KKR

Konkurrenskraftsrådets möte den 26-27 maj 2016

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter icke lagstiftningsärenden

3.A-punkter lagstiftningsärenden

Inre marknad och Industri

4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkerställande av gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden (Första läsningen)

Interinstitutionellt ärende 2015/0284 (COD)

–Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Den 9 december 2015 presenterade kommissionen ett förslag till

”Europaparlamentets och rådets förordning om säkerställande av gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden”. Förordningen är det första konkreta förslaget på upphovsrättsområdet inom ramen för strategin för en inre digital marknad i Europa. Syftet med förordningen är att säkerställa att konsumenter kan få tillgång till sådana lagliga tjänster för digitalt innehåll som de köper eller abonnerar på i sitt hemland, när de tillfälligt vistas i ett annat EU-land. Avsikten är att ett beslut om allmän inriktning ska fattas vid KKR.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Det är rimligt ur ett inre marknadsperspektiv att konsumenter som köpt eller abonnerar på nättjänster för t.ex. sport, film och musik ska ha bättre möjlighet än i dag att använda tjänsterna även utanför sitt hemland. Regeringen välkomnar att kommissionen har lagt fram ett förslag om detta.

Sverige kan ställa sig bakom det framförhandlade kompromissförslaget.

5. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (första läsning)

- Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Ylva Johansson

EPSCO-rådet är ansvarig rådskonstellation för förslaget. Ett antal medlemsstater vill att diskussion även ska föras i KKR-rådet.

Ordförandeskapet har infört en dagordningspunkt där förslaget och förhandlingsläget ska presenteras. Som underlag har ordförandeskapet tagit fram en not där man bl.a. drar slutsatsen att lagstiftningsakter bör diskuteras i en enda rådskonstellation, den ansvariga rådskonstellationen EPSCO, och att det är upp till medlemsstaterna att samordna sina nationella positioner.

Förslag till svensk ståndpunkt: SE kan notera informationen och vid behov ge stöd till ORDF NL:s slutsats att förslaget endast bör hanteras inom EPSCO-rådet.

6.Avstämning konkurrenskraft – Läget i ekonomin

-Presentation från Kommission

-Erfarenhetsutbyte

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

En avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. Competitiveness checkup, är en återkommande dagordningspunkter på Konkurrenskraftsrådet. Detta infördes under Luxemburgs ordförandeskap och den första diskussionen hölls den 1 oktober 2015. Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget i stort för unionen utifrån aktuell statistik och rapportering, samt en andra del med erfarenhetsutbyte i frågan om integrering av näringspolitiken i andra politikområden.

Dagordningspunkten har införts med motivet att utveckla diskussionerna rörande konkurrenskrafts- och tillväxtfrågor, i syfte att identifiera och ta vara på möjligheter att påverka i konkurrenskrafts- och tillväxtaspekter inom andra politikområden.

En teknisk arbetsgrupp under högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt arbetar med att ta fram en resultattavla för konkurrenskraft, s.k. ”competitiveness scoreboard”, som ska användas i avstämningen.

Kommissionen har inte aviserat någon särskild tematisk inriktning för avstämningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för att stärka EU:s konkurrenskraft. Regeringen anser att grunden för ett effektivt EU och samordning över politikområden är en väl fungerande samordning internt i medlemsstaterna. Med sådan samordning kan olika rådskonstellationer fokusera sina diskussioner inom respektive mandat och ansvarsområde.

Regeringen finner vidare att det är viktigt att fortsätta arbeta för att investeringarna i det europeiska näringslivet ska öka liksom att arbetet med att ställa om Europas ekonomi till att bli mer hållbar och långsiktigt konkurrenskraftig fortsätter. Detta kan åstadkommas bl.a. genom att skapa långsiktigt goda ramvillkor för företag, en fördjupad inre marknad, minskad administration och onödiga bördor, stimulera forskning och innovation, och genom att fortsätta omställningen till ett resurseffektivt och hållbart näringsliv. Regeringen vill också lyfta jämställdhet som en möjlighet att öka europeisk tillväxt och konkurrenskraft.

Se vidare rådspromemoria.

