Fråga 2015/16:364 Språkkravet på svenskflaggade passagerarfartyg

av Boriana Åberg (M)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Enligt EU-direktivet 1999/35/EG ska besättningen på ett fartyg kunna tala det eller de språk som talas av majoriteten av passagerarna som reser på en särskild rutt. Transportstyrelsen tolkar detta krav som att besättningarna på alla svenskflaggade fartyg som trafikerar Östersjön ska kunna tala skandinaviska. Andra länders myndigheter tolkar kravet lite annorlunda. Exempelvis gäller språkkravet bara den del av besättningen som ansvarar för utrymningen på danskflaggade fartyg. Den fria rörligheten i Europa har lett till att många människor rör sig över gränserna, och det är felaktigt att utgå från att majoriteten av passagerarna på en färja mellan Sverige och ett annat Östersjöland talar svenska, danska eller norska. Den snäva tolkningen av språkkravet försvårar för rederierna att rekrytera sjömän från andra EU-länder samtidigt som det råder kompetensbrist i Sverige. Dessutom urholkas de svenska rederiernas konkurrenskraft när exempelvis en tyskflaggad färja mellan Trelleborg och Rostock inte omfattas av språkkravet medan en svenskflaggad färja omfattas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för en förändrad tolkning av språkkravet?