av Saila Quicklund (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dopinglaboratoriet i Köln i Tyskland undersökte för ett antal år sen 634 kosttillskott, och det visade sig att ca 15 procent av dessa innehöll dopningsklassade substanser. Studien är känd sedan tidigare, men situationen har inte förändrats. Tullverket har i år, enligt uppgifter till Sveriges Radios Ekot, beslagtagit 821 000 dopningstabletter. Detta ska jämföras med de 117 000 tabletter som togs i beslag under hela 2015.
Nyligen stängdes en ishockeyspelare i Luleå av efter att han testats positivt för ämnet metylhexanamin. Riksidrottsförbundet har varnat för det aktuella kosttillskottet som spelaren hade använt, och en anmälan gjordes mot den butik som saluförde den. Men vid Luleå kommuns provtagningar på polisens laboratorium fann man inte några förbjudna ämnen eller dopningsklassade preparat i produkten.
Användningen av kosttillskott förekommer alltmer hos vanliga motionärer. Detta är också ett skäl till vi behöver ta hänsyn till den statliga utredning som presenterades 2011 och som föreslog bildandet av en oberoende nationell antidopningsorganisation. Detta har jag frågat statsrådet om tidigare, och svaret blev då att ”ytterligare överväganden behöver göras innan frågan om en nationell antidopningsorganisation kan besvaras”.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att stävja förekomsten av otillåtna substanser i kosttillskott?
När förväntar sig statsrådet kunna redovisa ett ställningstagande i frågan om ett inrättande av en oberoende nationell antidopningsorganisation?