av Amineh Kakabaveh (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under 2000-talet har det hållits två viktiga internationella konferenser om barnarbetet i världen. Den ena ägde rum i Haag 2010, den andra i Brasilia 2013. Vid konferensen i Haag antogs en färdplan för att uppnå ett avskaffande av de värsta formerna av barnarbete år 2016: Roadmap for achieving the elimination of the worst forms of child labour by 2016. Under rubriken ”Åtgärder för regeringarna” i detta dokument står att läsa att åtgärder bör vidtas för att ”tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa en miljö (environment), som syftar till att bekämpa barnarbete i leverantörskedjan”.
Vid konferensen i Brasilia antogs även en överenskommelse: The Brasilia declaration on child labour. I punkt 20 i denna överenskommelse står att läsa att ”det beslutades att stödja en kontinuerlig utveckling av den globala rörelsen mot barnarbete, genom partnerskap, samarbete, opinionsbildning och handling baserad på internationella arbetsnormer och rättigheter”.
Globalt sett är jordbruket den sektor inom näringslivet där den i särklass största delen av barnarbetet i världen förekommer (59 procent), vilket innebär att över 98 miljoner flickor och pojkar i åldern 5 till 17 år arbetar inom växtodling och animalieproduktion. De producerar mat och dryck som dagligen konsumeras samt fibrer och råvaror som vidareförädlas.
70 miljoner barn i åldern 5 till 17 år arbetar inom den farligaste formen av barnarbete. Jordbruket är en av de tre farligaste sektorerna inom barnarbetet, med en förfärande statistik när det gäller dödsfall, olycksfall i arbetet och skador till följd av hälsofarlig arbetsmiljö. Barn blir särskilt utsatta eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas. De blir exempelvis exponerade för hälsovådliga bekämpningsmedel.
När barn tvingas arbeta långa dagar blir deras möjligheter att gå i skolan eller deras förmåga att delta i skolarbete starkt begränsad. Deras chanser att skaffa sig en yrkesutbildning hämmas kraftigt. De förmår inte att lyfta sig ur fattigdomen. Låga familjeinkomster, frånvaron av skolor, bristen på regler och tillsyn samt invanda attityder och uppfattningar om barns ställning på landsbygden är några av de faktorer som gör att barnarbetet inom jordbruket blir särskilt svårt att bekämpa.
Om inte en samlad insats görs för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till barnarbete, såsom fattigdom och osäker livsmedelsförsörjning, kommer det att bli omöjligt att uppnå målet att eliminera de allra värsta formerna av barnarbete under 2016.
En ny internationell konferens om barnarbetet i världen kommer att hållas i Argentina 2017, varvid situationen när det gäller barnarbetet i världen åter kan komma att avläsas.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesministern: