av Elisabeth Svantesson (M)
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Under lördagsintervjun i P1 den 6 februari sa arbetsmarknadsministern att ”nu håller vi på att lösa ungdomsarbetslösheten”. Detta är ett anmärkningsvärt uttalande. För det första är det oklart hur regeringen löst ungdomsarbetslösheten med tanke på att regeringen genomför reformer som leder till färre jobb då kostnaden för att anställa unga ökar. För det andra har de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen infört, traineetjänster och utbildningskontrakt, knappast fått något genomslag. I december fanns endast 44 traineetjänster och 50 utbildningskontrakt registrerade på Arbetsförmedlingen. Visserligen ser vi nu att fler ungdomar får ett arbete, vilket är naturligt när svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturuppgång. Samtidigt är det framför allt ungdomar som står nära arbetsmarknaden som kommer i jobb, vilket innebär att de i många fall inte ens kvalificerat för regeringens åtgärder som kräver en viss tid i arbetslöshet. När man ser till antalet långtidsinskrivna ungdomar har de inte minskat under regeringens tid. När regeringen tillträdde i oktober 2014 var 26 823 unga i åldern 18–24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa i sex månader eller längre. Enligt den senaste tillgängliga statistiken från december 2015 var 29 903 unga inskrivna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsministern:
Vad menar arbetsmarknadsministern med att regeringen nu håller på att lösa ungdomsarbetslösheten?
Vilka konkreta åtgärder är det regeringen vidtagit som enligt ministern löser ungdomsarbetslösheten, och hur många jobb har respektive åtgärd lett till?