av Katarina Brännström (M)
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Att rusta och stötta långtidsarbetslösa tillbaka till arbete är en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter. Och det råder bred enighet kring att det finns människor med ett stort behov av stöd.
Alla människor behövs, och alla måste få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Att regeringen tar bort sysselsättningsfasen skulle i sig inte vara något fel – om man kunde erbjuda ett bättre alternativ. Men de extratjänster och den utbildning som regeringen vill ersätta sysselsättningsfasen med är inget alternativ för många av dem som befinner sig i sysselsättningsfasen, menar Arbetsförmedlingen, som efterlyser fler verktyg. Samtidigt varnar Sveriges kommuner och landsting för att de kan få svårt att få fram de 20 000 extratjänster som regeringen planerat för. Så frågan är hur regeringen har planerat att lösa detta.
Undersökningar från Arbetsförmedlingen har visat att nio av tio av dem som haft en sysselsättningsplats varit helt eller delvis nöjda med den. Det visar att allt inte är så nattsvart som många velat göra gällande. Jag välkomnar givetvis ett verktyg som, oavsett vad det heter, är mer effektivt när det gäller att få tillbaka långtidsarbetslösa i arbete. Men ännu har inget sådant presenterats. Det som nu oroar mig är att många riskerar att kastas ut i en passiv arbetslöshet.
Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Hur avser arbetsmarknadsministern att se till att de som i dag är inskrivna i sysselsättningsfasen erbjuds ett meningsfullt alternativ?