av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Alliansregeringen tillsatte 2013 en utredning för att undersöka behovet av och möjlig utformning av en skatt på farliga kemikalier. Detta eftersom ekonomiska styrmedel – när de kan utformas på ett ändamålsenligt sätt – kan spela en viktig roll för att styra produktion bort från miljö- och hälsofarliga ämnen. Samtidigt är det viktigt att styrmedlet – skatten i det här fallet – faktiskt kan uppnå det avsedda syftet och att den inte slår undan benen för jobb, tillväxt och innovation.
För ett år sedan presenterades utredningen för regeringen. Förslagen i utredningen var trubbiga, och flera remissinstanser pekade på att miljönyttan skulle bli liten och administrationen enorm. En kemikalieskatt med den föreslagna utformningen är därmed inte ändamålsenlig, och nyttan är avsevärt mindre än riskerna. Trots detta väljer regeringen att gå fram med förslaget om att införa en kemikalieskatt.
En svensk kemikalieskatt på hemelektronik, där konkurrensen är stenhård, riskerar att leda till att produkterna i stället handlas via utländska nätbutiker och i butiker i andra länder. Det innebär att miljönyttan helt uteblir men att svenska jobb och företag riskerar att slås ut.
Detta skulle bli en effekt av att regeringens nya kemikalieskatt baseras på den elektroniska varans vikt. Enligt våra beräkningar skulle exempelvis en genomsnittlig bärbar dator bli uppemot 300 kronor dyrare.
Regeringen räknar med att få in 2 miljarder kronor i intäkter under 2017, vilket får bedömas som högst osäkert eftersom effekten sannolikt blir att konsumtionen flyttar. Därefter tror regeringen att världsmarknaden kommer att anpassas efter svenska skatteregler. Det är knappast troligt; däremot kommer handeln med elektronik från handelsplatser i andra länder att öka markant.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
På vilket sätt anser finansministern att en kemikalieskatt med den föreslagna utformningen bidrar till miljönytta?
Hur bedömer finansministern att den föreslagna skatten påverkar jobb och tillväxt inom exempelvis den hårt konkurrensutsatta elektronikhandeln?
På vilket sätt har finansministern i beräkningen av framtida skatteintäkter från kemikalieskatten tagit höjd för att dessa intäkter uteblir om effekten blir att handeln flyttar från Sverige?
På vilket sätt har finansministern i sina beräkningar beaktat att den föreslagna kemikalieskattens negativa effekter på jobb och tillväxt kan leda till en försämring av statsfinanserna?