av Åsa Coenraads (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Under en och samma dag under vecka 46 meddelades två beslut som berör rovdjurspolitiken i hela Sverige. Först kom länsstyrelserna i mellersta förvaltningsområdets beslut om licensjakt för 2016, vilket var glädjande. Sedan meddelade den så kallade samarbetsregeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet att den kommit överens om att återgå till ett system där jakten på varg återigen ska kunna överklagas av vem som helst till förvaltningsdomstol. Detta inkluderar inte bara dem det berör i närområdet utan även organisationer som ofta är medlemsbaserade utanför rovdjursområden. Därmed är risken nu överhängande att licensjakten av varg 2016 kommer att fördröjas på ett sådant sätt att hela jaktsäsongen kan gå i stå. Jaktperioden är relativt kort och överklagandeprocessen ofta lång och utdragen, något vi vet av erfarenhet.
I Västmanland finns sex vargrevir, och antalet individer ökar stadigt. Det är procentuellt sett många fler än vad som finns i de flesta län och positionerar mitt hemlän i Sverigetoppen avseende vargtäthet. Med en utebliven jakt vet vi att en ökning av antalet vargar kommer att ske mycket snabbt under våren, och skador på såväl tamdjur som sällskapsdjur i området kommer att öka.
Jag oroas därför av den uppgörelse som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har träffat. Beskedet går dessutom rakt emot vad landsbygdsministern tidigare har sagt. Det sätter även riksdagens beslut om en vargstam på 170–270 individer ur spel. Om Socialdemokraterna och landsbygdsministern vill så finns en majoritet i riksdagen för vargjakt, men tydligen är det Åsa Romson och Miljöpartiet som styr regeringen i jakt- och landsbygdsfrågorna. Detta oroar inte bara mig utan även stora delar av befolkningen.
Oavsett hur stor vargstammen kan komma att bli är regeringens pingpongpolitik djupt oroande. Bristen på trovärdiga och långsiktiga beslut hindrar både förvaltning av våra vilda djur och de arbetstillfällen vi alla vill ha på landsbygden, då oron för att inte kunna hålla en hög djurvälfärd är stor.
Hela acceptansen för den svenska rovdjurspolitiken som vi tillsammans kämpat för att uppnå riskerar nu att ställas på ända och skjutas i sank.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Avser statsrådet att arbeta för en genomförbar licensjakt under 2016?
Hur avser statsrådet att upprätthålla förtroendet för svensk vargpolitik när regeringen kommer med dubbla budskap?