av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Statsministern konstaterade under frågestunden i riksdagen den 26 november att ”det finns delar i välfärden som inte fungerar som de ska”. Men vad gör regeringen för att komma till rätta med situationen?
Den frågan har ställts under en längre tid och därför blev det naturligt att följa upp detta till ansvarigt statsråd för hälso- och sjukvården den 1 december i socialutskottet. Då framställdes det som att läget är under kontroll. Vilken verklighetsuppfattning har regeringen och statsrådet Gabriel Wikström? Att situationen i vården är pressad och att delar av välfärden inte fungerar, eller är läget under kontroll?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varnar för risker för ”liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet”. Det betyder i klartext att patienters behov och hälsa riskeras. Därtill beskriver Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, situationen: ”Under den extrema situation som råder går det dock inte att fullfölja lagstiftningen” och har överlämnat en 47-punktslista med krav på förändringar, flertalet helt extraordinära.
Socialstyrelsen beskriver och sammanfattar MSB:s nationella lägesbild i en skrivelse angående flyktingsituationen i Sverige: ”Nio länsstyrelser angivit att det inom det egna länet finns kommuner med allvarliga problem. Även landstingen har i vissa fall angett att de påverkas av det rådande läget… … i det längre perspektivet kan landstingen behöva planera för större behov av viss vård som exempelvis barnmedicin, tandvård samt psykiatrisk hälso- och sjukvård”.
Den enda lösning som statsrådet presenterat hittills är den extra miljard som regeringen ska använda till allt och alla nästa år inom hälso-och sjukvården. Alla utom statsrådet är oroliga att detta långt ifrån räcker. Fortfarande är de största utmaningarna att korta väntetider och säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen nationellt. Inför dessa utmaningar står regeringen tomhänt på förslag. Propositionslistan till riksdagen är tom. Det är ytterst allvarligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Delar statsrådet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s, respektive Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s, bedömningar gällande risker för undanträngningseffekter i vården, och vilka nya åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta med anledning av det extraordinära läget för vård och omsorg?