av Ola Johansson (C)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Riksintresseutredningen överlämnade den 2 december 2015 slutbetänkandet SOU 2015:99 Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser till Miljö- och energidepartementet.
Boverket bedömer att det behövs drygt 700 000 nya bostäder fram till 2025. För att klara denna utmaning behövs det förenklade byggregler och flexiblare tillämpning av riksintressen så att mer byggbar mark frigörs. Genom förenklad planering kan man snabbare tillgodose det behov av nya bostäder som finns och samtidigt skydda värdefulla miljöer och säkra nationella intressen.
Ett av de fyra övergripande uppdrag som gavs till utredaren var att särskilt redovisa förslag i fråga om hinder för angeläget bostadsbyggande. Den sammanlagda nettoarealen som bedöms att omfattas av riksintressen enligt 3 kap. 5-9 §§ miljöbalken (MB) omfattar ca 46 procent av landets totala land- och vattenareal innanför länsgränserna. Det förekommer också att områden som inte längre kan bedömas vara av riksintresse fortfarande anges som detta.
Systemet för hushållning av mark och vatten har ett regelverk som är splittrat på fler lagar och är svåröverskådligt. Det bidrar till osäkerhet vid tillämpningen och leder till att länsstyrelsen inte har ett underlag att lämna besked om förrän sent i planeringsprocessen. Denna oförutsägbarhet är ytterligare en faktor som verkar hämmande på bostadsbyggandet. Det är oroväckande signaler till bostadssektorn när regeringen å ena sidan bjuder in till samtal om bostadsbyggandet och å andra sidan tycks vilja avstå från att bereda de författningsförslag, vilka åtminstone till en viss del skulle kunna bidra till en helhetssyn i den fysiska planeringen, där hållbarhet kan kombineras med ett stärkt kommunalt ansvar och ett statligt inflytande över nationella intressen.
Med bakgrund av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson: