av Ida Drougge (M)
till Statsrådet Aida Hadzialic (S)
I mars fattade regeringen beslutet att öka statsbidraget till ideella organisationer som arbetar med läxhjälp, från 4 miljoner till 8 miljoner kronor. Den 5 april, mitt i verksamhetsåret, ändrade dock regeringen spelreglerna så att pengarna bara kan användas för att hjälpa elever som går i grundskolan. Stödet för elever som går på gymnasiet tas helt bort, trots att dessa många gånger behöver minst lika mycket läxhjälp som yngre elever. Det är snarare så att fler behöver hjälp av andra än sina föräldrar i takt med att matematiken i gymnasiet blir svårare.
I flera internationella undersökningar, bland annat PISA, halkar Sverige längre och längre efter andra länder när det gäller kunskapsresultaten, samtidigt som det är brist på lärare. Läxhjälp gör stor skillnad för allt detta, då läxhjälp kan ge elever både kompletterande undervisning och den undervisning som behövs men som skolan inte kan erbjuda. Mattecentrum, en av de större organisationer som hjälper elever med läxhjälp, kan visa att läxhjälpen dessutom gör att elever lyckas höja sina betyg. Att extra stöd för läxhjälp är bra är svårt att argumentera emot, och det stödet behövs inte bara i grundskolan utan också på gymnasiet.
Var fjärde elev på gymnasiet hoppar av, och var femte elev funderar på att göra det på grund av bristande motivation, enligt Sveriges Elevkårer och lärarkåren. En av många lösningar som behövs är insatser som går utöver skolans vanliga uppgifter, det vill säga läxhjälp.
Min fråga till statsrådet är därför:
Varför har regeringen ändrat det så att statsbidraget för läxhjälp inte längre kan gå till organisationer som hjälper gymnasieelever med läxor, och varför har man valt att göra dessa förändringar under innevarande verksamhetsår?