av Mikael Eskilandersson (SD)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Regeringspartierna har, i alla fall i SKL:s yttrande, intagit en tydlig ståndpunkt gällande könsbyte och vill sänka åldern till 15 år för könsbyte och juridiskt byte av kön, så att ungdomar ska få möjligheten att byta kön redan innan puberteten har passerats. Men hur ser man då på vilka konsekvenser det kan få inom andra områden, som till exempel idrotten?
Enligt det förslag som SKL har tagit ställning till kommer en pojke, som har varit pojke i över 15 år och har fått en större och starkare skelettuppbyggnad på grund av de genetiska skillnaderna mellan man och kvinna, att tillåtas att byta kön juridiskt och sedan att få tävla inom flickornas division inom till exempel kampsport. Om personen väljer att enbart byta juridiskt kön, så behöver inte personen ha genomgått någon behandling alls och kommer trots det att betraktas som flicka rent juridiskt och därmed vara berättigad att tävla som ”flicka”.
Man kan ifrågasätta om man verkligen har övervägt hur de andra flickornas föräldrar kommer att reagera när de ser att en nybliven flicka, som har varit pojke i nästan hela sitt liv och därigenom fått en betydlig större och starkare kropp, ska kämpa mot deras barn. Den fysiska fördelen av att ha varit pojke så länge är oneklig och kan få förödande konsekvenser för hälsan och välmående för de andra flickorna, ett faktum som inte kan förbises.
Det är också i alla fall teoretiskt möjligt att personer byter juridiskt kön specifikt för att få fördel inom atletiska sporter, och därmed finns det en uppenbar risk att divisionerna, som är menade för flickor, kommer att bestå av före detta pojkar som har valt att byta kön juridiskt. För de borde, enligt reglerna, få spela i dessa ligor utan att diskrimineras.
Har statsrådet tänkt på vilka konsekvenser könsbyte kan få inom idrotten, och vad planerar statsrådet att göra för att detta inte ska missbrukas?