Interpellation 2015/16:72 Högre utbildning

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Saco har publicerat en studie över akademiska studiers påverkan på livslöner som visar att den genomsnittliga lönsamheten för alla akademiska utbildningar i Sverige är 16 procent. Det finns dock stora skillnader mellan de mest lönsamma och de minst lönsamma utbildningarna. De som har sämst lönsamhet har ett minusresultat på upp till 10 procent, medan de som lönar sig bäst har en lönsamhet på över 50 procent.

Många av de akademiska utbildningarna lönar sig alltså inte ekonomiskt jämfört med en gymnasieutbildning. De som går dessa utbildningar kan förvänta sig ekonomisk förlust över livet. Till förlorarna hör många av Sveriges lärare.

Vi moderater menar att det här är ett stort problem. Vi tycker att det är viktigt att utbildning lönar sig så att människor känner sig motiverade att avstå lön och i stället ta lån för att klara sitt uppehälle under studietiden. Det är viktigt att utbildning lönar sig så att unga med olika social bakgrund vågar ta steget in på högskola och universitet. Och det är viktigt att människor som känner att de hamnat fel i arbetslivet vågar skola om sig.

Sacos studie visar att en genomsnittlig svensk akademiker har tjänat in sin utbildning genom högre lön vid 39 års ålder, men vi ser att många byter yrke och arbetsplats någon gång under yrkeslivet och dessutom att många orkar och vill ha ett längre yrkesliv. Moderaterna satsar därför 159 miljoner kronor från och med år 2016 på ett omställningspaket för att förbättra möjligheterna att finansiera högre utbildning senare.

Regeringens budgetproposition innehåller i stället stora skattehöjningar riktade mot just akademiker. Förslagen i budgetpropositionen gör att Sveriges poliser, läkare och lärare får behålla mindre av sin lön och detta gör därmed högre studier mindre attraktivt.

Man kan fråga sig om inte finansministern anser att åren på lärarutbildningen ska löna sig för svenska lärare? Det kan vidare ifrågasättas om finansministern vill att fler barn, vars föräldrar inte har en akademisk examen, ska välja att läsa vidare efter gymnasiet?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Hur ser finansministern på att budgetpropositionens förändringar av skatteuttaget från människor minskar incitamenten för högre studier?