av Niklas Wykman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
När regeringen tillträdde hade Sverige högst sysselsättningsgrad i EU och bland de starkaste offentliga finanserna. Efter ytterligare ett år med alliansbudget har vi sett hur svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig och fler kommer i jobb. De reformer som Alliansen genomförde ger enligt regeringens egen budget goda effekter. Den sysselsättningsökning vi ser framöver är också driven av vad som verkar vara en alltmer stabil konjunktur.
Hur det går med skötseln av de offentliga finanserna är däremot en mer öppen fråga. Här kan regeringen inte luta sig mot tillväxt och redan genomförda reformer. Här krävs i stället kostnadskontroll och tydliga prioriteringar. Utgifterna håller på att slå i taket och utvecklingen eldas på av regeringen som höjer bidrag, tar bort kontroller och släpper upp transfereringssystemen.
De offentliga utgifterna ökar under året, där ökat flyktingmottagande är en betydande faktor. För att täcka dessa kostnader har regeringen beslutat att låna 11 miljarder kronor. Samtidigt som åtta av tio hushåll får sämre ekonomi enligt Finansdepartementets egna beräkningar.
Att regeringen lånar upp 11 miljarder kronor för innevarande år är inte anmärkningsvärt. Med ett mer aktivt agerande hade situationen kunnat motverkas genom återhållsamhet med andra utgifter, men det är å andra sidan inte orimligt att låna vid stora chocker mot ekonomin. Det som i stället sticker ut är att finansministern inte har presenterat hur långsiktig denna utgiftsökning är, samt hur ett eventuellt långvarigt högre kostnadstryck påverkar till exempel banan för de offentliga finanserna. Hur påverkar det till exempel överskottsmålet?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: