av Niklas Wykman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har ett löfte till väljarna om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Regeringen har upprepat fått kritik för att den inte redovisar hur, och i vilken omfattning, olika politiska förslag bedöms påverka måluppfyllelsen.
Vid flertalet tillfällen har finansministern ombetts att på ett öppet och transparent sätt presentera en redovisning av de långsiktiga sysselsättningseffekterna av regeringens förslag.
I Dagens Industri den 28 augusti 2015 medger regeringen att där finns en förbättringspotential: I vårpropositionen 2016 är målet att tydligare redovisa hur de olika reformerna påverkar sysselsättningen.
Nu finns facit, och det blev snarare motsatsen. Finansministern har valt ännu en gång att inte redogöra för de förväntade effekterna av reformerna. Transparens och öppenhet sätts åt sidan.
Det skapar misstanke om att regeringens politik inte leder till målet, utan att siffrorna helt enkelt pekar i en annan riktning. Regeringen verkar ha uppskattningar, eftersom företrädarna ofta hänvisar till ”samlade bedömningar”. Hur samlade bedömningar kan göras utan enskilda skattningar är höljt i dunkel. Ett vanligt antagande är att regeringen ägnar sig åt att driva ned arbetslöshetssiffran, inte genom fler jobb utan genom fler platser i arbetsmarknadsåtgärder och minskat arbetsutbud.
I vårpropositionen 2016 står att läsa: ”Mot bakgrund av den betydande osäkerheten i beräkningarna av reformeffekter har regeringen bedömt att det inte är ändamålsenligt att redovisa detaljerade siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer. Det skulle riskera ge en missvisande bild av effekterna. Regeringen beskriver i stället effekten av enskilda reformer i kvalitativa ordalag.
I prognosen över den makroekonomiska utvecklingen görs dock en samlad bedömning av hur reformer påverkar den makroekonomiska utvecklingen avseende både kortsiktiga effekter samt den långsiktiga produktions-, sysselsättnings- och arbetslöshetsnivån. Det görs för att få så träffsäkra prognoser som möjligt. I prognosen för det offentligfinansiella sparandet, som baseras på den makroekonomiska utvecklingen, beaktas således beteendeeffekterna av regeringens politik samlat.”
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Har det på Finansdepartementet gjorts beräkningar av de långsiktiga sysselsättningseffekterna av vårpropositionen 2016? När kan vi förvänta oss att få ta del av dem?