av Tina Ghasemi (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Trots att ett färdigt betänkande på regeringens bord föreslår betydande förändringar av namnlagen har fortfarande ingen proposition lagts fram. Lagen som numera kan ses som föråldrad kräver revideringar, och betänkandet från Namnkommittén föreslog en rad förändringar i lagen.
Den nya lagen, som var tänkt att träda i kraft den 1 januari 2015, syftar genomgående till att ge medborgarna större frihet att själva få välja sina namn, samtidigt som lagstiftningen blir lättare att förstå och hanteringen av namnärendena förenklas.
Betänkandet innehöll en rad förändringar, som att efternamn fritt ska kunna bildas på något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna son eller dotter. En annan förändring var att dubbla efternamn tillåts bildas och att den med dubbelt efternamn får bestämma ordningsföljden för namnen. Därtill föreslogs att Skatteverket blir ny namnmyndighet. Patent- och registreringsverkets befattning med personnamn upphör.
Samtliga förändringar är välkomna, då den tidigare lagstiftningen inte hade förändrats nämnvärt sedan tillkomsten. Däremot skapar dagens lagstiftning fortfarande uppenbara problem för familjer med bland annat isländsk bakgrund. På Island får barn som regel efternamn som är patronymikon eller metronymikon.
Det finns till exempel fall där barn till samma föräldrar inte får möjlighet att bära samma efternamn. Detta är givetvis olyckligt, och det är mot denna bakgrund nödvändigt att ytterligare justera den nya lagen om personnamn.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad är det som gör att lagändringen tar sådan tid, och när kan vi förvänta oss en färdig proposition?