av Stig Henriksson (V)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Vid samtal med olika företrädare på skilda nivåer inom Försvarsmakten kommer det ofta upp exempel på till synes bristande beslutsrationalitet, vilket medför skada för verksamheten, allvarlig skada för ekonomin samt missmod i organisationen. Orsakerna tycks variera mellan politisk detaljstyrning, ur försvarssynpunkt ovidkommande hänsyn och rent mismanagement.
Jag skulle vilja ta ett konkret exempel. Det handlar om turerna kring Krigsflygskolan (Flyg S).
För jämnt 100 år sedan startade Enoch Thulin sin flygskola på Ljungbyhed. Denna epok fick sitt slut i och med att Krigsflygskolan avvecklades den 30 juni 1998, trots att det bara några år dessförinnan satsats stort med en ny byggnad, specialbyggd bland annat för avancerade simulatorer.
Verksamheten flyttades till F 10 i Ängelholm med sämre infrastruktur (korsande banor), slitna lokaler och behov av nybyggnation för Flyg S, vilket medförde att det dröjde ett tag innan verksamheten kunde sluta bedrivas i tält.
Men redan i och med försvarsbeslutet år 2000 beslutades att F 10 skulle läggas ned 2002 och Flyg S åter omlokaliseras. Nybyggnationen var således bortkastad.
Verksamheten flyttades till Uppsala och F 16. De elever som vid den tidpunkten utbildade sig vid Flygskolan fick slutföra sin utbildning i Uppsala. Men F 16 avvecklades den 31 december 2003, och verksamheten fick ånyo flytta, denna gång till Malmslätt utanför Linköping under F 17 i Ronnebys ledning. Självklart krävde omlokaliseringen omfattande byggnationer i form av lokaler och uppställningsplatser för flygplanen.
Den 1 januari 2006 överfördes Flygskolan till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehållen lokalisering geografiskt och organisatoriskt.
Med Flyg S som ett exempel vill jag därför ställa några frågor till försvarsministern:
1. Delar försvarsministern, i allt väsentligt, denna historiebeskrivning?
2. Görs det några analyser i efterhand för att utröna orsakerna till den här typen av till synes irrationella och kortsiktiga beslut?
3. Görs det efterkalkyler för att beräkna kostnader mot tänkt besparing alternativt effektivitetshöjning?
4. Vilka slutsatser har i så fall dragits av sådana erfarenheter?
5. Hur säkras det upp att slutsatserna tillämpas i kommande förändringsarbete?