Interpellation 2015/16:489 Högkonjunktur och skuldsättning

av Fredrik Schulte (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Indikationerna på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur är nu mycket tydliga. Såväl Finansdepartementet som Konjunkturinstitutet prognostiserar god tillväxt och att resursutnyttjandet i ekonomi ökar under de närmaste tre åren.

Vid sidan av den goda utvecklingen finns det dock stora skäl för oro inför framtiden. För det första biter sig underskotten i de offentliga finanserna fast trots högkonjunkturen. I år och nästa kommer de att ligga på runt 1 procent och först 2020 räknar regeringen med att ekonomin är i balans. Detta trots att Sverige fortfarande har ett överskottsmål – vilket regeringen därmed alltså bryter mot. Tack vare att ekonomin växer kommer dock statsskulden som andel av bnp att ligga relativt still, vilket gör att regeringen under kommande år kommer att kunna avfärda kritiken mot underskottspolitiken. Problemet inträffar när väl lågkonjunkturen står till. Genom att föra en underskottspolitik i högkonjunktur riskerar regeringen att skapa en ohållbar situation med en kraftig skuldsättningsökning på några års sikt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

  1. Hur ser finansministern på att resursutnyttjandet i ekonomin ökar påtagligt under kommande tre år men att underskotten biter sig fast?
  2. Ser finansministern en fara i att hon genom en underskottspolitik i högkonjunktur försätter Sverige i en situation att statsskulden riskerar att öka kraftigt när lågkonjunkturen väl slår till?