Interpellation 2015/16:431 Barnäktenskap

av Boriana Åberg (M)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Nyligen ställde jag en skriftlig fråga till barn-, äldre- och jämställdhetsministern om vad hon avser att göra för att säkerställa att flyktingflickor får sina skyddsbehov tillgodosedda. Detta med anledning av uppgifterna att vissa kommuner låter gifta minderåriga flickor bo med sina vuxna män på asylboenden, när de egentligen ska behandlas som ensamkommande flyktingbarn. Det är socialtjänstens uppgift att utreda och bedöma varje asylsökandes behov. Men det är regeringens ansvar att ge de direktiv som behövs för att socialtjänsten ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. 

Statsrådet svarar bland annat: ”Socialtjänsten ska utreda och bedöma vad barnet har för behov av insatser enligt socialtjänstlagen. Den omständigheten att ett barn är gift utgör ofta skäl för socialtjänsten att särskilt uppmärksamma barnets situation och behov av stöd. När socialtjänsten tar ställning till var det är mest lämpligt att barnet placeras måste alltid en individuell bedömning göras. I socialtjänstens bedömning ska alltid barnets bästa särskilt beaktas. Utgångspunkten måste vara rättigheterna i barn- och kvinnokonventionerna.” 

Om ett barn inte behandlas som ett barn utan som en vuxen kvinna är det enligt min mening inte möjligt att beakta barnets bästa. Socialtjänsten måste få klara besked av regeringen om hur den ska gå till väga när den kommer i kontakt med gifta minderåriga flickor. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

 

Vad avser statsrådet att göra för att tillse att asylsökande barns rättigheter respekteras även om de är gifta? 

Vad avser statsrådet att göra för att tillse att socialtjänsten ges de direktiv som behövs för att minderåriga flickor inte ska behandlas som vuxna kvinnor?