av Erik Andersson (M)
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
RUT- och ROT-avdragen har bidragit till att nya jobb skapas samtidigt som vardagslivet underlättats för fler. Tillsammans bedöms RUT- och ROT-avdragen ha skapat 25 000 nya jobb.
Men RUT-avdragen har betytt mer än så. Det är fler kvinnor som arbetar inom RUT-branschen än män, och med RUT-avdragen har dessa näringar fått ett kraftigt uppsving. Det har inneburit tusentals nya jobb för i huvudsak kvinnor. RUT-avdragen har dessutom stärkt kvinnors företagande och entreprenörskap i hela Sverige. Att värna om den utvecklingen är viktigt, inte bara ur näringslivs- och arbetsmarknadssynpunkt utan även ur ett jämställdhetsperspektiv.
RUT-näringarna är dessutom viktigare i dag än någonsin tidigare. Det finns fortsatt stora behov av att underlätta framväxten av jobb i tjänstesektorn utan krav på högre utbildning. För dem som befinner sig i det nya utanförskapet, ofta unga med svag utbildning eller utrikes födda, är denna typ av tjänster en viktig väg till det första jobbet. Sådana vägar behövs nu, när arbetslösheten för inrikes födda ligger på 4,8 procent, samtidigt som arbetslösheten för utrikes födda gått upp till hela 21,8 procent.
Regeringen ignorerar dock den jämställdhets- och näringspolitiska betydelsen av RUT-näringarna. Vid årsskiftet ändrades avdragsreglerna för ROT och RUT. Bland annat sänktes maxbeloppet för RUT till 25 000 kronor per person, efter att tidigare ha varit det dubbla. Arbetsförmedlingen ser en risk att vissa familjer skulle slå i taket på 25 000 kronor. Myndigheten befarar att detta kan få en negativ påverkan på efterfrågan av RUT-tjänster.
Regeringen slår därmed direkt mot en kvinnodominerad bransch med kvinnodominerade chefspositioner, trots den självutnämnda titeln som ”världens första feministiska regering”. Och man gör det dessutom i ett läge då utanförskapet och arbetslösheten bland utrikes födda riskerar att bita sig fast på höga nivåer. För när efterfrågan sjunker och affärerna går sämre gör företag mindre vinst och slutar anställa ny personal. Samma företag som annars kunde ha expanderat och, som tidigare, varit en stor arbetsgivare för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det råder stor oro bland dessa företag just nu.
Mot bakgrund av ovanstående är min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Ser arbetsmarknadsministern några risker ur ett jämställdhetsperspektiv med att medvetet försvåra för tillväxten i kvinnodominerade branscher?
Befarar arbetsmarknadsministern att arbetslösheten bland utrikes födda kan komma att öka som en konsekvens av sänkningen av avdragstaket för RUT-tjänster?