7. Säkerställande av att konkurrenskraft ska genomsyra samtliga EU:s politikområden; Digitala inre marknaden

- Presentation av ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Dagordningspunkten väntas bestå i en återrapportering från ordförandeskapet gällande en lunchdiskussion mellan konkurrenskrafts- och telekomministrar som ska äga rum på det digitala rådsmötet.

Temat för lunchdiskussionen kommer troligtvis att vara säkerställande

av att konkurrenskraft genomsyrar samtliga EU:s politikområden med fokus på digitala inre marknaden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige kan notera informationen.

8. Rådslutsatser avseende de Digitala inre marknadsteknologierna och moderniseringen av offentlig sektor

- Antagande

Ansvarigt Statsråd: Mikael Damberg

Kommissionen presenterade till följd av Strategin för en digital inre marknad, den 19 maj, fyra meddelanden i ett paket för digitala inre marknads teknologier och modernisering av offentliga tjänster.

Paketet inkluderar meddelandena om Digitalisering av Europeisk industri, det Europeiska molninitiativet, Prioriteringar för IT standardisering och Handlingsplanen för e-förvaltning. Paketet syftar till att tillhandahålla ett ramverk för koordinering av initiativ mellan nationell och EU-nivå inom digitalisering och relevanta åtgärder såsom investeringar i digitala innovationer och infrastruktur, påskynda utvecklingen av IT-standarder, utforska regelverk och anpassa kunskapskrav. Dessa utmaningar gäller även för utvecklingen av åtgärder på e-förvaltningens område och den offentliga sektorns roll i att främja och stimulera efterfrågan på digitala lösningar. Fokus för paketet ligger på åtgärder med ett tydligt Europeiskt mervärde som bygger på att komplettera och skala upp nationella initiativ.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Digitaliseringens möjligheter bör tas till vara för hållbar välfärd och tillväxt och därigenom bidra till fördelar för både närings- och samhällsliv. Regeringen anser att digitaliseringens möjligheter för att stödja en grön resurseffektiv ekonomi särskilt bör uppmärksammas. EU bör fortsatt verka för att omvandla sin industri till att bli än mer modern digitaliserad, hållbar och konkurrenskraftig.

Regeringen välkomnar i stort kommissionens paket kring digitalisering av industrin med dess fokus på att utveckla åtgärder på områden där den europeiska nivån kan bidra med tydliga mervärden. Regeringen kan välkomna ordförandeskapets förslag till rådslutsatser som i allt väsentligt ligger väl i linje med regeringens ståndpunkter.

9. Utkast till rådsslutsatser om bättre lagstiftning för att stärka konkurrenskraften

-Policydebatt

-Antagande

Ansvarigt Statsråd: Mikael Damberg

Det nederländska ordförandeskapet har under agendapunkten aviserat en policydebatt om kommissionens förenklingspaket samt nationella goda exempel på när regler kan främja innovation.

Det nederländska ordförandeskapet har lagt fram ett utkast till rådsslutsatser för antagande. Bakgrunden är att den 19 maj 2015 presenterades ett förenklingspaket som omfattar ett meddelande som anger övergripande inriktning för arbetet med bättre lagstiftning. Ett reviderat interinstitutionellt avtal (IIA) om bättre lagstiftning antogs 13 april 2016.

Utkastet till rådsslutsatser fokuserar på fyra områden: framtidsäkrad och innovationsfrämjande lagstiftning, konsekvensutredningar och kvantifiering av kostnader, målsättning för regelminskningar samt bättre lagstiftning och små och medelstora företag.

Det nederländska ordförandeskapet avser med förslaget till rådsslutsatser stärka arbetet med bättre lagstiftning på områden som välkomnas av Sverige, med regler som främjar innovation och forskning och att den digitala dimensionen beaktas vid utarbetandet av nya regelförslag och verktyg. Sverige har under förhandlingen drivit och fått gehör för framförda synpunkter om att förenklingsarbete ska ske med beaktande av en hög skyddsnivå för konsumenter, hälsa, miljö och arbetstagare.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser.

