Interpellation 2015/16:202 Inkomstskatt för äldre

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den demografiska utmaningen för Sverige är klargjord sedan länge. I år fyller de yngsta 50-talisterna 65 år och uppnår därmed den ålder som tidigare i det närmaste per automatik betydde pensionsavgång.

Att varannan kvinna i dag upplever sin 80-årsdag är i sig en glädjande utveckling och därtill ser vi att många orkar och vill stanna kvar i yrkeslivet långt efter fyllda 65 år. Det är en utveckling som vi från politiskt håll bör stödja.

Många faktorer påverkar arbetskraftsdeltagandet i Sverige, så som bättre hälsa och högre förväntad livslängd, högre genomsnittlig utbildningsnivå och färre fysiskt slitsamma yrken.

Den stigande trenden i äldres arbetskraftsdeltagande leder till att potentiell sysselsättning och potentiell bnp enligt Konjunkturinstitutet förväntas bli omkring ½ procent högre 2025 än vad som annars hade varit fallet.

I budgetpropositionen för 2016 ser vi dock en tydlig inriktningsförändring. Regeringen fördyrar nu särskilt 50-talisternas medverkan på arbetsmarknaden genom en kraftig höjning av skatten på deras arbetsinkomster.

Äldres arbetsutbud kan antas vara särskilt känsligt för löneförändringar. Höjd särskild löneskatt för äldre minskar incitamenten att jobba genom ofrånkomliga övervältringseffekter på löner. Regeringens inriktning leder till att skattebasen på både kort och lång sikt minskar och prognoser för arbetsutbud, tillväxt och bnp måste räknas ndr.

Samtidigt sänder vissa företrädare för regeringen andra signaler. Under oktober i år intervjuades socialförsäkringsminister Annika Strandhäll om äldres deltagande på arbetsmarknaden (SvD den 19 oktober) och gav då beskedet att ”Vi behöver därför fler arbetade timmar för att upprätthålla finansieringen av systemet” och att statsrådet hoppas få till stånd en höjning av pensionsåldern under mandatperioden.

Regeringens företrädares besked går stick i stäv med varandra. Från ett departement kommer uttalande om fler arbetade timmar under fler yrkesverksamma år. Från det andra kommer uttalande om kraftiga skattehöjningar för den som är villig att arbeta längre.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

  1. Vilka beräkningar har regeringen gjort av den höjda inkomstskattens inverkan på arbetsdeltagandet hos personer över 65 år?
  2. Håller finansministern med sin statsrådskollega Annika Strandhäll om att vi behöver se fler arbetade timmar och en höjd pensionsålder i Sverige?