av Allan Widman (L)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Enligt uppgift är bristen på lastbilar i Försvarsmakten akut. Det innebär att mobiliteten i de så kallade funktionsförbanden är mycket begränsad. Till funktionsförbanden räknas bland annat sjukvårdskompanierna, luftvärnsbataljonerna, ledningsbataljonerna och brigadstaberna, telekrigbataljonen och förstås logistikbataljonerna.
Bland annat lastbilar brukar beskrivas som ”bottenplattan i försvaret”, något som är prioriterat i det senaste av riksdagen fattade inriktningsbeslutet.
Försvarets materielverk menar att beslut om anskaffning av nya lastbilar kommer att fattas först 2023. I ett ramavtal med Norge har Sverige valt att anskaffa tyska lastbilar från MAN.
Sveriges lastbilsindustri är betydande vid en internationell jämförelse. I landet finns också ett stort antal lastbilar levererade av Volvo Lastvagnar och Scania. Dessa företag har även en omfattande reparations- och underhållsorganisation i landet som omfattar varje större och medelstor stad.
Förfogandelagen tillsammans med förordningen om uttagning av egendom för totalförsvaret ger Försvarsmakten möjlighet att planera för inmönstring av bland annat fordon. Såvitt bekant har denna möjlighet använts i ingen eller mycket liten utsträckning som en del av krigsplanläggningen i Sverige de senaste decennierna.
Givet omvärldsläget och de långa ledtiderna för anskaffning av bland annat lastbilar till krigsförbanden vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta för att säkra dessa förbands tillgång till nödvändiga fordon i händelse av krig eller höjd beredskap?