av Mats Pertoft (MP)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Regeringen beslutade den 26 maj 2016 om ett kommittédirektiv ”En ändamålsenlig reglering för biobanker” (Dir. 2016:41) genom vilket en särskild utredare ska göra en översyn av den lagstiftning som reglerar hanteringen av humanbiologiskt material, s.k. vävnadsprover, och information om proverna i biobanker. Av direktiven framgår bl.a. att utredaren ska analysera och lämna förslag om användningen av vävnadsprover från PKU-registret och andra biobanker ska vara tillåten för utredning av allvarliga brott. Utredaren ska vidare analysera vilka fördelar och risker som finns med att göra PKU-registret och andra biobanker tillgängliga för brottsutredande ändamål.
Som framgår av direktiven har frågan om vävnadsprover från PKU-registret ska få användas för brottsutredande ändamål aktualiserats ett flertal gånger. Biobanksutredningen (SOU 2010:81) hade i uppdrag att utforma en lagstiftning som skulle säkerställa att vävnadsprover inte skulle få användas för brottsutredande ändamål. Utredningen föreslog att det skulle anges i rättegångsbalken att vävnadsprover som omfattas av biobankslagen inte får tas i beslag för utredning av brott.
Om proverna nu skulle få användas även för brottsutredande ändamål finns det en risk för att föräldrar skulle överväga att inte lämna sitt samtycke till att prover tas och bevaras från deras nyfödda barn, att föräldrar begär att deras barns prover ska tas ur biobanken eller att provgivarna i vuxen ålder begär samma sak. Jag instämmer i utredningsdirektivens skrivning om att detta skulle innebära negativa konsekvenser inte bara för barn och föräldrar utan också för forskningen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Avser statsrådet att öppna för möjligheten att använda PKU-registret till brottsbekämpning?