av Lars Eriksson (S)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Bostadsbristen i Sverige är i dag akut. Utmaningen ökar genom det stora antal flyktingar som flytt till Sverige och behöver en bostad för att kunna etablera sig. Då krävs en mängd olika förslag och åtgärder för att vi ska kunna öka nyproduktionen till en nivå som kan närma sig behoven.
Ett problem i dag är att många inte har råd att hyra eller köpa de bostäder som byggs. Ett annat problem är att flyttkedjorna inte kommer igång så att billigare bostäder blir lediga. Och samtidigt ökar behovet av bostäder ännu mer.
Den akuta boendefrågan gällande nyanlända är Migrationsverkets och kommunens ansvar. Samhället har i dag mycket höga kostnader för att lösa boendefrågan för nyanlända och långsiktigt måste boendekostnaden sjunka. I snitt bedöms Migrationsverkets kostnad vara strax över 300 kronor per person och dygn. Samhällets nuvarande kostnader för de kortsiktiga bostadslösningar för asylboende bör kunna nyttjas bättre och mer långsiktigt och gynna kommunen och dess invånare på ett hållbart sätt.
Kommunen kan ha byggbar mark som i dag inte är lönsam att bygga på, till exempel i stadsdelscentrum utanför stadskärnan. Där understiger marknadsvärdet i regel produktionskostnaden för att bygga bostäder, baserat på den maximala hyra som kan tas ut.
Sabo har arbetet fram olika förslag på hur vi ska kunna möta detta behov. Ett förslag går ut på att Migrationsverket delfinansierar projektet via högre hyra än marknadshyran för bostäder/ trygghetsbostäder. Det medför att projekt kan uppföras på mark i något sämre läge, på platser där ingen i dag uppför bostäder då marknadsmässiga avkastningskrav gör att projektet får nedskrivningsbehov (ref: den så kallade Västerviksmodellen). Sabos bedömning är att det medför att vi med denna modell kan komma åt redan detaljplanelagd och byggbar mark och således kraftfullt öka bostadsbyggandet ganska snabbt.
Detta är inte lösningen på hela bostadssituationen i Sverige i dag, men det kan vara en del av den.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka initiativ är ministern beredd att ta med anledning av det som har framförts?