Regeringen kan i policydebatten välkomna det nya forumet för bättre lagstiftning (Refit Plattform) samt att kommissionen stärker arbetet med samråd. Det förstärkta samrådet ger fler intressenter möjligheter att vara med och påverka utformningen av nya förslag. Vidare anser regeringen att det är viktigt att gå vidare med arbetet att anpassa regelverk till digitaliseringen.

Som ett gott exempel på nationell politik kan Regeringen föra fram satsningen på digital statsförvaltning, vilken ger en grund för att göra det enklare för företagen i kontakten med myndigheterna. En fullt ut digital ärendehantering och digitaliserad förvaltning gör det lättare för

företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus.

Regeringens bedömning är att digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag.

10 övrigt

a)E-handelspaketet

-Information från kommissionen

-Ansvarigt Statsråd: Mikael Damberg

Den 25 maj 2016 förväntas kommissionen presentera det s.k. e- handelspaketet bestående av fyra initiativ som aviserades i Strategin för en digital inre marknad. Paketet syftar till att stimulera gränsöverskridande e-handel för EU:s konsumenter och företag, och kommer att presenteras i ett meddelande som ackompanjerar de fyra förslagen.

Paketet består av följande förslag:

Lagstiftningsförslag om oberättigad geoblockering Förslag till revidering av förordningen om konsumentskyddssamarbete

Lagstiftningsförslag om gränsöverskridande paketleveranser Riktlinjer gällande tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter

b)Ordförandeskapets konferens om kvantteknologi

-Information från ordförandeskapet

Ansvarigt Statsråd: Mikael Damberg

Nederländska ordförandeskapet presenterar en konferens som handlar om värdet av kvantteknologi för europeisk forskning och konkurrenskraft. Konferensen ägde rum den 17-18 maj i Amsterdam och samarrangerades med EU-kommissionen.

Inget underlagsmaterial om konferensen har distribuerats i förväg.

c) IPCEI on High Performance Computing and Big Data enabled Applications (IPCEI-HPC-BDA)

- Information från Frankrike, Italien, Luxemburg och Spanien

Ansvarigt statsråd: Helene Hellmark Knutsson

Delegationerna förväntas informera om vad de uppfattar som ett behov att lansera ett ”Important Project of Common European Interest” (IPCEI) som specifikt ska behandla ”High Performance Computing” (HPC) och ”Big Data enabled Applications” (BDA).

Syftet är att skapa europeisk försörjning av datorkraft, det europeiska öppna forskningsmolnet samt storskaliga pan-europeiska projekt för elektronisk infrastruktur för att främja europeisk industri och offentliga administrationer på den globala marknaden.

En IPCEI som definierat av kommissionen är ett initiativ av minst tre medlemsländer som syftar till att bidra till ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och konkurrenskraft för Europeisk industri.

d)Möte Friends of Industry i Warszawa, 22 april

- Information från den polska delegationen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Den 22 april stod Polen värd för den fjärde ministerkonferensen för Friends of Industry. Vid KKR avser Polen att presentera resultaten från konferensen samt förmedla en deklaration (Joint Warsaw Declaration) som antogs vid konferensen. Sverige deltar inte i gruppen Friends of Industry.

I deklarationen uppmanas kommissionen att göra en fördjupad analys av ett antal sektorer i syfte att identifiera vilka svårigheter sektorerna står inför samt vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka deras konkurrenskraft. Detta framkommer i det bakgrundsdokument som Polen skickat ut när AOB-punkten fördes upp på agendan. De sektorer som nämns är stål, fordon, kemi, järnväg, cement, förnybar energi samt läkemedel.

Vid konferensen i Warszawa deltog 20 medlemsstater, kommissionären samt representanter från industrin. Friends of Industry initierades av Frankrike år 2013.

e) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om konsumentprodukters säkerhet och om

upphävande av rådets direktiv 87/357/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG

- Information på begäran av de Italienska och Franska delegationerna

Ansvarigt statsråd: Per Bolund

Europeiska kommissionen presenterade den 13 februari 2013 ett förslag till förordning om konsumentprodukters säkerhet som en del av ett produktsäkerhetspaket. Förslaget till förordning syftar till att uppnå mer säkra konsumentvaror. Intensiva förhandlingar ägde rum under 2013. Europaparlamentet lämnade sitt betänkande i april 2014. Den utestående frågan i förhandlingarna är förslaget till obligatorisk ursprungs-landsmärkning i förordningen om konsumentprodukters säkerhet.

