av Beatrice Ask (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Redan för tio år sedan när möjligheterna att ta DNA-prov av misstänkta utvidgades konstaterades att det ”kan få betydande positiva effekter främst i form av ökad brottsuppklarning och minskat lidande för brottsoffer”. Sedan dess har en hel del hänt och i dag kan DNA-resultat också prövas över flera nationsgränser.
Ett framgångsrikt arbete kräver emellertid att polisen dels tar DNA-prov när så ska ske, dels gör brottsplatsundersökningar och att resultaten lämnas till register och att slagningar görs. Därutöver är det givetvis nödvändigt att resultaten från sådana sökningar används.
Dagens Nyheter har nyligen gjort en granskning av detta som visar att polisen inte följer upp positiva träffar systematiskt, utan brott förblir ouppklarade trots att DNA kan utgöra stark bevisning i domstol. Enligt granskningen återupptogs aldrig utredningen och inte ens en anteckning om DNA-träff registrerades i nästan vartannat fall under första halvåret 2014.
Mot bakgrund av det vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder har vidtagits eller planeras att vidtas för att säkerställa att polisen använder DNA-tekniken i den brottsutredande verksamheten?