av Ulla Andersson (V)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Redan under den borgerliga regeringen lyfte Vänsterpartiet gång på gång frågan om tillgången på kontanter i samhället. Den nuvarande socialdemokratiskt ledda regeringen har i frågan under en längre tid hänvisat till den utredning som regeringen har tillsatt för att tillgodose ett EU-direktiv om betalkonto med grundläggande funktioner. Den utredningen skulle lämna förslag på lösningar.
Nu har utredningens förslag gällande kontanthantering presenterats. Vad gäller förbättringar av möjligheterna att sätta in och ta ut kontanter menar utredaren Annika Brickman att det är bra som det är. Utredningen pekar på att de grupper som i dag behöver kontanter kommer att bli färre och att den tekniska utvecklingen med en utbyggd it-infrastruktur kommer att minska behovet av kontanter också på landsbygden.
Det verkar emellertid som att utredaren helt har bortsett från de faktiska problem som existerar i dag. När föreningar tvingas åka många mil för att bli av med sin lott- eller bingokassa. När företagare, efter en lång arbetsdag, tvingas sätta sig i bilen och köra många mil för att kunna sätta in sin dagskassa eller försöker gömma den på något säkert ställe. Utredaren verkar ha missat att det är så illa att många småföretagare till och med säger att de måste lägga ned sina företag om kontanthanteringen upphör. Eller att många äldre och funktionsnedsatta inte kan eller vill använda kort. Utredaren skriver tvärtom: ”Det är utredningens uppfattning att enbart en ovilja att använda annat än kontanter inte är ett tillräckligt tungt vägande intresse för att lagstifta om åtgärder som främjar kontantanvändning.”
Därför blir mina frågor till statsrådet Bolund följande: