Interpellation 2015/16:568 Fördröjt svenskt medlemskap i Stratcom

av Hans Wallmark (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Försvarsminister Peter Hultqvist och inrikesminister Anders Ygeman meddelar i en artikel i Dagens Nyheter den 18 april att Sverige inom kort ska gå med i Natos center för strategisk kommunikation, Stratcom i Riga. Det är mycket bra att regeringen nu önskar ta steget fullt ut. Genom vårt medlemskap stärks Sveriges förmåga att identifiera desinformation och stå emot påverkanskampanjer.

Det är dock allvarligt att det tagit så lång tid från det att Peter Hultqvist den 26 oktober 2015 meddelade att Sverige övervägde att gå med i Stratcom till att beskedet om medlemskap nu kungjordes i Dagens Nyheter den 18 april. En svår utmaning i den nya säkerhetspolitiska miljön är den ökade psykologiska krigföringen mot Sverige och det ökade underrättelsehotet som inte minst Säpo beskrivit i sin senaste årsbok. I det läget måste regeringen agera snabbare.

Samarbetet med Nato centralt för att utveckla såväl den svenska militära som den civila förmågan är av stor betydelse. I inriktningspropositionen för Sveriges försvar 2014/15:109 står också att en ”fortsatt utvecklad dialog med Nato om det svenska försvarets reform, försvarsmaktsplanering och krisberedskap är prioriterat liksom ett behovsstyrt informationsutbyte i andra frågor av gemensamt intresse”.

I sina ståndpunkter inför försvarsministermötet i Bryssel den 19 april skriver regeringen att det internationella samarbetet inom EU och Nato för att möta hybridhoten, inklusive den psykologiska krigföringen, snarast har en stödjande funktion för det nationella arbetet.

Den 22 januari kunde man på SVT:s hemsida läsa att Miljöpartiet ännu inte satt ned foten i fråga om Sveriges medlemskap i Stratcom. MP:s försvarspolitiska talesperson Jakop Dalunde säger där bland annat att det vore önskvärt att Sverige bidrog till att andra aktörer än Nato utvecklade sin kompetens och pekar särskilt på EU. Dalunde uttrycker också att ”frågan får beredas och så får vi ta ställning då utifrån flera olika perspektiv”.

Försvarsministern bekräftar också i ett skriftligt svar den 3 februari att det hela bereds – som svar på en fråga jag ställt till försvarsministern om varför besked om Stratcom har dröjt. Detta meddelar Peter Hultqvist tre månader efter att han tidigare gett beskedet att Sverige bör gå med i Stratcom. Ytterligare tre månader senare kommer så ännu ett meddelande om att beslut ska tas om svenskt medlemskap.

Med anledning av ovanstående skulle jag vilja ställa följande frågor till försvarsminister Peter Hultqvist:

  1. Vad är anledningen till att beslutet om Sveriges medlemskap i Stratcom har dragit ut på tiden?
  2. Hur ser försvarsministern på betydelsen av samarbetet med Nato när det gäller att utveckla Sveriges förmåga att möta psykologisk krigföring? Är det prioriterat eller har det mer en stödjande funktion?
  3. Hur ser försvarsministern på åsikten att det vore önskvärt att Sverige bidrog till att andra aktörer än Nato utvecklade sin kompetens på området?