Produktsäkerhetspaketet behandlades på KKR den 28 maj 2015. 15 medlemsstater var emot en obligatorisk ursprungslandsmärkning, medan 11 medlemsstater var positiva till en sådan märkning.

Vid ett attachémöte den 15 april 2016 behandlades ett kompromissförslag från de medlemsstater som är positiva till en obligatorisk ursprungslandsmärkning. Kompromissförslaget innehöll inga nya förslag som ger anledning för SE att ändra åsikt. På mötet vidhöll i stort sett alla medlemsstater sina tidigare ståndpunkter.

På initiativ av två medlemsstater kommer frågan upp som en övrig punkt på KKR den 26 maj. Inga nya dokument har inkommit i frågan. Det finns inget som tyder på att någon medlemsstat i dagsläget har ändrat sin position i frågan.

f) Arbetsprogrammet för det inkommande ordförandeskapet

- Presentation av den slovakiska delegation

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Den slovakiska delegationen presenterar arbetsprogrammet för det inkommande ordförandeskapet.

Rymdfrågor

Icke lagstiftande verksamhet

11.Utnyttjande av rymddata

- Diskussion

Dok. 8508/16

Tidigare behandling i EU-nämnden

Bakgrund och innehåll

Det nederländska ordförandeskapet har som en prioritering på rymdområdet att initiera en diskussion om hur EU och medlemsstaterna kan stimulera till ett större utnyttjande av rymddata från t.ex. jordobservationssatelliter.

Målet med initiativet är att bidra till ökad tydlighet om de potentiella fördelarna, utmaningarna och hindren för utnyttjande av rymddata. Med rymddata avses både rymddata och information som produceras av EU:s jordobservationssystem Copernicus (under uppbyggnad) och signaler från rymden som kommer från t.ex. de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och EGNOS.

Det nederländska initiativet har valt att fokusera på tre teman som illustrationer för diskussion: luftkvalité, övervakning av subventionsutnyttjande under den gemensamma jordbrukspolitiken samt utvecklingen av autonoma fordon.

Ordförandeskapet har också bett medlemsstaterna om goda nationella exempel på datautnyttjande som ska sammanställas i en broschyr. Sverige har bidragit med exempel från Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen/SLU, Sjöfartsverket, Jordbruksverket och SCB.

Copernicus är banbrytande då det garanterar användarna kontinuerlig tillgång till öppna fria data och tjänster som om de tillhandahålls på ett krångelfritt sätt har god potential att stödja genomförandet av både nationella och EU:s politik på miljö- och säkerhetsområdet. Rätt använt bör Copernicus också kunna stimulera den kunskapsintensiva industrin till att utveckla fler och effektivare tjänster och avancerade informationsprodukter. Det bör påpekas att det fulla värdet av satellitdata ofta kommer till sin rätt i samverkan med andra data från andra källor. Det ställer höga krav på kvaliteten i data och spårbar metadatainformation. Metoder för att sammanställa data från olika källor kan lyftas fram som en väg att öka upptaget av satellitdata.

I motsats till rymdinfrastrukturen har inte lika mycket tid, pengar och förberedelser spenderats på lagring, bearbetning och spridning av satellitdata. Med tanke på att det inte är inbyggt några hinder eller begränsningar för att sprida och använda öppna och fria data från Copernicus, vore det en fördel för Europa att värna om sitt försprång som dataleverantör. Europa har redan lyckats skapa en ny global standard för jordobservationsdata och intresset för internationell

samverkan är mycket stort. Ordförandeskapets initiativ är därför lovvärt.

Bästa sättet att stödja företagen i nedströmssektorn är att underlätta tillgången på data så att den blir snabb och enkel och att det finns tillräcklig processorkapacitet för att effektivt bearbeta de stora datamängderna. Annars finns det risk att Europas användare söker sig till amerikanska tjänster och sökmotorer.

