av Magnus Oscarsson (KD)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Enligt EU:s vattendirektiv ska medlemsländerna senast den 22 december ha fattat sina beslut om vattenförvaltningen för åren 2016–2021. I de andra medlemsländerna fattas dessa beslut av regeringarna. I Sverige är besluten delegerade till de fem vattendelegationerna.
Besluten om vattenförvaltningen innebär omfattande avvägningar mellan olika intressen där mångmiljardbelopp står på spel. Enligt vattendirektivet ska kostnaderna för vattenvård vägas mot nyttan av åtgärderna. Detta ställer stora krav på konsekvensanalyser och innebär avvägningar av politisk natur. Miljömålsberedningen har framfört att vattendelegationerna inte är konstruerade för att göra svåra politiska avvägningar mellan nytta och kostnader. Havs- och vattenmyndigheten har inte lämnat vägledning till vattendelegationerna för hur de ska göra avvägningar mellan nytta och kostnader.
Nyligen skickade Västerhavets vattendelegation en hemställan till regeringen om att skjuta upp besluten om vattendirektivet med ett år. En viktig anledning till detta är en dom i EU-domstolen från i somras, vars konsekvenser inte hunnit inarbetas i planerna. Ett annat skäl är att regeringen fortfarande inte gett något besked om den begäran om överprövning av åtgärdsprogrammen som bland andra Jordbruksverket begärt eftersom programmen saknar realistisk finansiering.
I rådande läge vore det oansvarigt av regeringen att lämna vattendelegationerna att fatta sina beslut inom utsatt tid och utan efterfrågad vägledning och behövlig analys.
Jag har följande fråga till klimat- och miljöminister Åsa Romson. Kommer ministern att skjuta upp besluten om vattenförvaltningen för åren 2016–2021?