Interpellation 2015/16:765 Barnäktenskap

av Alexandra Anstrell (M)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

I Sverige får den som är under 18 år inte ingå äktenskap enligt äktenskapsbalken (2014:376). I Sverige trädde nya lagändringar i kraft den 1 juli 2014 som bland annat innebär att barn inte längre ska kunna få dispens att gifta sig. Möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare, liksom möjligheten att erkänna äktenskap som ingåtts utan att båda parterna varit närvarande, så kallade fullmaktsäktenskap. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Barnäktenskap är förbjudet och lagen måste efterlevas av alla som bor i Sverige och lyder under svensk lagstiftning.

Att fylla 18 år är en livshändelse ur många perspektiv då man betraktas som vuxen. Då får man rösta i allmänna val, köpa alkohol på restaurang, ta körkort, kunna dömas till fängelsestraff, är myndig och ska ta ansvar för sig själv. I Sverige räknas man som barn upp till 18 års ålder. FN:s konvention innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konvention nummer ett är tydlig, ”ett barn är varje människa under 18 år”.

Trots detta vet vi att barn som bor i Sverige gifts bort i andra länder. Vi vet också att bland de människor som kommer hit anländer barn som är gifta. Nu har vi i Sverige en regering som utnämnt sig själv till en feministisk regering med ett statsråd som uttalar att barns rättigheter måste stärkas.

Med hänvisning till ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Åsa Regnér:

  1. Vad gör statsrådet för att begränsa antalet barnäktenskap i Sverige?
  2. Vad gör statsrådet för att säkerställa att barn i Sverige får hjälp att komma ur äktenskap som ingåtts mot deras vilja?