av Håkan Svenneling (V)
till Statsrådet Ann Linde (S)
Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) är ett handelsavtal som förhandlades fram mellan EU och Kanada 2014 och som ska ratificeras av EU:s instanser senare i år. Avtalet är ämnat att underlätta handel mellan Kanada och EU men har bland annat kritiserats hårt för bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen och för att det riskerar att underminera arbetstagares rättigheter, slå mot välfärden och inte minst utgöra ett hot mot klimatet och miljön.
Många storföretag, varav många amerikanska bolag, är verksamma i Kanada och får genom avtalet en möjlighet att stämma Sverige och andra medlemsstater om de anser att vår nuvarande eller planerade lagstiftning begränsar deras tilltänkta vinster.
I och med Lissabonfördraget flyttades makt från medlemsstaterna till EU-kommissionen när det gäller att förhandla handelsavtal. Det är dock inte fastslaget vilken makt EU har att besluta om avtal. Handelspolitiken är fortfarande en delvis nationell angelägenhet. Om EU-kommissionen, efter en juridisk prövning, beslutar sig för att ett avtal är att betrakta som ett så kallat blandat avtal innebär det att det även ska godkännas av de nationella parlamenten.
Det är tydligt att många i Europa är kritiska till CETA-avtalet. För att få legitimitet är det viktigt att de nationella parlamenten får inflytande över beslutsprocessen och att CETA får status som ett ”blandat avtal” och att det därmed måste godkännas av de nationella parlamenten.
Sverige har hittills anslutit sig till de länder som vill skynda på processen och att avtalet inte ska passera de nationella parlamenten trots att en majoritet av EU:s medlemsstater anser att CETA ska vara ett blandat avtal.
Mot bakgrund av detta är min fråga till statsrådet Ann Linde:
Anser statsrådet att CETA-avtalet är ett blandat avtal och att det därmed ska godkännas av Sveriges riksdag?