av Daniel Riazat (V)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Att en elev ännu inte behärskar svenska fullständigt får inte leda till att hen halkar efter i skolan. Därför är rätten till studiehandledning oerhört viktig. Om en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisning på grund av att denne har ett annat modersmål än svenska har eleven rätt till studiehandledning på modersmålet. Det kan till exempel handla om att få hjälp med matten på det språk som talas i hemmet.
Det finns dock ett stort glapp mellan denna tydliga rättighetslagstiftning och hur verkligheten ser ut. Enligt Skolinspektionens granskningar finns det många skolor som inte ens känner till studiehandledning som stödform. Skolinspektionen har också konstaterat att vid skolor som ändå erbjuder studiehandledning så utgår den inte alltid från elevens behov, utan mer från skolans rutiner. I en särskild rapport om utbildningen för nyanlända elever skriver man att ”särskilt stöd genom studiehandledning på modersmålet inte ges i tillräcklig kvantitet och kvalitet för att ge stöd för de nyanlända elevernas kunskapsutveckling".
Det har även konstaterats av Skolinspektionen att många huvudmän har en väldigt snäv bild av vad studiehandledning innebär. Studiehandledningen sköts i hög grad av modersmålslärare som inte alltid har särskilda kunskaper i de ämnen som handledningen omfattar.
Det finns enligt min mening en stor outnyttjad resurs i Sverige i form av människor som talar samma språk som de nyanlända eleverna, som har goda kunskaper inom olika områden och som därför kan vara en tillgång vid studiehandledning – även om de inte är utbildade lärare.
Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra situationen när det gäller studiehandledning på modersmål?