av Kerstin Lundgren (C)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Regeringen har presenterat sin utrikespolitik som feministisk, aktiv, orädd och konstruktiv. Så lät det senast i utrikesdeklarationen för 2016. Regeringen hävdar även att Sveriges engagemang för en bättre och rättvisare värld, inklusive mänskliga rättigheter, folkrätt och jämställdhet, är en drivande kraft bakom kandidaturen till FN:s säkerhetsråd. Centerpartiet delar viljan att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd, men det får inte innebära att vår viktiga röst för mänskliga rättigheter tystnar.
Utrikesdepartementet sammanställer varje år rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder. Sedan 2002 är rapporterna offentliga och kan läsas på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Rapporterna baseras på information från Sveriges ca 100 utlandsmyndigheter runt om i världen. Enligt hemsidan ska rapporterna spegla regeringens ambition att arbetet för mänskliga rättigheter ska vara en central del av Sveriges och EU:s utrikespolitik.
Dock verkar arbetet med granskningsrapporterna ha stagnerat sedan regeringen tillträdde. Rapporterna för 2013 avser länderna i Asien och Oceanien. År 2012 gjordes rapporter för Nordamerika, Latinamerika och Karibien, 2011 för länderna på Balkan, i Nordafrika, Mellanöstern, Östeuropa och Centralasien. Rapporterna för övriga länder avser år 2010. De senaste granskningsrapporterna presenterades under våren 2014, sålunda under alliansregeringen.
Man kan inte låta bli att undra om potentiellt kritiska landrapporter, som kan irritera medlemsstater i FN:s generalförsamling, inte intresserar utrikesministern just nu.
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström: