av Caroline Szyber (KD)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I en tid med växande tätorter och en stor ofrihet på bostadsmarknaden till följd av bostadsbrist har Mark- och miljööverdomstolen bestämt sig för att bli mer restriktiv i sin praxis i fråga om tillfälliga bygglov för förskolor. Med hänvisning till att kommunerna borde ha haft bättre framförhållning leder den restriktiva tolkningen nu till att välfungerande förskolor måste stängas i förtid då bygglovets förnyande avslås.
Storleken på barnkullarna går i ebb och flod. Kommuner har att beakta detta i sin planering; förbygger man sig i permanenta lokaler som efter några år står tomma blir kostnaden därefter. Inte sällan innebär också lokaliseringen på tillfälliga bygglov att man erbjuder miljöer man annars inte kunnat tillgå, där tilltagna skolgårdar och optimala placeringar föreligger.
Den restriktiva hållningen från Mark- och miljööverdomstolen forcerar en högre grad av planering från kommunerna. Till exempel läggs i Stockholm detaljplaner som möjliggör att antalet förskolor kan hålla jämna steg med nybyggnationen i övrigt. Men det går också att konstatera hur denna forcering föser barnen framför sig när bra förskolor tvingas stänga och familjer därefter måste ställa om sina liv.
I en intervju i Dagens Nyheter den 23 maj efterlyser en tjänsteman på Stockholm stads bygglovsavdelning en flexiblare lagstiftning. Att det tar ca 18 månader att ändra en detaljplan vittnar om svårigheterna för kommunerna att parera den mycket dynamiska efterfrågan på förskoleplatser.
Med anledning av det ovan framförda vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen så att den ger kommunerna bättre förutsättningar att tillhandahålla förskoleplatser?