Den gemensamma jordbrukspolitikens (CAP) stödformer använder sedan många år fjärranalysbaserade metoder men även de kan vidareutvecklas. Luftkvalitéövervakning är en nederländsk paradgren. De har utvecklat flera generationer av satellitbaserade instrument för detta ändamål.

I tillägg till rymdens möjligheter att bidra till hållbar tillväxt och lösningen på samhällsutmaningarna i Europa kan nämnas att Europa också har goda förutsättningar att bli ett föredöme på den globala arenan med metoder för att följa upp och övervaka framstegen i linje med klimatöverenskommelsen COP 21 och FN:s nya hållbarhetsmål.

Förslag till svensk ståndpunkt

Inom ramen för diskussionen kommer Sverige att, i enlighet med tidigare ställningstaganden i rådet, uttrycka sitt stöd för initiativ som möjliggör bättre utnyttjande av Europas investeringar i rymdsystem och av de data som sådana system producerar, för ökad samhällsnytta och ekonomisk tillväxt.

Övriga frågor

12.Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

-Slovakiens delegation presenterar arbetsprogrammet för det inkommande ordförandeskapet.

Informationspunkt

Forskning

Icke lagstiftande verksamhet

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet] punkterna 13–15)

13.Utkast till rådets slutsatser ”Sjunde ramprogrammet och framtidsutsikter: forsknings och innovationsinvesteringar för tillväxt,

sysselsättning och lösningar på samhällsutmaningarramverket och en framåtblick”

- Antagande

Dok. 8501/16 (rss) Dok. 5475/16

Beslutspunkt

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatsen har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Föreliggande utkast till rådsslutsatser behandlar utvärderingen av FP7 samt hur investeringar i forskning och innovation kan bidra till tillväxt och att lösa samhälleliga utmaningar.

Rådsslutsatserna välkomnar utvärderingen, dess rekommendationer och kommissionens arbete med att följa upp dessa. De betonar också betydelsen av forskning och innovation för tillväxt, konkurrenskraft och medborgarnas välbefinnande.

I enlighet med rådets beslut om det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, kallat FP7 och verksamt åren 2007- 2013, så genomförde en högnivågrupp med oberoende experter förra året en efterhandsutvärdering av programmets genomförande och resultat.

Högnivågruppens rapport ger också fem olika rekommendationer för det nuvarande ramprogrammet Horisont 2020 baserat på utvärderingen.

Kommissionen tog emot deras rapport i november 2015 och skrev som svar ett meddelande som publicerades i januari 2016. I detta meddelande redogörs för slutsatserna och rekommendationerna i högnivågruppens rapport och kommissionens svar.

Rådsslutsatserna har förhandlats i rådsarbetsgruppen för forskning under februari-april.

Förslag till svensk ståndpunkt

Efterhandsutvärderingen av FP7 ger värdefulla lärdomar och rekommendationer för innevarande ramprogram Horisont 2020 och inför det framtida ramprogrammet. Fortsatta investeringar i forskning och innovation är viktiga för EU:s tillväxt, konkurrenskraft och medborgarnas välbefinnande.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

14.Utkast till rådets slutsatser om forskning och innovationsvänlig lagstiftning

- Antagande

Dok. 8506/16

Beslutspunkt

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatsen har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutssatser om ett innovationsvänligt och forskningsvänligt regelverk och ramvillkor ämnar påvisa vikten av ett sådant för att attrahera investeringar som stimulerar tillväxt och vår förmåga att lösa globala samhällsutmaningar. Regelverk och ramvillkor måste av den anledningen vara både transparenta och lättförståeliga.

Innovationsprincipen är en princip som innebär att en konsekvensanalys ska göras vid införande av nya regelverk och ramvillkor, för att analysera hur innovationsförmågan hos olika aktörer kan komma att påverkas.

Innovationsöverenskommelser är ett pilotprojekt där regelverk och ramvillkor inom ett område ska tydliggöras och förklaras för de som påverkas. Detta ska avhjälpa den brist på kunskap om gällande regelverk och ramvillkor som kan finnas.

