Interpellation 2015/16:317 Enkla jobb

av Fredrik Schulte (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Efter nio år med alliansbudgetar med en politik för att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag har Sverige EU:s högsta sysselsättning. Dessutom ligger Sverige sedan länge i framkant när det kommer till att ha ett kunskapsintensivt näringsliv som konkurrerar med kvalificerade varor och tjänster, något som det råder politisk konsensus kring att vi ska bevara.

Däremot har Sverige västvärldens lägsta andel enkla jobb. I stället har vi i hög grad en gör-det-själv-kultur. Att Sverige har flest dragkrokar i världen per registrerad bil, att hemrenoveringsprogram på tv är så populära och att RUT-reformen kunde få en så stor positiv jobbeffekt är några exempel på att vi svenskar tenderar att själva utföra många praktiska saker framför att anlita hjälp. De negativa effekterna av detta är många. Särskilt negativt är det för alla dem som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, och då särskilt nyanlända som saknar utbildning. Det får också som negativ effekt att semester och ledighet inte blir den tid för familj och avkoppling som många hårt arbetande och stressade människor hoppas när hemrenovering, byta däck, hyra släp för att köra grovsopor till tippen och så vidare ska göras. 

För att på allvar få ned arbetslösheten behövs fler enkla jobb, så att de som saknar intresse eller förmåga att vidareutbilda sig eller nyanlända som har låg utbildningsgrad ska kunna få en chans till ett arbete. Det står inte i motsats till att Sverige ska vara en kunskapsnation, men däremot kommer inte alla att få plats i en uteslutande kunskapsorienterad ekonomi och därför behövs både och. Detta är en uppfattning som Finanspolitiska rådet delar.

Frågan är var regeringen står i denna fråga. Åtskilliga S-ledamöter, till exempel Patrik Björck, har vid upprepade tillfällen i kammaren förlöjligat reformkrav för att skapa fler enkla jobb. S har även i decennier motarbetat RUT-avdraget med hänvisning till att de vill motverka ”pigsamhället”. Samtidigt har finansministern sedan hon tillträdde varit tilltagande positiv i sitt förhållningssätt till just RUT-reformen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

  1. Delar finansministern uppfattningen att det behövs fler enkla jobb?
  2. Om så, vilka typer av reformer ser finansministern framför sig för att öka antalet enkla jobb?
  3. Vilken förklaring ser finansministern till att Sverige har så få enkla jobb?