av Erik Ullenhag (L)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
De ökade kostnaderna för sjukförsäkringen är ett stort orosmoln för Sverige. Under de kommande åren beräknas sjukskrivningarna öka kraftigt och kostnaderna bedöms att stiga med över 10 miljarder kronor fram till 2018. Detta kommer att belasta de offentliga finanserna hårt. I det här läget är det viktigt att genomföra reformer som minskar sjukfrånvaron.
Regeringen väljer att göra tvärtom och slopar nu den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Det är en förändring som väntas leda till fler sjukskrivna. Till och med regeringens egna experter och myndigheter, exempelvis Försäkringskassan, bedömde att sjukskrivningarna skulle öka i och med ett avskaffande av bortre parentesen.
Kostnaden för ett avskaffande av den bortre parentesen bedömde regeringen till 300 miljoner. Jag påtalade redan under budgetdebatten i höstas för finansministern att pengarna inte skulle räcka, då man inte tog in de dynamiska effekter en sådan förändring skulle skapa.
Ekonomistyrningsverket, ESV, menar nu att den faktiska kostnaden för slopandet av den bortre parentesen ligger kring 2 miljarder, då 4 000 helårsarbeten försvinner till följd av den borttagna tidsgränsen. Även Konjunkturinstitutet delar ESV:s bild av effekten på de offentliga finanserna.
Mot den bakgrunden vill jag ställa tre frågor till finansminister Magdalena Andersson:
Vad är finansministerns nuvarande bedömning av kostnaden för att avskaffa den bortre parentesen?
Avser finansministern att fullt ut finansiera en eventuellt ökad beräknad kostnad för att avskaffa den bortre parentesen?
Vilka åtgärder, om några, vidtar finansministern för att minska diskrepansen i kostnadsberäkningar av skilda reformer mellan regeringens myndigheter och Regeringskansliet?