Start up-visas är ett förslag som innebär att kommissionen ska undersöka mervärdet av att införa ett särskilt EU-tillstånd för grundare av så kallade start-ups. Den 6 april 2016 presenterade kommissionen ett meddelande (Towards a reform of the common european asylum system and enhancing legal avenues to Europe) där det anges att åtgärder behöver vidtas för att locka till sig och stödja innovativa företagare, inkl. start-ups. Dessa åtgärder kan inkludera gemensamma tillståndsregler för företagare. Det nederländska ordförandeskapet tycker att det är en prioriterad fråga. Justitiedepartementet har aktivt deltagit i beredning av frågan.

En av det nederländska ordförandeskapets prioriterade frågor är forsknings- och innovationsfrämjande reglering. Rådsslutsatserna har förhandlats i rådsarbetsgruppen för forskning under februari-april.

Förslag till svensk ståndpunkt

Rådsslutsatserna adresserar frågor som kan skapa tillväxt och lösa globala samhällsutmaningar som kräver transparens och trygghet i

ramvillkor och regelverk. Regeringen välkomnar ansatser att göra regelverk ramvillkor transparenta och lättförståeliga.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

15.Utkast till rådets slutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem

- Antagande och riktlinjedebatt ( rådsslutsatserna hanteras först)

Dok. 8309/16

Beslutspunkt

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna betonar särskilt vikten av öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och till forskningsdata.

De övergripande motiven för öppen vetenskap är att det bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraften och skapar innovationer, samt främjar medborgarnas delaktighet i den offentligt finansierade forskningen. Dessa aspekter anses vara av stor betydelse när det gäller att gemensamt lösa vår tids angelägna samhällsutmaningar och är viktigt för att EU:s medlemsstater ska kunna vara ledande inom forskning och innovation. Detta framhävs också i rådsslutsatserna.

I rådsslutsatserna poängteras att gemensamma tekniska lösningar för att hantera, dokumentera, lagra och tillgängliggöra forskningsdata, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, är nödvändiga för att införa öppen vetenskap.

I rådsslutssatserna lyfts också frågan om hur forskningsfinansiärer och politiska beslutsfattare kan undanröja onödiga hinder och istället skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur forskningsfinansiärer och lärosäten bedömer vetenskaplig kvalitet och meriter vid fördelning av forskningsmedel.

Rådsslutssatserna tar upp frågan om hur bedömning av vetenskaplig kvalitet görs idag och föreslår alternativ. Idag bedöms forskarens insatser i många fall utifrån i vilken tidskrift denne har publicerat sig. Tidskrifter med hög prestige är normalt prenumerationsbaserade.

Sättet på vilket finansiärer och lärosäten bedömer värdet av forskningen motverkar därför idén om öppen vetenskap. Om öppen vetenskap ska förverkligas behöver andra parametrar användas av forskningsfinansiärer och lärosäten.

Rådsslutsatserna noterar att det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Öppen vetenskap kan bidra till ökad forskningskvalitet, stärkt konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjande av innovation och medborgarnas delaktighet i forskningen. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

Riktlinjedebatt

(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)

Diskussionspunkt

Dok. 8507/16

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har diskuterats vid flera tillfällen tidigare i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I underlaget som det nederländska ordförandeskapet har presenterat inför riktlinjedebatt inbjuds forskningsministrarna att diskutera öppen vetenskap.

Det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en så kallad Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Den lanseras formellt den 27 maj 2016. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas

”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Forskningsministrarna inbjuds att ta avstamp i ett av dessa initiativ för sina inlägg.

Kommissionen initierade under hösten 2014 ett offentligt samråd om Science 2.0 (som idag benämns Open science på engelska och öppen vetenskap på svenska). Syftet med konsultationen var att kartlägga hur medlemsländerna ser på de faktorer som i allt högre grad driver utvecklingen av dagens forskning: digital teknologi, stora datamängder, globaliseringeringen av samhället i stort och ett behov av att med hjälp av forskning och innovation hantera stora gemensamma samhällsutmaningar.

Vid konkurrenskraftsrådet i mars 2015 informerade kommissionen om det pågående arbetet med uppföljningen av det offentliga samrådet. Vid samma rådsmöte hölls även en riktlinjedebatt om EU:s digitala potential där man kunde notera ett stöd för olika slags öppna vetenskapliga principer, såsom öppen tillgång (open access).

Öppen vetenskap var föremål för en diskussion mellan forskningsministrarna vid rådsmötet den 29 maj 2015.

Begreppet ”öppen vetenskap” omfattar flera olika men överlappande områden såsom öppen tillgång (open access) till forskningsresultat (inklusive såväl vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, som forskningsdata), datadriven forskning och forskning som involverar medborgarna. Begreppet öppen vetenskap är relativt nytt men många av frågorna som ryms här har varit aktuella länge, framförallt gäller det öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och forskningsdata.

Förslag till svensk ståndpunkt

Ett viktigt område i den här debatten är hur politiker och forskningsfinansiärer kan undanröja hinder och skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur vetenskaplig kvalité bedöms och meriter vid fördelning av forskningsmedel. Även gemensamma tekniska lösningar för att spara och tillgängliggöra forskningsdata är av vikt , särskilt att utveckla gemensamma standarder som möjliggör dataflöden mellan länder.

Övriga frågor

16a. Uppdatering av Esfris färdplan 2016

-Presentation av Esfri ordförandeskapet

(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)

Bakgrund och innehåll

European Strategy Forum on Research Infrastructures Esfri presenterade sin färdplan (roadmap) den 10 mars 2016. Den innehåller en förteckning över större projekt för forskningsinfrastruktur som stöds av två eller fler medlemstater inom EU. Den första gjordes 2006, följt av uppdateringar 2008 och 2010. Det nya i denna är att ESFRI även har prioriterat projekten.

Nuvarande färdplan innehåller 21 projekt och 29 landmarks (dvs. projekt från tidigare vägkartor som är färdiga och antingen klara för drift eller under uppbyggnad). Av de 21 är fem nya, ett som gjorts om, nio från roadmap 2008 och sex från färdplan 2010. Sverige har haft stort stöd från Esfri i prioriteringen av ESS. Sverige har också varit medfinansiär i flertalet av de projekt som funnits på tidigare listor. För svensk del är intresset mindre för de nya projekten. Svenska forskare kommer att gå med i ett par av dem. Vetenskapsrådet är också mera restriktivt med att ge stöd, och finansiering för svenskt deltagande.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige har haft mycket stöd av Esfri i de prioriteringar som gjorts i tidigare färdplaner. Att Esfri nu tydligare prioriterar vilka projekt som ska ingå är positivt.

16b. Ett europeiskt innovationsråd

-Information från kommissionen

(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)

Bakgrund och innehåll

Forsknings- och innovationskommissionär Carlos Moedas presenterade förra året tankar om att skapa ett europeiskt innovationsråd för att stödja disruptiv innovation som kan skapa en ny generation globalt ledande företag. Efterföljande diskussion har visat att EIC även skulle kunna se ut på andra sätt och att EIC kunde vara ett paraply av befintliga innovationsinriktade instrument, för att underlätta för intressenter som finner att det är svårt att navigera i systemet.

Kommissionen har haft en öppen konsultation om hur EIC kan och bör se ut, som stängde den 29 april. Kommissionär Moedas kommer att med bl.a. utgångspunkt i inkomna synpunkter presentera och diskutera lämplig utformning av EIC under dagordningspunkten.

Förslag till svensk ståndpunkt

EIC ska fokusera på radikala (disruptiva) innovationer som har potential att bli marknadsskapande

EIC ska stödja det utmaningsinriktade innovationsperspektivet för att adressera och hitta lösningar till samhällsutmaningar.

EIC ska fokusera på europeiskt mervärde, där förslag framtagna i europeisk konkurrens och med störst innovationspotential stöds EIC ska kunna inkluderas i EU:s ramprogram för forskning och innovation, samt bidra till förenkling av det europeiska innovationslandskapet

16c. Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

-Informationspunkt.

Slovakiens delegation presenterar arbetsprogrammet för det inkommande ordförandeskapet.