av Lars Hjälmered (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fattade tidigare i år beslut om att kraftigt höja effektskatten på kärnkraft, den så kallade kärnkraftsskatten. De tre partierna valde att höja kärnkraftsskatten med 17 procent trots att energimarknaden befinner sig i ett läge med historiskt låga elpriser och en bristande lönsamhet.
Under sommaren och hösten har besked och beslut kommit från energiföretag om att fyra kärnkraftsreaktorer avvecklas i förtid. Företagen är tydliga med att besluten grundar sig i en kombination av låga elpriser och en hög kärnkraftsskatt. En förtida stängning av fyra reaktorer innebär enligt uppgift ett statsfinansiellt minus på 1,5 miljarder kronor. Dessa minskade skatteintäkter kan komma att falla inom statsbudgetens planeringshorisont.
I samband med att riksdagen skulle besluta om höjningen uttryckte energiministern att den kraftiga höjningen av kärnkraftsskatten handlade om att få in mer skattepengar till statskassan. Det kan nu konstateras att beslutet tvärtom kommer att resultera i ett mycket stort hål i statsfinanserna.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga finansministern:
Vilken nettoeffekt bedömer finansministern att den kraftigt höjda effektskatten på kärnkraft har på de offentliga finanserna?