av Fredrik Malm (L)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Andelen lågutbildade ökar bland de arbetslösa. Detta beror på fler nyanlända som saknar utbildning. De försöker men har det svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Det finns jobb men det krävs minst gymnasieutbildning för att få dem.
Sverige har också lägst andel enkla jobb i EU. Med fler enkla jobb skulle fler med låg eller ingen utbildning kunna få ett riktigt jobb. Sverige har också bland de allra högsta ingångslönerna i EU. Till följd av dels för få enkla jobb, dels för höga ingångslöner har många utrikes födda svårt att få jobb i Sverige.
Det finns brett forskningsstöd från Internationella valutafonden (IMF), Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen och OECD för att de svenska ingångslönerna är problematiska för sysselsättningen. Just OECD kom nyligen med en rapport om svensk integrationspolitik där det framgår tydligt att nyanlända har svårt att få jobb i Sverige eftersom det saknas enkla jobb och eftersom de subventionerade anställningar som finns är alldeles för krångliga.
RUT-reformen för hushållsnära tjänster fyller en viktig funktion för att få fler utrikes födda, framför allt kvinnor, i jobb. I migrationsöverenskommelsen drev Liberalerna på för mer RUT, och vissa nya RUT-tjänster införs nu också som ett resultat av den överenskommelsen. Till och med statsrådet Johansson talar nu gott om RUT-reformen. Samtidigt har regeringen låtit Vänsterpartiets dogmatiska motstånd till RUT-jobben styra, vilket har försämrat förutsättningarna för att fler RUT-jobb ska växa fram.
Det är bra att den nya anvisningslagen har trätt i kraft så att fördelningen av nyanlända blir jämnare över landet och framför allt för att kopplingen till arbetsmarknaden väger tyngre. Men det behövs betydligt mer. Arbetsmarknaden måste breddas med fler enkla jobb med lägre lön och låga skatter. Vi liberaler vill utveckla RUT-reformen men framför allt vill vi reformera arbetsmarknaden för att fler ska få ett jobb att gå till och en egen lön att leva på. Vi har föreslagit startjobben – en anställningsform för unga upp till 23 år och för nyanlända. Startjobben ger en lön på mellan 14 000 och 16 000 kronor i månaden och det blir billigare och enklare att anställa eftersom inga arbetsgivaravgifter eller kollektivavtalade försäkringar ska betalas och det inte ska krävas kollektivavtal eller kontakt med Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg intervjuades häromdagen i Dagens industri. Han ser behovet av reformer för att arbetsmarknaden ska fungera även för lågutbildade utan gymnasieutbildning. I intervjun säger generaldirektör Sjöberg följande: ”Efterfrågan på arbetskraft som saknar gymnasieutbildning är väldigt låg. Och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte effektiva för dem som saknar gymnasieutbildning.” Man kan här notera att generaldirektören talar klarspråk samtidigt som regeringen stoppar huvudet i sanden.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:
Vilka reformer vill ministern se på arbetsmarknaden för att fler utan utbildning ska få jobb, och hur ser ministern på uttalandet att arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte är effektiva för dem utan gymnasieutbildning?
Kommer ministern att verka för en återgång till mer förmånliga villkor för att få använda RUT-tjänster, för att på det sättet få fram fler enkla jobb som många gånger ger just utrikes födda kvinnor ett jobb och en egen lön att leva på?