av Niklas Wykman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fler än åtta av tio svenskar är mycket eller ganska positiva till RUT-avdraget. Bara 3 procent uppger sig som mycket negativt inställda, enligt en undersökning som Sifo gjort. I Sveriges storstäder uppger sig 83 procent som ganska eller väldigt positiva till avdraget. Det är också där vi tidigare sett att avdraget ökar mest. I tätorter är stödet 82 procent, och på landsbygden, där vi nu ser antalet människor som gör avdrag öka, är stödet hela 84 procent. Stödet för avdraget är alltså starkt över hela landet.
Stödet är också lika starkt hos män som kvinnor. När vi i stället ser till vilka åldersgrupper som är starkast anhängare av avdraget, är stödet för avdraget störst hos människor mellan 30 och 49 år, vilket sammanfaller med vid vilken ålder flest människor i Sverige kombinerar hemmavarande barn med yrkesarbete. Över 600 000 svenskar gjorde avdrag för hushållsnära tjänster under 2014.
Det är inte bara allmänheten som har en annan uppfattning än finansministern om RUT-avdraget. Snart sagt varje expertmyndighet har i olika sammanhang uttryckt att RUT-avdraget är ett effektivt sätt att skapa arbetstillfällen. Inte minst är det viktigt för jämställdheten, då det bidrar till att kvinnor och män får mer likvärdiga villkor på arbetsmarknaden.
I samband med att finansministern halverade RUT-avdraget talade hon om att det skulle stärka legitimiteten för skattesystemet. Till exempel nämnde finansministern särskilt rengöring av inomhuspooler som något som skulle stoppas. Några belägg för att detta skulle utgjort ens en försumbar del av RUT-branschen har finansministern inte framfört. Däremot vet vi att RUT-avdraget skapar ca 20 000 jobb och underlättar för framför allt familjer och seniorer.
Efter finansministerns skarpa kritik mot RUT-avdraget, och framför allt halveringen av detsamma, var det många som överraskades av finansministerns uttalande nyligen, där hon framhöll RUT-avdraget som en kostnadseffektiv tjänst för att skapa jobb i Sverige. Därmed ansluter hon sig till sitt departements uppfattning och till de expertmyndigheter som visar att självfinansieringsgraden av RUT-avdraget är 1, eller till och med över 1.
Att finansministern halverar avdraget som hon själv anser effektivt väcker dock frågor kring skötseln av offentliga finanser. I ett läge där varje jobb behövs, är det svårförenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik att minska ett avdrag som är effektivt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: