av Emma Wallrup (V)
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Under sommaren framkom i medierapporteringen att det finns ett konstruktionsfel i 150 mil av järnvägsrälsen, vilket utgör en risk för att rälsen spricker och att tåg spårar ur. Detta har varit känt länge och skulle ha åtgärdats redan för 20 år sedan, men enligt Trafikverket har det har inte funnits resurser till detta. Säkerheten måste garanteras för resenärerna, och det är allvarligt att resurserna inte räcker för att vidta de åtgärder som behövs.
Vänsterpartiet vill se ett förbättrat underhåll av spåren och att det finns en säkerställd kontroll av behoven så att viktiga åtgärder görs i god tid. Jag ser därför med tillfredsställelse att Vänsterpartiet tillsammans med regeringen lagt ett budgetförslag som ökar underhållet till järnväg i landsbygd med 400 miljoner kronor under perioden 2016–2019. Det är ett betydelsefullt steg för att stärka säkerheten och kapaciteten för tågtrafik över hela landet, och det kompletterar de generella satsningar på ökat järnvägsunderhåll som vi också genomför. Med ökade underhållsåtgärder följer också minskad risk för tågkaos samt stärkta möjligheter för hållbara godstransporter. Sverige behöver i ökad utsträckning genomföra underhållsåtgärder i förebyggande syfte och inte bara när fel redan uppstått. Jag är övertygad om att Vänsterpartiets och regeringens inriktning om åtgärder för att staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna kommer att medverka till en sådan utveckling. Det är dock viktigt att säkra de sträckor där säkerheten inte kan garanteras omgående.
Regeringen planerar nu för ett nytt höghastighetsnät. Vänsterpartiet är positivt till en sådan investering eftersom vi behöver alternativ till det klimatbelastande inrikesflyget. Dessa nya banor kan även frigöra kapacitet på det befintliga tågnätet för mer godstransporter. Då det råder kapacitetsbrist i vårt järnvägssystem i dag är det viktigt med utbyggnad av järnvägsnätet. Ett höghastighetsnät skulle även ge positiva effekter för belastningen på våra vägar genom färre olyckor och minskat vägslitage.
I flera länder, som till exempel Kina, har man redan byggt höghastighetsbanor. Problemet i Kina är dock att det ursprungliga tågnätet är mycket eftersatt. Det är viktigt att vi inte får samma problem i Sverige. Samtidigt som planeringen av höghastighetståg pågår behöver det även finnas en målsättning och en strategi för att stärka det befintliga tågnätet. Enligt FFF-utredningen är satsningar på höghastighetståg inte det mest prioriterade för att nå klimatmålen. Den belyser att det är än viktigare att satsa på den regionala tågtrafiken. Med begränsade resurser kan satsningar på ökad kapacitet i regionaltrafik ge mer klimatnytta för pengarna eftersom reseunderlagen är större, menar utredningen. Vi ser dock ett behov av att dels bygga ut de snabba förbindelserna med tåg som långsiktigt kan växla ut onödiga flygresor, dels bygga ut järnvägsnätet. Risken är samtidigt att investeringar i höghastighetståg konkurrerar ut satsningar på det befintliga järnvägsnätet.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet: