Interpellation 2015/16:125 Betydelsen av ett svenskt Natomedlemskap

av Hans Wallmark (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Vid en föreläsning vid universitetet i Vilnius ska utrikesministern enligt uppgifter i medierna (Delfi by The Lithuania Tribune) ha sagt att hon anser att ett svenskt Natomedlemskap skulle förminska betydelsen av Sveriges säkerhetspolitiska samarbete med Finland samt att Nato bara är ett svar på en eller två saker. I sammanhanget ska även Wallström ha sagt att det var olyckligt att Sverige drog ned på försvarsanslaget i åtta års tid.

Sverige har i dag ett omfattande samarbete med Nato som både alliansregeringen och den nuvarande rödgröna regeringen stegvis har fördjupat. Vi har deltagit i ett antal internationella insatser tillsammans med Nato, till exempel i Afghanistan, Libyen och Kosovo. Sverige bidrar till Natos snabbinsatsstyrka NRF:s reservstyrkeregister. Vi ingår också i det fördjupade Natosamarbetet som kallas Enhanced Opportunities Programme.

I inriktningspropositionen för försvaret för perioden 2016–2020 sägs att ”Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration samt för internationell krishantering. Att Nato upprätthåller förtroendet för de kollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt. Utvidgningen av Nato har gynnat säkerheten i Europa, inklusive för Sverige och vårt närområde.”

Allt detta sammantaget leder till den slutsats som Tomas Bertelman lyfter fram i sin utredning av Sveriges försvarspolitiska samarbeten: På grund av det omfattande samarbete Sverige har med Nato förknippas vi med Nato av andra, dock utan att ha de fördelar som ett faktiskt medlemskap innebär – det vill säga de ömsesidiga säkerhetsgarantierna som utgör kärnan i Nato. Vi bidrar till en ökad säkerhet för andra, men vi får inga garantier tillbaka.

När det gäller försvarsanslagens utveckling de senaste åren kan det vara värt att gå igenom hur det har sett ut historiskt. Under perioden med socialdemokratiskt styre 1994–2006 sjönk försvarsanslaget från 2,4 procent av bnp till 1,4 procent av bnp. Under alliansregeringens år var minskningen mindre än en tredjedel jämfört med föregående S-regering. Dessutom lade Socialdemokraterna under flera år under alliansregeringen förslag i riksdagen om att minska försvarsanslaget. Noterbart är att man 2010 gick till val tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet på att minska försvarsanslaget med 2 miljarder.

Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad menar utrikesministern med att Nato bara skulle vara svaret på en eller två saker?

Skulle inte Sverige och Finland kunna ha ett mer verkningsfullt samarbete om båda länder var medlemmar i Nato?

Skulle det inte ha påverkat Sveriges säkerhetspolitiska läge negativt om Socialdemokraternas förslag att minska försvarsanslaget hade blivit verklighet år 2010?