av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
I dag nåddes vi av den glädjande uppgiften att Gambia äntligen förbjuder kvinnlig könsstympning, och att presidenten har aviserat att förbudet ska träda i kraft omedelbart. Kvinnlig könsstympning har lyckligtvis sedan mycket länge varit förbjuden i Sverige, men likväl förekommer ingreppet, och det finns till och med krafter i vårt land som försvarar det.
I korthet innebär kvinnlig könsstympning att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av kvinnans yttre könsorgan, vilket skapar men för livet. Resultatet kan bli långvariga blödningar, infektioner, sterilitet och till och med dödsfall. Många av de flickor som drabbas i Sverige vänder sig till ungdomsmottagningar. De uppvisar problem såsom smärta i underlivet, klåda, ärrbildningar, cystor, infektioner, infertilitet och svårigheter att kissa eller menstruera.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det mellan 100 och 140 miljoner flickor eller kvinnor i världen som har blivit könsstympade, och varje år riskerar ytterligare två miljoner flickor att stympas. Hur stort antalet är i Sverige är svårt att veta exakt, men vittnesmål pekar på att antalet det senaste året har ökat kraftigt, trots en tydlig lagstiftning mot detta.
För ungefär tio år sedan utvecklades en fransk metod för att återskapa klitoris. Hittills har över 5 000 kvinnor opererats och hela 98 procent har uppgett minskad smärta och bättre förmåga att få orgasm, oavsett vilken typ av könsstympning vederbörande har utsatts för.
Sedan januari 2015 används metoden också i Sverige genom en mottagning på universitetssjukhuset i Solna. Som följd av att denna metod enbart finns på ett fåtal platser runt om i världen har förfrågningar om rekonstruktion kommit från Norge, Danmark, Storbritannien och naturligtvis från stora delar av Sverige.
Inom skolhälsovården i Gävle kommun har exempelvis all personal utbildats för att kunna bemöta de här flickorna på ett bra sätt, och de har utvecklat sitt samarbete med ungdomsmottagningarna, som också har ökat sin kunskap i området. Gävleborgs länsstyrelse arrangerar likaså utbildningsdagar för berörda arbetsgrupper i länet för att effektivt kunna möta det växande problemet.
Med anledning av detta önskar jag fråga följande.
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra kvinnlig könsstympning i Sverige? Avser regeringen att verka för mer arbete för återskapande av klitoris på svenska sjukhus och vilket arbete sker för att underlätta för drabbade kvinnor?