av Christian Holm Barenfeld (M)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Nyanlända måste komma in på arbetsmarknaden både snabbare och i betydligt större utsträckning. Det är en av de största samhällsutmaningar vi har i Sverige i dag.
I dag finns det många utrikes födda som har varit i landet länge, men som fortfarande saknar ett arbete. Mer än hälften av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är nu utrikes födda – 187 000 i april månad. Denna statistik visar dessutom långt ifrån hela bilden av utmaningen. Den omfattar till exempel inte det stora antal asylsökande som väntar på beslut om uppehållstillstånd och som kommer att få ett sådant beslut. I Migrationsverket mottagningssystem finns i nuläget 170 000 personer inskrivna. Vi har också ett stort antal utrikes födda i Sverige som får bistånd av kommunen, men som i stället skulle kunna ha ett arbete.
En åtgärd som regeringen ofta återkommer till som viktig för att underlätta för nyanlända att komma i arbete är snabbspåren. Regeringen har löpande på pressträffar eller genom pressmeddelanden presenterat de snabbspår som kommit på plats. Målgruppen för snabbspåren är enligt vad som står på Arbetsförmedlingens hemsida ”deltagare i etableringsuppdraget med tidigare erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke”.
Bland de snabbspår som finns i dag kan nämnas snabbspår för kockar, tandläkare, målare och sjuksköterskor. Totalt finns det tolv snabbspår på plats, enligt information på regeringens webbplats. Det första snabbspåret presenterades i september 2015, det vill säga för åtta månader sedan.
På Arbetsförmedlingens webbplats saknas i nuläget uppgifter om hur många personer som har påbörjat respektive snabbspår.
Med anledning av ovanstående är mina frågor till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson: