av Tina Acketoft (L)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Turkiet ansökte om EU-medlemskap redan 1987. Det dröjde till 2005 innan unionen inledde samtal med landet angående ett eventuellt framtida medlemskap. Det stod redan från början klart att landet hade en lång väg att gå. Dess lagstiftning mötte inte på långa vägar kraven på respekt för mänskliga rättigheter. Relationen till EU-landet Cypern var och förblir bekymmersam. Också den bristande respekten för kvinnors, barns och religiösa minoriteters rättigheter bidrog till att förhandlingarna lades på is.
Turkiet har tyvärr fortfarande en mycket lång väg att gå. Bara 14 av 35 förhandlingskapitel har öppnats, och bara ett enda har avslutats. Landet har på kort tid infört antiterroristlagar som är mycket problematiska, inskränkt pressfriheten och alltmer koncentrerat makten till president Erdoğan.
Det är viktigt att nya medlemsstater är mogna när de träder in i gemenskapen. Andra exempel har visat på svårigheter att få bukt med odemokratiska tendenser i länder när de väl är medlemmar. Samtidigt är förhandlingarna om EU-medlemskap ett viktigt redskap för att driva på demokratiseringsprocesser.
Vi liberaler prioriterar utvidgningsprocessen, men för att EU-medlemskapet ska kunna vara den morot som kandidatländerna behöver för att utvecklas i rätt riktning kan förhandlingarna inte slarvas förbi. Vi ser gärna att Turkiet i framtiden blir EU-medlem, men just nu är uppförsbacken enormt brant.
Hur ser ministern och regeringen på vikten av EU:s utvidgning? Vi liberaler vill uppmana regeringen att arbeta både för att Turkiet ska leva upp till Köpenhamnskriterierna och för ett närmande i trovärdig takt mellan Europeiska unionen och Turkiet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesministern:
Hur avser ministern att arbeta för att säkerställa att Turkiets anslutningsprocess följer landets demokratiska utveckling?