård.”
Sverige är i ett allvarligt läge. I Blekinge läns landsting har mödrahälsovården under hösten fått avstå från att kalla till cellprovsundersökningar för kvinnor. Personalen har innan beslutet av avstå cellprover försökt lösa situationen genom att ta kortare raster, skära ned på telefontider och vänta med administrativt arbete. Även på flera andra håll i landet är mödrahälsovården under press. I Kalmar läns landsting har man dragit in på utåtriktade aktiviteter såsom föräldragrupper.
Statsministern har tidigare sagt att ”det finns delar i välfärden som inte fungerar som de ska”. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har snarare framställt att situationen är under kontroll. Men det duger inte som svar när vården avstår till exempel cellprover för kvinnor och personalen känner sig tvungen att ta kortare raster för att klara av arbetsbördan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka konkreta åtgärder avser regeringen och statsrådet Wikström att vidta på grund av den extraordinära situationen och ökade risker för undanträngningseffekter?