av Jan-Olof Larsson (S)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I min hemkommun Sotenäs likväl som i många andra kustkommuner påträffas övergivna fritidsbåtar. De ligger angjorda i eller utanför kommunala hamnar, vid båtklubbar eller någonstans i skärgården. De är oftast inte anmälda som stulna och ägare kan i många fall inte spåras.
Dessa båtar kan i princip inte flyttas utan att det riskerar att betraktas som egenmäktigt förfarande. Den som flyttar en sådan båt och förorsakar en skada kan bli ersättningsskyldig.
En möjlighet i dessa fall är att begära biträde hos kronofogden för bortforsling, vilket förutsätter en polisanmälan. Begäran måste innehålla namn, adress och helst personnummer på den som äger den båt som begärs flyttad för att kronofogden ska kunna debitera kostnaden rätt. Annars sker ingen bortforsling.
Här döljer sig enligt min mening ett moment 22. Skrotbåtar kan ligga i åratal i skärgården utan att det lagligen går att ingripa. Det händer även att värdefulla båtar, utan spårbar ägare, ockuperar platser i båtklubbar eller annorstädes utan att vare sig polis, kronofogde eller hamnkaptener egentligen får flytta dem.
Många aktörer, till exempel polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelserna och Sjöfartsverket, kan helt eller delvis bli inblandade i frågan, men under oklara ansvarsförhållanden.
De allra flesta av dessa båtar går det inte att spåra någon ägare till eftersom de aldrig har funnits med i något register. Kostnaden hamnar då hos kommunens skattebetalare.
I de fall där det inte går att fastställa vem som är ägare bör det skapas legala möjligheter att ingripa genom att skapa en samlad lagstiftning som reglerar fall som dessa.
Med anledning av detta skulle jag vilja fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ser ministern på möjligheten att ändra lagstiftning och regelverk för att underlätta för kommunerna att lösa detta problem?