av Amir Adan (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Bruket av kosttillskott har medfört ett tiotal fall av dopning inom svensk idrott under de senaste åren. Dopningsklassade substanser utgör bara ett exempel på olika typer av läkemedelsliknande och potentiellt hälsofarliga ämnen som kan ingå i kosttillskott, vilket gör detta till ett folkhälsoproblem. Kosttillskott klassas som livsmedel och för alla livsmedel gäller en hög skyddsnivå för hälsan, enligt lag.
När det gäller läkemedel är det inte enbart substanserna i sig som avgör vad som är läkemedel utan substansen i kombination med syftet. Därför utgör läkemedelslagen normalt inget hinder mot spridning av läkemedelssubstanser i annat syfte.
År 2010 presenterade Malmö stad rapporten Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare. Resultatet visade att 21 av de 85 granskade tillskotten var att betrakta som läkemedel som aldrig borde ha fått marknadsföras och säljas som kosttillskott. Av resterande preparat var 78 procent på olika sätt felmärkta.
Rapporten sätter fingret på de brister som finns på kosttillskottsmarknaden i dag. Oseriösa aktörer i kosttillskottsbranschen utnyttjar de svagheter som finns i regleringen av marknaden. Saluförda illegala kosttillskott avslöjas sällan i efterhand och om de gör det är straffet milt. Dessutom innebär dagens praxis att beslut om saluförbud av livsmedel tas av varje kommun var för sig och inte av Livsmedelsverket centralt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Avser statsrådet och regeringen att ta initiativ till en översyn med målet att skärpa tillsynen av kosttillskott?