av Lotta Finstorp (M)
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Vi moderater föreslog nyligen att vi måste se över möjligheterna till omställningsstöd, där det måste bli enklare att byta jobb mitt i livet. Men vi gör det också för att vi tror att det är en av många lösningar för att förebygga psykisk ohälsa kopplad till arbetslivet. Vi vet att många som blir sjukskrivna kanske hade sluppit det om de i stället enklare kunnat byta arbetsgivare
Därtill föreslog vi att rätten till tjänstledighet förlängs från dagens sex månader till minst ett år. Det gör att det blir enklare för fler att våga ta steget till entreprenörskap, vilket i synnerhet gynnar kvinnor. Det gör det också möjligt för kvinnor som vantrivs på sina jobb att pröva andra vägar.
Det är också intressant att titta på hur andra länder har byggt upp sina trygghetssystem på ett sätt som inte hindrar människor från att byta jobb. I Sverige byter människor jobb för sällan, och sjukskrivningarna ligger i topp i internationella jämförelser. Danmark har på många sätt rakt motsatt utveckling än Sverige med betydligt färre sjukskrivna, och det är betydligt vanligare att man byter arbetsgivare. Det finns sannolikt ett samband. Kanske är inte alltid den bästa lösningen på vantrivsel och psykosociala problem på arbetsplatsen att gå in i en sjukskrivning som riskerar att bli långvarig?
Kanske skulle vi må bättre av att våga lämna ett jobb och söka nytt? Men då krävs att vi, så som vi föreslagit, hjälper till med någon form av omställningsstöd.
Parterna har sedan 70-talet tagit ett bra ansvar vid omställning, men sedan dess har arbetsmarknaden förändrats väldigt mycket vilket gör att man bör fundera på om omställningsavtalen bör revideras och moderniseras. Vi vill därför att vi fördjupar kunskapen om exempelvis flexicurity och ser över möjligheten för fler och bättre omställningsstöd.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll: