Redogörelse till riksdagen 2015/16:RS1 | |
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2015 | |
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 22 februari 2016 fastställt Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2015.
Urban Ahlin (S) | Tomas Eneroth (S) | Berit Högman (S) |
Leif Jakobsson (S) | Eva Sonidsson (S) | Jessica Polfjärd (M) |
Ewa Thalén Finné (M) | Hans Wallmark (M) | Mattias Karlsson (SD) |
Maria Ferm (MP) | Anders W Jonsson (C) | |
Föredragande i riksdagsstyrelsen | ||
Kathrin Flossing | ||
All offentlig makt i Sverige utgår från folket Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick. Riksdagen är folkets främsta företrädare Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning. Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 fackutskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor. Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet. Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. |
Tillsammans för riksdagens bästa – så lyder visionen som vägleder arbetet i Riksdagsförvaltningen. Vi ska ge ett professionellt stöd till den parlamentariska processen, och förvaltningens service och tjänster ska underlätta för ledamöterna att fokusera på sitt politiska uppdrag. Riksdagen ska vara ett öppet parlament, vars arbete och beslut är lätta att ta del av. Hit är också alla välkomna på besök.
När jag blickar tillbaka på året som gått kan jag konstatera att det har varit ett händelserikt år. Vid årets början hade förvaltningen förberett sig för ett eventuellt extra val, med allt vad det innebär. När valet avblåstes ställde förvaltningen snabbt om till den planerade, ordinarie verksamheten med en ny strategisk plan för 2015–2018 som grund.
I slutet av året kom säkerhetsfrågorna i fokus när hotnivån mot Sverige höjdes. Beredskaps- och säkerhetsarbetet i riksdagen fungerade väl. Riksdagen har fortsatt att vara öppen och tillgänglig på det sätt vi alla vill att den ska vara och verksamheten har fortsatt som planerat.
I denna årsredovisning sammanfattas Riksdagsförvaltningens arbete med att uppnå de mål och den inriktning som riksdagsstyrelsen har beslutat om. Glädjande nog är ledamöterna mycket nöjda med förvaltningen i sin helhet, det visar resultatet av årets serviceundersökning.
Arbetet med att skapa driftsäkra och användarvänliga it-system som stöder den parlamentariska processen fortsätter. Projektet Rixrenovering har planenligt avslutats och de nya it-systemen har överlämnats till förvaltning. Den digitala mötestjänsten utvecklas vidare och används av fler. Vi är också på gång med att införa så kallade digitala samarbetsytor, där man bland annat kan samarbeta kring dokument i realtid.
Arbete pågår också med att inrätta ett servicecenter som ska vara lätt att nå och använda för ledamöterna både på plats i Riksdagshuset och i digitala kanaler.
Att riksdagen är ett öppet parlament visar inte minst årets besökssiffror. Nästan 70 000 personer besökte riksdagen under 2015, vilket är ett nytt rekord. Under året har vi också slagit upp portarna till den nya Demokrativerkstaden. Här får tusentals skolungdomar träning i demokrati genom att pröva på rollen som riksdagsledamot.
Riksdagens fastigheter har fortsatt att moderniseras. Renoveringen av Mercurius del B har avslutats och nu undersöks förutsättningarna för att renovera och modernisera ledamotshuset. För att möta användarnas behov har både ledamöter och tjänstemän på partikanslier intervjuats.
Avslutningsvis vill jag återkomma till förvaltningens vision: Tillsammans för riksdagens bästa. Den är ledstjärnan i ett långsiktigt förbättringsarbete där alla medarbetare är viktiga. Nu är vi också i färd med att få ytterligare en byggsten för vårt arbete på plats, nämligen värdegrunden. Den ska, med visionen i sikte, fungera som en etisk kompass i det dagliga arbetet och bidra till att skapa en gemensam identitet.
Kathrin Flossing
Riksdagsdirektör
Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.
Förvaltningens uppdrag är formulerat på följande sätt: Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete
vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De grundläggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen och Riksdagsförvaltningens instruktion. Mer detaljerade bestämmelser finns i föreskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade REA-lagen finns ekonomiadministrativa bestämmelser.
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksdagens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrelsen och som därmed inte deltar i riksdagsstyrelsens beslut.
Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. I det samråder förvaltningen och ledamöter om administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna, till exempel teknisk utrustning och arbetsrum.
Förvaltningens ledningsgrupp samordnar och planerar övergripande frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och avdelningscheferna.
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Planering och beslut
Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen. I styrelsens uppgifter ingår också att lägga förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv. Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.
Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.
Verksamheten är indelad i följande fem uppdragsområden som utgår från förvaltningens övergripande uppdrag:
A. Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar
E. Myndighet och arbetsgivare.
Prioriteringar 2015
I den strategiska planen för 2015–2018 och verksamhetsplanen för 2015 anges flera utvecklingsinsatser som syftar till att ytterligare förbättra stödet till den parlamentariska processen och göra verksamheten mer effektiv. Tillgången till driftsäkra och användarvänliga it-stöd betonas liksom vikten av att fastställa och upprätthålla säkerhetsnivåerna för den fysiska säkerheten och informationssäkerheten. Förvaltningen ska också förenkla ledamöternas vardag genom både digital och personlig service. Samtidigt ska arbetet med att främja kunskapen om och insynen i riksdagens arbete och beslut vidareutvecklas, bland annat i digitala kanaler.
Ledningen och styrningen av fastighetsverksamheten ska också fortsätta att utvecklas. Förvaltningen ska dessutom lägga grunden för ett hållbart arbete med ständiga förbättringar av myndighetens verksamhet, bland annat genom att utveckla arbetet med värdegrunden.
Riksdagsförvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera verksamheten inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och partikanslier prioriteras.
Resultatet av förvaltningens ambitioner och arbetet med planerade utveck-lingsinsatser under 2015 redovisas i korthet i avsnitt 2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2015.
Uppföljning och kontroll
Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten och budgeten. Den förvaltningsinterna uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter, en helårsrapport och i årsredovisningen.
Riksdagsförvaltningen arbetar också med intern styrning och kontroll utifrån bestämmelserna i REA-lagen. Intern styrning och kontroll är den årliga process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar.
Under 2015 har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
Som ett komplement till riskanalyserna har samtliga budgetansvariga chefer genomfört en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten.
I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning om den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.
Revision
Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att självständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.
Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året.
Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar om Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på ledamöternas frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.
Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.
Under året har det pågått en översyn av vissa delar av förvaltningens organisation. Syftet är att göra verksamheten ännu mer ändamålsenlig och effektiv. I slutet av året beslutade riksdagsdirektören om ett par förändringar som ska gälla från den 1 januari 2016. Det handlar om att enheten riksdagstryck ska ingå i serviceavdelningen i stället för i kommunikationsavdelningen och att det bildas en ny sektion för textgranskning och översättning inom kammarkansliet. Förvaltningen ska inte heller längre ha en anställd internrevisionsansvarig utan internrevisionen ska fullt ut utföras av det revisionsföretag som har upphandlats. Förvaltningens chefsjurist ska ansvara för samordningen av internrevisionsfrågor. Övriga delar av översynen ska slutföras under 2016.
I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.
Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Arbetet i kammaren har genomförts enligt uppgjord planering.
Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd.
Förvaltningen har skapat bästa möjliga förutsättningar för internationella besök.
Riksdagsförvaltningen har under 2015 avslutat projektet Rixrenovering, som stegvis har ersatt berednings- och beslutsprocessens it-stöd med moderna lösningar, och gjort en förstudie om att förbättra grafiken i kammaren och intern-tv. Förvaltningen har också digitaliserat dokumenthanteringen i de parlamentariska församlingarna och fortsatt arbetet med att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden.
Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Ledamöterna är mycket nöjda med förvaltningen i sin helhet enligt förvaltningens serviceundersökning.
Efterfrågan och kvaliteten på faktaunderlag och utredningstjänster har fortsatt att vara hög.
It-stöd och arbetsverktyg, till exempel Intranätet och kammarappen, har fungerat stabilt och effektivt.
Servicen till ledamöterna har fortsatt att utvecklas.
Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.
Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har getts möjligheter till infor-mation och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Det har blivit enklare att söka, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.
Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl.
Intresset för skolvisningar har fortsatt att vara högt och fler klasser än tidigare har kunnat tas emot på visningar och i Demokrativerkstaden.
Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.
Riksdagsförvaltningen har under 2015 invigt den nya Demokrativerkstaden för elever i årskurs 7–9 och fortsatt arbetet med att utveckla den grafiska profilen.
Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Styrningen och ledningen av fastighetsverksamheten har fortsatt att utvecklas.
Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan.
Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har bedrivits enligt plan.
Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:
Sjukfrånvaron har varit fortsatt låg.
Förvaltningen har i huvudsak genomfört utvecklingsinsatser för chefer enligt plan.
Tillgången till it-stöd har varit stabil.
Riksdagsförvaltningen har nått de detaljerade miljömålen med reservation för osäkerheter i mätningen av el- och energianvändning och att uppgifter saknas för koldioxidutsläpp från tjänstemännens flygresor.
Riksdagsförvaltningen har under 2015 lanserat en vision för förvaltningen och inlett arbetet med att utveckla förvaltningens värdegrund. Arbetet med att integrera klarspråksarbetet i hela verksamheten har fortsatt, liksom arbetet för att förbättra styrningen i förvaltningen. Förvaltningen har också påbörjat ett arbete med att uppdatera sina miljömål.
Intäkter, kostnader och transfereringar
Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (tkr)
2015 | 2014 | 2013 | |
Intäkter | 33 330 | 32 297 | 34 255 |
Kostnader | –1 567 856 | –1 476 628 | –1 611 657 |
Nettokostnad | –1 534 526 | –1 444 331 | –1 577 402 |
Transfereringar | –495 720 | –490 156 | –475 104 |
Totalt | –2 030 246 | –1 934 487 | –2 052 506 |
De högre kostnaderna för 2015 jämfört med 2014 beror främst på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har ökat jämfört med föregående år samt på ett högre utfall för inkomstgarantier och pensioner.
I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och de resultat som har uppnåtts.
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten m.m. Riksdagens utskott bereder och kammaren beslutar om nya lagar. Utskotten följer även upp och utvärderar riksdagsbeslut. Tillsammans utgör de kärnan i riksdagens verksamhet, och förvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera detta uppdragsområde.
I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens samt talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck hör också hit.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Arbetet i kammaren har genomförts enligt uppgjord plan Ett undantag inträffade i oktober, då talmannen ställde in statsministerns frågestund på grund av en särskild händelse. Det har även förekommit tre tekniska avvikelser som påverkat kammarens arbete. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid. Samtliga snabbprotokoll har kommit ut senast dagen efter kammarens sammanträde. Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd Förvaltningen har bistått vid utskottens och EU-nämndens planering och sammanträden. Arbete har bedrivits för att ytterligare minska sårbarheten i stödet till utskotten och EU-nämnden. Förvaltningen har skapat bästa möjliga förutsättningar för internationella besök Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagens ledamöter träffat sina utländska motsvarigheter. Riksdagsförvaltningen har under 2015 avslutat projektet Rixrenovering, som stegvis har ersatt berednings- och beslutsprocessens it-stöd med moderna lösningar, och gjort en förstudie om att förbättra grafiken i kammaren och intern-tv. Förvaltningen har också digitaliserat dokumenthanteringen i de parlamentariska församlingarna och fortsatt arbetet med att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden. |
Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)
2015 | 2014 | 2013 | |
Intäkter | 3 077 | 3 772 | 4 276 |
Kostnader | –188 951 | –191 184 | –192 715 |
Nettokostnad | –185 874 | –187 412 | –188 439 |
Transfereringar | –15 913 | –13 659 | –12 830 |
Totalt | –201 787 | –201 071 | –201 269 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak vara jämförbar med föregående år.
Talmannen och de vice talmännen
Talmannen leder riksdagsarbetet och har därmed det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder även kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant.
Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens talmanspresidium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. När de inte gör det deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet på samma sätt som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.
Arbetet i och kring kammaren
Varje år kommer det in ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren.
Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive EU-ärenden, och föreslår till vilket utskott ärendena ska hänvisas. Förvaltningen ansvarar även för det löpande arbetet i kammaren, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner m.m. Dessutom ansvarar förvaltningen för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden.
En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av arbetet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut om propositioner och skrivelser som lämnats in, och som behandlats i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta för ledamöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktiviteter utanför riksdagen, till exempel för arbete i valkretsen.
Kammarplaneringen ska vidare göra det möjligt för riksdagen att ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen innan EU:s fördragsbundna frist på åtta veckor löpt ut. Under 2015 avgjordes ett subsidiaritetsärende av kammaren. Ärendet avgjordes inom åttaveckorsfristen.
Kammarens sammanträdestillfällen fastställs i sammanträdesplaner som antas av talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen. För att anpassa kammararbetet efter förändrade förutsättningar har kompletterande ändringar i sammanträdesplanen gjorts under året. Detta har till exempel skett för att kunna bereda plats för aktuella debatter och för att justera antalet tillfällen för interpellationssvar efter hur många interpellationer som har lämnats in. För att minska antalet fördröjda interpellationssvar pågår under riksmötet 2015/16 en försöksverksamhet där statsråden schemalägger tid i sina kalendrar för att svara på interpellationer som kan antas ställas till dem. Försöksverksamheten ska utvärderas efter riksmötets slut för att se om schemaläggningen har lett till en minskning av antalet fördröjda interpellationssvar.
Förvaltningens service i frågor om kammarens arbete och planering får fortsatt högt betyg i Riksdagsförvaltningens senaste serviceundersökning, som genomfördes 2015 (8,8 på en skala från 1 till 10 jämfört med 8,6 år 2013).
Tabell 3 Antal inlämnade dokument till kammarkansliet
2015 | 2014 | 2013 | |
Propositioner | 129 | 179 | 148 |
Skrivelser | 49 | 60 | 47 |
Framställningar | 2 | 5 | 6 |
Redogörelser | 22 | 21 | 14 |
Följdmotioner | 153 | 266 | 215 |
Motioner från allmänna motionstiden | 3 196 | 2 902 | 3 547 |
Händelsemotioner | 2 | 2 | 0 |
Interpellationer | 855 | 523 | 541 |
Skriftliga frågor | 1 201 | 642 | 834 |
Betänkanden* | 288 | 369 | 316 |
Granskningsutlåtanden* | 10 | 8 | 13 |
Prövningsutlåtanden* | 1 | 3 | 10 |
EU-dokument | 1 963 | 2 304 | 2 704 |
EU-dokument hänvisade för granskning | 13 | 9 | 12 |
EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning | 27 | 52 | 130 |
Riksrevisionens granskningsrapporter | 22 | 27 | 23 |
* Posterna avser ärenden som har inkommit och behandlats av kammaren.
Antalet propositioner och skrivelser har minskat under 2015 jämfört med föregående år. Som en följd har även antalet följdmotioner minskat under året. Däremot har både antalet inlämnade interpellationer och skriftliga frågor ökat markant under 2015 jämfört med 2014 och 2013.
Förvaltningens service i samband med ledamöternas inlämnande av dokument håller mycket hög kvalitet enligt förvaltningens serviceundersökning 2015. Riksdagens ledamöter gav arbetet höga betyg (9,1 på en skala från 1 till 10, vilket är på samma nivå som 2013).
Antalet inkomna EU-dokument sjönk ytterligare under 2015. Minskningen kan möjligen förklaras av att den nya kommissionen som tillträdde hösten 2014 har en uttrycklig ambition att fokusera på färre och mer genomarbetade initiativ. När det gäller antalet EU-dokument som hänvisats till utskott för beredning och antalet utlåtanden som behandlats av kammaren, bekräftar utfallet för 2015 att dessa siffror kan variera från år till år. Antalet lagstiftningsförslag som hänvisades för subsidiaritetsprövning sjönk ytterligare under 2015. Den nya kommissionens ambition att fokusera arbetet på färre initiativ kan vara en förklaring. En möjlig orsak är också att den nya kommissionen ägnat det första verksamhetsåret åt att bereda kommande lagstiftningsförslag.
Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av aktivitet
2015 | 2014 | 2013 | |
Ärendebehandling | 289,5 | 331 | 347 |
Voteringar | 9,5 | 12 | 15 |
Interpellationsdebatter | 270 | 197,5 | 204 |
Information från regeringen | 6,5 | 2 | 3,5 |
Frågestunder | 27 | 23 | 26 |
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. | 36,5 | 58 | 68 |
Övrigt | 5,5 | 9,5 | 7 |
Totalt | 644,5 | 633 | 670,5 |
Det totala antalet timmar som kammaren sammanträder har ökat något jämfört med 2014. Ökningen beror främst på tiden för interpellationsdebatter som har ökat med drygt 70 timmar jämfört med föregående år. Under 2015 har interpellationsdebatter utgjort ungefär 42 procent av kammarens tid. Det hänger samman med den stora ökningen av antalet inlämnade interpellationer under året. Tiden för ärendebehandling har minskat något som en konsekvens av det lägre antalet propositioner, skrivelser m.m. Cirka 45 procent av tiden i kammaren har ägnats åt ärendebehandling jämfört med 52 procent de två föregående åren.
Tiden för information från regeringen, som huvudsakligen utgörs av information från Europeiska rådets möten, har ökat jämfört med tidigare år. Återrapportering från Europeiska rådets möten har under 2015 ägt rum vid sex tillfällen, jämfört med ett tillfälle 2014 och tre tillfällen 2013.
Man kan också notera en minskning i tiden för partiledardebatter, aktuella debatter m.m. jämfört med föregående år. Skälet till minskningen är att ingen allmänpolitisk debatt ägde rum under 2015, vilket det gjorde både 2014 och 2013.
Teckentolkning av kammarens sammanträden har skett vid åtta tillfällen under året. Under 2014 skedde teckentolkning vid tio tillfällen och under 2013 vid sex tillfällen.
Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid enligt reglerna i riksdagsordningen.
Förvaltningen bidrar även i utvecklingen av riksdagens EU-kompetens genom seminarier för tjänstemän och i viss mån ledamöter. Riksdagen har även en representant vid EU:s institutioner som följer den aktuella EU-politiken på plats i Bryssel och rapporterar till riksdagen om händelseutvecklingen inom olika politikområden. Under 2015 publicerades 14 av EU-representantens rapporter på Intranätet. I EU-representantens uppgifter ingår att bistå utskotten, EU-nämnden och talmannen i planeringen och genomförandet av besök vid EU:s institutioner. Under 2015 genomfördes tio sådana besök. EU-representanten bistår vid behov även ledamöterna i deras deltagande i interparlamentariska möten inom ramen för EU-samarbetet. Under 2015 deltog ledamöter i 28 sådana möten.
Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska EU-konferenser
Inbjudningar | Antal möten med deltagare från riksdagen | Antal leda-möter totalt | Kostnad (tkr) | |
2015 | 37 | 28 | 71 | 661 |
Utskotten och EU-nämnden
De 15 utskotten bereder inkommande propositioner, skrivelser, motioner m.m. Konstitutionsutskottet granskar därutöver statsrådens tjänsteutövning och handläggningen av regeringsärenden. Efter beredningen lämnar utskotten betänkanden med förslag till riksdagsbeslut. Utskotten kan även på eget initiativ lämna förslag till riksdagen.
Till utskotten remitteras även EU-dokument som emellanåt innehåller utkast till lagförslag från EU. Om utskottet efter prövning anser att lagförslaget inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska lämna ett så kallat motiverat yttrande till EU. Utskottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter i utskottet begär det.
Varje utskott biträds av ett kansli. Kanslierna planerar utskottens verksamhet och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva utskottens ställningstagande till propositioner, motioner, skrivelser m.m. i betänkanden, yttranden och utlåtanden. Utskottskanslierna stöder också utskotten i arbetet med EU-frågor. Kanslierna planerar och medverkar även vid utskottets utfrågningar, studiebesök och resor och stöder utskotten i arbetet med uppföljning och utvärdering.
Det samarbete som utskottskanslierna har utvecklat genom att samverka i team bidrar till att förvaltningen kan bistå utskotten och EU-nämnden även vid förändrade förutsättningar. I förvaltningens serviceundersökning 2015 gav riksdagsledamöterna överlag ett mycket högt omdöme om kansliernas service till ledamöterna: betyg 9,1 på en skala från 1 till 10 för servicen från utskottskanslierna. I motsvarande undersökning 2013 var det sammanvägda betyget för utskottens och EU-nämndens kanslier 8,8.
Sammantaget bereder utskotten varje år ett stort antal ärenden. En teknisk avvikelse förekom i ett betänkande, dock utan att det påverkade riksdagens beslut. Nedan redovisas antalet ärenden under 2015 uppdelat per utskott och totalt jämfört med föregående år.
Tabell 6 Utskottens ärendehantering och sammanträden 2015
Proposi-tioner, skrivelser, framställningar, redogörelser | Mo-tioner | EU-dokument | Antal sammanträden | Betänkanden, utlåtanden, yttranden | |
Konstitu- | 17 | 108 | 3 | 52 | 22 |
Finans- | 23 | 176 | 8 | 49 | 39 |
Skatte- | 25 | 266 | 3 | 36 | 38 |
Justitie- | 23 | 327 | 2 | 32 | 35 |
Civilutskottet | 16 | 192 | – | 28 | 27 |
Utrikes- | 15 | 91 | 5 | 37 | 22 |
Försvars- | 9 | 69 | – | 41 | 17 |
Socialförsäkringsutskottet | 11 | 206 | 3 | 35 | 20 |
Social- | 10 | 459 | 1 | 31 | 24 |
Kultur- | 5 | 150 | – | 35 | 13 |
Utbildningsutskottet | 15 | 275 | – | 38 | 27 |
Trafik- | 7 | 376 | – | 39 | 21 |
Miljö- och | 7 | 304 | 9 | 42 | 22 |
Närings- | 12 | 236 | 5 | 35 | 22 |
Arbetsmarknadsutskottet | 10 | 230 | 1 | 35 | 17 |
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet | 4 | 28 | – | 15 | 5 |
Totalt 2015 | 209 | 3 493 | 40 | 580 | 371 |
Totalt 2014 | 272 | 4 239 | 61 | 574 | 441 |
Totalt 2013 | 229 | 4 179 | 142 | 572 | 414 |
Mängden ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Det sammanlagda antalet propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser har varit färre under 2015 jämfört med föregående år. Även antalet motioner, liksom det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden har minskat. Däremot har antalet sammanträden ökat något under 2015.
Utskotten ska följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden och även arbeta med forsknings- och framtidsfrågor. Till stöd för detta arbete finns, utöver utskottskanslierna, utvärderings- och forskningssekretariatet. På uppdrag av utskotten tar sekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen. Under 2015 har sammanlagt 18 rapporter publicerats. Sekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet har Rifo arrangerat 16 sammankomster i riksdagen under 2015.
Antalet subsidiaritetsprövningar fortsatte att sjunka under 2015. Minskningen kan möjligen förklaras av att den nya kommissionen som tillsattes hösten 2014 har en uttrycklig ambition att strama åt lagstiftningsaktiviteten och fokusera arbetet på färre initiativ på EU-nivå. En annan bidragande anledning kan vara att den nya kommissionen under sitt första verksamhetsår fokuserat på att bereda kommande lagstiftningsförslag. Antalet tillfällen när utskotten har överlagt med regeringen om EU-frågor ökade påtagligt jämfört med de två föregående åren.
Tabell 7 Utskottens EU-ärenden 2013–2015
2015 | 2014 | 2013 | |
Subsidiaritetsprövningar | 21 | 58 | 122 |
– därav prövningar som lett till ett prövningsutlåtande | 1 | 3 | 14 |
Granskningsutlåtanden | 10 | 8 | 13 |
Överläggningar med regeringen i EU-ärenden | 63 | 43 | 55 |
Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd om hur Sverige ska ställa sig i frågor som EU:s ministerråd och Europeiska rådet ska fatta beslut om. Nämnden biträds av ett kansli. Under 2015 minskade antalet sammanträden i nämnden något. Minskningen beror bland annat på ett minskat antal återrapporteringar från Europeiska rådet. Återrapporteringarna har i stället ägt rum i kammaren.
Tabell 8 Antal sammanträden i EU-nämnden 2013–2015
2015 | 2014 | 2013 | |
Sammanträden | 51 | 57 | 47 |
Sedan några år tillbaka läggs information om utskottens och EU-nämndens utrikes resor ut på riksdagens webbplats. Instruktioner för hur dessa ska redovisas har tagits fram under 2015.
Internationell verksamhet
Riksdagen har ett omfattande internationellt besöksutbyte där förvaltningen bistår riksdagens talman och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.
Många av de internationella åtaganden som riksdagens ledamöter har ryms inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Sammanlagt ingår ett hundratal riksdagsledamöter i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församlingarna. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksdagens delegationer till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska församling, OSSE:s parlamentariska församling (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska församling (se tabellen nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna i det arktiska samarbetet, Östersjösamarbetet samt vid en rad andra internationella möten och konferenser.
Förvaltningen har också uppdraget att arbeta med ledamöters deltagande i valövervakningar. Under 2015 deltog 24 svenska riksdagsledamöter i övervakning av totalt sex val i följande länder: Tadzjikistan, Storbritannien, Turkiet (två val), Kirgizistan och Vitryssland. Vid valet i Vitryssland ledde en riksdagsledamot hela valövervakningen och i Turkiet var en riksdagsledamot ledare för OSSE:s parlamentariska församlings övervakningsinsats.
Tabell 9 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen
Interparlamentarisk församling | Delegation | Antal möten | Kostnader (tkr) | Utbetalt bidrag (tkr) |
Nordiska rådet | 20 ord. 20 suppl. | 1 session 4 presidie- | 1 991 | 13 795 |
Europarådets parlamentariska församling | 6 ord. 6 suppl. | 4 sessioner | 1 340 | – |
OSSE:s parlamentariska församling | 8 ord. 8 suppl. | 1 session 1 vintermöte 1 höstmöte | 1 138 | 962 |
Interparlamentariska | 5 ord. Talman och 2 utskottsledamöter | 1 vårsession 1 höstsession | 731 | 1 139 |
Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet | 3 ord. 3 suppl. | 1 session | 108 | – |
Natos parlamentariska församling | 5 ord. 5 suppl. | 1 höstsession 1 vårsession | 559 | – |
Cosacsekretariatet | 17 | |||
Särskilda uppdrag inom de interparlamentariska församlingarna | 0 | |||
Summa 2015 | 5 867 | 15 913 | ||
Summa 2014 | 7 861 | 13 660 | ||
Summa 2013 | 6 394 | 12 830 |
Riksdagsledamöter deltar årligen, på regeringens inbjudan, i ett studieprogram i anslutning till FN:s generalförsamling i New York, USA. Syftet är att ledamöterna ska lära sig mer om det internationella arbetet på global nivå. Under den 70:e generalförsamlingen hösten 2015 deltog tolv ledamöter i programmet och fick bland annat följa debatter i säkerhetsrådet och generalförsamlingens olika utskott samt delta i möten med representanter för FN:s underorgan. I programmet ingick även möten med amerikanska politiker, tankesmedjor och organisationer i Washington. Förvaltningen koordinerade och förberedde besöken tillsammans med den svenska utlandsmyndigheten.
Riksdagsledamöter som är intresserade av närmare parlamentariska kontakter med ett visst land kan bilda en vänskapsförening eller ett nätverk för det landet. I riksdagen finns ett femtiotal sådana föreningar. Syftet med dem är att sprida kunskap om länderna genom exempelvis seminarier och föredrag.
Internationella besök i riksdagen
Under 2015 tog riksdagen emot 76 besök från 45 länder världen över. Besöken av talmän, statschefer, ministrar, parlamentariker och representanter för internationella organisationer är en stor del av den internationella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten. Kostnaden för inkommande besök varierar beroende på hur många besök av statschefer och talmän som hålls per år och på hur stora delegationerna är.
Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsättningar för mötet. Riksdagsledamöterna ska få möjlighet att i första hand möta sina motsvarigheter från det gästande parlamentet. Det är en princip som alltid har tillämpats vid programläggning, men fördes in som ett kvalitetsmått i redovisningen 2013. Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagens ledamöter träffat sina utländska motsvarigheter.
Enligt förvaltningens serviceundersökning 2015 anser ledamöterna att nivån på förvaltningens stöd till det internationella arbetet är god (8,6 på en skala från 1 till 10). Detta är ett omdöme som dessutom visar på en förbättring sedan undersökningen senast genomfördes (2013) då resultatet var 8,1.
Tabell 10 Internationella besök i riksdagen
År | 2015 | 2014 | 2013 |
Antal besök | 76 | 54 | 73 |
Antal länder | 45 | 34 | 44 |
Antal besökare (ca) | 805 | 547 | 757 |
Kostnad inkommande besök (tkr) | 463 | 441 | 642 |
Så förbereds ett inkommande talmansbesök Talmansbesöken förbereds oftast i samarbete med det gästande landets ambassad i Stockholm, landets parlament och Utrikesdepartementet. Riksdagsförvaltningen samordnar programinnehållet och logistiska frågor (lokaler, informationsfrågor, säkerhet, hotell, transporter till och från flygplatsen, tolkning, teknik m.m.). I samordningen deltar många delar av förvaltningen. Underlag förbereds och skickas ut till mötesdeltagarna i riksdagen. Ett talmansbesök brukar utöver möte och måltid med talmannen även innehålla audiens hos kungen samt möten med riksdagsledamöter och ministrar. Om det finns en vänskapsförening för landet i riksdagen kontaktar förvaltningen även den aktuella föreningen inför besöket, med en förfrågan om ett möte med den gästande talmannen. |
Riksdagstrycket
Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.
Tabell 11 Antal originalsidor i riksdagstrycket
2015 | 2014 | 2013 | |
Propositioner | 19 400 | 33 700 | 19 700 |
Motioner | 8 100 | 11 100 | 9 800 |
Betänkanden | 16 300 | 17 600 | 17 200 |
Protokoll | 10 900 | 12 200 | 11 400 |
Framställningar och redogörelser | 1 700 | 2 300 | 900 |
Totalt | 56 400 | 76 900 | 59 000 |
Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet år från år.
Utveckling av it-stödet och arbetet i kammaren och utskotten m.m.
Att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden är en del av Riksdagsförvaltningens kontinuitetsförmåga. Arbetet med att upprätthålla och förbättra denna förmåga har fortsatt under 2015.
Sedan 2014 använder samtliga utskott och EU-nämnden den digitala mötestjänsten där kallelser och sammanträdeshandlingar sänds ut till ledamöterna digitalt i pekplattor och datorer i stället för via papper. Mötestjänsten skapar en enklare hantering för ledamöterna och snabbare distribution av handlingar. Systemet följs upp och utvecklas löpande. En uppföljning i maj 2015 visade att huvuddelen av ledamöterna är fortsatt nöjda eller mycket nöjda med mötestjänsten men att det också finns önskemål om en utveckling av tjänsten.
Under 2015 har även dokumenthanteringen digitaliserats i de parlamentariska församlingarna i den internationella verksamheten.
Projekt Rixrenovering avslutades som planerat i juni 2015. Projektet startade 2011 och har stegvis ersatt beslutsprocessens it-stöd med moderna lösningar baserade på standardprogramvara. Gamla system har i princip bytts ut i sin helhet, från underliggande dataflöden till användargränssnitt, dokumentmallar och funktioner för ärendehantering.
Från och med riksmötet 2014/15 hanteras samtliga riksdagsärenden i de nya systemen. Systemen överlämnades till förvaltning i maj 2015. Arbetet med att skapa driftsäkra och användarvänliga it-system som stöder den parlamentariska processen fortsätter i förvaltningsorganisationen. Under 2016 ska stabiliteten och funktionaliteten i systemen säkerställas.
Under 2015 har en förstudie om att förbättra grafiken i kammaren och intern-tv genomförts.
Förutsättningarna för att förbereda en modernisering av det tekniska kammarstödet kommer att utredas under 2016.
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och en god service till ledamöterna och partikanslierna. Stödet ska ge riksdagsledamöterna förutsättningar att utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Förvaltningen ska se till att ledamöterna har tillgång till bland annat utredningstjänst, intranät, bibliotek, arbetsrum och teknisk utrustning. Dessutom hanterar och betalar förvaltningen ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten, pensioner m.m. Förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter område A, men före övriga områden.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Ledamöterna är mycket nöjda med förvaltningen i sin helhet enligt förvaltningens serviceundersökning Helhetsbetyget och nöjd-kund-index i serviceundersökningen till riksdagsledamöterna låg på 86. Gränsen för omdömet ”mycket nöjd” är 75. Resultatet visar att ledamöterna är mycket nöjda med åtta av nio områden som undersökts. Betygsindex för lokaler är det lägsta, 74. Det ligger nära gränsen för ”mycket nöjd”. Efterfrågan och kvaliteten på faktaunderlag och utredningstjänster har fortsatt att vara hög Utredningstjänsten tog emot 2 118 uppdrag under året, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Utredningarna levereras i genomsnitt snabbare än tidigare. Den nyhetsportal som Riksdagsbiblioteket tillhandahåller används fortfarande i hög utsträckning. It-stöd och arbetsverktyg, till exempel Intranätet och kammarappen, har fungerat stabilt och effektivt Tillgången till it-stöd har varit stabil under året och möjligheterna att genomföra möten på distans har förbättrats. Intranätet har fortsatt att utvecklas för att bli ett ännu effektivare arbetsverktyg och införandet av digitala samarbetsytor har förberetts. Servicen till ledamöterna har fortsatt att utvecklas Under hösten 2015 intensifierades till exempel arbetet med att inrätta ett lätt tillgängligt servicecenter. Förvaltningen har också tecknat en ny avtalsperiod med den nuvarande resebyrån, med bland annat utökade möjligheter till självbokningstjänster, och förbättrat ledamöternas stöd i redovisningen av resekostnader. Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits Rätt säkerhetsnivåer har under året upprätthållits utifrån de beslut som har fattats av riksdagsstyrelsen och de beslut som fattades i samband med att hotnivån höjdes hösten 2015. |
Tabell 12 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)
2015 | 2014 | 2013 | |
Intäkter | 1 869 | 2 095 | 1 780 |
Kostnader | –865 069 | –796 399 | –938 095 |
Nettokostnad | –863 200 | –794 304 | –936 315 |
Transfereringar | –477 281 | –474 439 | –459 735 |
Totalt | –1 340 481 | –1 268 743 | –1 396 050 |
Skillnaden mot förra året beror i huvudsak på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har ökat jämfört med föregående år, samt att kostnaderna har varit högre för bland annat inkomstgarantier och pensioner.
Administrativt ledamotsstöd
Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar, inkomstgarantier och omställningsstödet för avgångna ledamöter.
Utbetalningarna för inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, har varit högre under 2015 än under 2014. Det hänger samman med att de ettåriga inkomstgarantierna började betalas ut i november 2014 till avgångna och ej återvalda ledamöter efter det senaste riksdagsvalet. Generellt är utbetalningarna av inkomstgarantier som högst året efter valår och sjunker sedan fram till nästa riksdagsval.
Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor
Ledamöterna har ett grundarvode för sitt förtroendeuppdrag som från och med den 1 november 2015 är 62 400 kronor i månaden. De kan dessutom få tilläggsarvoden för särskilda uppdrag, till exempel som ordförande eller vice ordförande i utskotten, som ledamot i riksdagsstyrelsen, i ledamotsrådet eller i utredningar. Alla ersättningar är skattepliktiga.
De resor som ledamöterna gör inom ramen för sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamöterna beslutar själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid och miljö. De har rätt till traktamente enligt bestämmelserna i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
En ledamot som bor mer än 50 kilometer (närmaste färdväg) från Riksdagshuset har rätt till en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd i Stockholm eller till ersättning för en privat övernattningsbostad inom 50 kilometer från Riksdagshuset.
Sedan den 1 maj 2014 finns det två system för avgångsförmåner för ledamöter som slutar sitt uppdrag och ännu inte fyllt 65 år: inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd. Båda systemen innebär att riksdagen garanterar en före detta ledamot en viss månatlig inkomstnivå i syfte att skapa en ekonomisk trygghet i den omställningssituation som uppstår när ledamoten lämnar riksdagen. Systemen är inte avsedda som en varaktig försörjning. Andra inkomster minskar garantin enligt särskilda samordningsregler.
Inkomstgaranti (det gamla systemet) gäller för de ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014. För att vara berättigad till inkomstgaranti krävs att en ledamot haft minst tre års sammanhängande tjänstgöring. Ekonomiskt omställningsstöd (det nya systemet) gäller dem som valdes in i riksdagen för första gången i valet 2014 eller senare. För att vara berättigad till ekonomiskt omställningsstöd krävs att en ledamot haft minst ett års sammanhängande tjänstgöring. Skillnaderna mellan systemen är bland annat att ersättning inte betalas ut under lika lång tid i det nya systemet.
Båda systemen ger även rätt till stödåtgärder för att kunna övergå till förvärvsverksamhet (se nedan). Detta stöd kan bestå av rådgivnings- och kompetensutvecklingsinsatser.
Ledamöter som vid avgången har fyllt 65 år omfattas av bestämmelser för ålderspension från riksdagen. Pensionen från riksdagen är ett komplement till den allmänna pensionen.
Riksdagsstyrelsen beslutade i september 2012 om en översyn av riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. En särskild utredare förordnades för uppdraget som redovisades till riksdagsstyrelsen i januari 2014. Utredningen har remissbehandlats. I december 2014 överlämnade riksdagsstyrelsen en framställning med förslag till bland annat en ny lag om ersättning till riksdagens ledamöter. Förslagen remitterades till konstitutionsutskottet som inhämtade Lagrådets yttrande över dessa. Mot bakgrund av Lagrådets synpunkter bedömde riksdagsstyrelsen att förslagen borde beredas ytterligare inom Riksdagsförvaltningen. Riksdagsstyrelsen återkallade förslagen i april 2015. Den 16 december 2015 beslutade riksdagsstyrelsen om remiss av ett omarbetat förslag till ny lagstiftning om riksdagsledamöternas ersättning.
Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet
Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, till exempel via Trygghetsstiftelsen och Trygghetsrådet. Riksdagsförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla detta stöd och har upphandlat dessa tjänster. Som framgår ovan kan stödet bestå av både rådgivningsinsatser, till exempel kompetenskartläggning och individuell behovsanalys, och kompletterande utbildning. Utbildningsinsatserna ska godkännas av Riksdagsförvaltningen. Rätten till stödet infördes den 1 maj 2014. Sedan dess har totalt 24 avrop om rådgivningsinsatser gjorts (varav fem under 2015) och elva utbildningsinsatser har godkänts (varav sex under 2015).
Stöd till partigrupper
Riksdagspartierna får bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag. Bidragen delas ut i form av basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare och stöd till ledamöternas resor utomlands.
Stödet till partigrupperna i riksdagen
Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år.
Därtill finns ett stöd till politiska sekreterare. Stödet ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på e-post och fungerar som rådgivare åt ledamöterna. Partierna beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 57 900 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen.
Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.
Tabell 13 Stödet till partigrupperna (tkr)
Parti | Grundbelopp | Tilläggsbelopp | Stöd till politiska sekreterare | EU- | Rese- | Totalt |
S | 1 700 | 6 441 | 78 512 | 283 | 332 | 87 268 |
M | 3 400 | 4 788 | 59 556 | 210 | 260 | 68 214 |
SD | 3 400 | 2 793 | 34 045 | 123 | 172 | 40 533 |
MP | 1 700 | 1 425 | 17 370 | 62 | 113 | 20 670 |
C | 3 400 | 1 254 | 15 314 | 55 | 105 | 20 128 |
V | 3 400 | 1 197 | 14 591 | 52 | 103 | 19 343 |
L | 3 400 | 1 083 | 13 459 | 48 | 95 | 18 085 |
KD | 3 400 | 912 | 11 266 | 40 | 80 | 15 698 |
Totalt 2015 | 23 800 | 19 893 | 244 113 | 873 | 1 260 | 289 939 |
2014 | 22 100 | 20 045 | 244 285 | 873 | 1 266 | 288 569 |
2013 | 20 400 | 19 893 | 231 178 | 873 | 1 267 | 273 611 |
Förvaltningens serviceundersökning
Hösten 2015 genomförde förvaltningen en undersökning för att ta reda på hur riksdagens ledamöter ser på förvaltningens service och tjänster. Undersökningen genomförs vartannat år. Resultatet ligger till grund för förvaltningens förbättringsarbete tillsammans med andra utvecklingsinsatser.
Ledamöterna ger förvaltningen ett högt betyg. Helhetsbetyget och nöjd-kundindex i serviceenkäten är 86 på en skala upp till 100. Gränsen för omdömet ”mycket nöjd” är 75. År 2013 var nöjd-kund-index 83, vilket innebär att index ökat med tre enheter till i år.
Enkäten omfattar följande områden: lokaler, utbildning och seminarier, säkerhet, teknisk utrustning, arvoden och tjänsteresor, service, information, friskvård och hälsa samt allmänt. Ledamöterna är mycket nöjda med åtta av nio av dessa områden. Området lokaler med betygsindex 74 är inom intervallet ”nöjd” men är samtidigt nära gränsen för ”mycket nöjd”.
Betygen ligger generellt något högre jämfört med de två senaste undersökningsåren för de områden som är jämförbara. En väsentlig förändring är att betygsindex för området teknisk utrustning har ökat med sex indexenheter.
Utredningstjänster
Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Förvaltningen har under 2015 tagit emot 2 118 uppdrag. Detta kan jämföras med 1 766 uppdrag 2014 och 1 980 uppdrag 2013.
Nästan två tredjedelar av uppdragen kommer från partikanslierna. Knappt en fjärdedel kommer från enskilda ledamöter. Drygt en tiondel av uppdragen kommer från utländska parlament. Fördelningen på olika uppdragsgivare har varit relativt stabil de senaste tre åren.
Tabell 14 Fördelningen av utredningsuppdrag, antal och procent
Uppdragsgivare | 2015 Antal | % | 2014 Antal | % | 2013 Antal | % |
Ledamöter | 497 | 23 | 394 | 22 | 457 | 23 |
Partikanslier | 1 288 | 61 | 1 039 | 59 | 1 208 | 61 |
Utskott | 11 | 1 | 13 | 1 | 6 | 0 |
Övriga förvaltningen | 48 | 2 | 44 | 3 | 42 | 2 |
Utländska parlament | 232 | 11 | 255 | 14 | 216 | 11 |
Övriga | 42 | 2 | 21 | 1 | 51 | 3 |
Totalt | 2 118 | 100 | 1 766 | 100 | 1 980 | 100 |
Förvaltningen arbetar med olika leveranstider utifrån uppdragsgivarnas önskemål och uppdragens karaktär. I tabellen nedan framgår att 52 procent av alla utredningar under 2015 levererades inom två veckor, att jämföra med 48 procent 2014 och 44 procent 2013. Tabellen visar också att 7 procent av alla uppdrag hade en leveranstid på åtta veckor eller längre under 2015, jämfört med 14 procent under 2013. Dessa siffror indikerar att förvaltningen över tid i genomsnitt levererar snabbare och att färre uppdrag ligger kvar längre.
Tabell 15 Utredningstid, andel avslutade uppdrag
År | 2015 | 2014 | 2013 |
Andel avslutade inom … | |||
… två veckor | 52 % | 48 % | 44 % |
… fyra veckor | 80 % | 76 % | 70 % |
… åtta veckor | 93 % | 92 % | 86 % |
Antal avslutade totalt | 2 104 | 1 836 | 1 968 |
Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar till utredningen i ett offentligt sammanhang. Antalet offentliggjorda rapporter har ökat. År 2015 offentliggjordes 143 rapporter, vilket är fler än 2014 (105) och 2013 (124). Andelen offentliggjorda rapporter av totalt antal inkomna uppdrag från ledamöter och partikanslier har ökat från 7 procent under 2013 och 2014 till 8 procent under 2015.
Riksdagsbiblioteket
På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör förvaltningen informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Uppdragens karaktär har dock ändrats något, från kortare uppdrag till längre forskningsöversikter. Forskningsöversikterna har medfört ett utvecklat samarbete mellan biblioteket och beställarna.
Tabell 16 Antal uppdrag informationssökningar
2015 | 2014 | 2013 | |
Uppdrag | 123 | 117 | 144 |
Ledamöterna, partikanslierna och anställda i förvaltningen har tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Nyhetsportalen används i hög utsträckning och antalet ledamöter som använder tjänsten har ökat. En genomgång av nyhetsbevakningarna gjord under perioden maj–augusti 2015 visar att 93 procent av ledamöterna har någon form av nyhetsbevakning via tjänsten.
Förvaltningen har en digital tjänst som innehåller cirka 3 700 dagstidningar och tidskrifter från 101 länder och 60 språk. Tjänsten är tillgänglig för ledamöter och kan användas på datorer, pekplattor och mobil. I dag utnyttjas 123 av 135 licenser.
Intranätet
Under 2015 fortsatte utvecklingen av Intranätet med fokus på förbättringar för mobila enheter, sökfunktionen, ”Vem gör vad” och kontaktinformation, utvecklade möjligheter att följa upp statistik- och effektmål samt en ny teknisk lösning för kalendern som lanseras första kvartalet 2016. I början av året startade ett nätverk för redaktionen och representanter från olika enheter i förvaltningen. Syftet med nätverket är att möjliggöra ett erfarenhets- och kunskapsutbyte.
Arbetet med att kvalitetssäkra innehållet har utvecklats. En total genomgång av samtliga sidor har gjorts och alla sidor har nu en ansvarig redaktör och ansvarig kontaktperson i förvaltningen. Ett nytt upplägg för planeringskalendern togs fram i syfte att bättre stödja cheferna.
Under hösten uppgraderades publiceringsverktyget till en ny version, och i december uppgraderades Intranätet till den allra senaste versionen som också möjliggör kontinuerlig uppdatering framöver.
Under hösten utvecklades och säkerställdes att alla automatiska mätpunkter för effektmålsuppföljning nu finns på plats. Detta gör det möjligt att följa upp Intranätets effektmål för de delar som bygger på webbstatistik.
I januari 2016 utsågs Intranätet till ett av de tio bästa intranäten i världen av Nielsen Norman Group, en expertgrupp inom området användbarhet och användarupplevelse på webben. I motiveringen lyfte gruppen särskilt fram att förvaltningen i sitt utvecklingsarbete har fokuserat på målgruppernas roller, behov och processer samt att Intranätet sätter tydlighet och effektivitet i centrum.
Säkerhetsarbetet
Det övergripande målet med Riksdagsförvaltningens säkerhetsarbete är att med bibehållen öppenhet minska risken för och konsekvenserna av hot, störningar, kriser och olyckor. Under året har förvaltningen genomfört ett arbete för att fastställa rätt säkerhetsnivåer på kort och lång sikt. Förvaltningen baserar gällande och framtida säkerhetsnivåer på hot-, risk- och sårbarhetsanalyser där det som ska skyddas, det som hotar, behovet av öppenhet och medlen för att stärka säkerheten ses i ett sammanhang.
Den 18 november 2015 beslutade chefen för Säkerhetspolisen att höja hotnivån när det gäller terrorism riktad mot Sverige. Hotnivån höjdes från förhöjt hot (3) till högt hot (4) på en femgradig skala där nivå fem är den högsta hotnivån. I samband med beslutet samverkade Riksdagsförvaltningen med ett antal externa aktörer. Med anledning av den information som framkom fattade talmannen och riksdagsdirektören beslut om att införa olika typer av säkerhetsåtgärder. Öppenheten för media och allmänheten har inte påverkats av den höjda säkerhetsnivån med undantag av att Riksdagsbiblioteket hölls stängt under några dygn.
En viktig del i säkerhetsarbetet är att kombinera rätt säkerhetsnivå med ett professionellt besöksmottagande för att säkerställa att riksdagen upplevs som öppen och tillgänglig. Förvaltningen följer fortlöpande upp detta med hjälp av enkäter till de besökande som varit ansvariga för visningsgrupper i riksdagens lokaler. Det stora flertalet av de som svarar på enkäten tycker att de får ett mycket bra eller bra bemötande och att inpasseringen med säkerhetskontroll fungerar mycket bra eller bra.
Ett antal incidenter har inträffat under 2015, bland annat har farliga föremål omhändertagits i säkerhetskontrollen. De personer som har haft dessa föremål med sig har gripits och överlämnats till polisen.
Servicen till ledamöter har fortsatt att utvecklas
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att servicen till ledamöter har fortsatt att utvecklas. Under hösten 2015 intensifierades arbetet med att inrätta ett lätt tillgängligt servicecenter såväl fysiskt i Riksdagshuset som i digitala kanaler. Förvaltningen informerar och samråder löpande med bland annat ledamotsrådet där varje partigrupp är representerad av en ledamot. Förvaltningen har tecknat en ny avtalsperiod med den nuvarande resebyrån med bland annat utökade möjligheter till självbokning. Förvaltningen samarbetar med leverantören i syfte att kvalitetssäkra tjänsterna innan dessa lanseras, preliminärt under våren 2016. Inför lanseringen kommer ledamöterna att erbjudas utbildning. Under 2015 har en ny rutin med påminnelser till bland annat ledamöter om följesedlar för resebyråbokningar införts. Rutinen innebär ett ökat stöd för ledamöterna i redovisningen av deras resekostnader.
Förvaltningen har också påbörjat ett arbete med en ny version av kammar-appen för att bibehålla stabiliteten och förbereda för kommande uppgraderingar av operativsystemet. Den nya versionen kommer att levereras under 2016.
Digitala samarbetsytor
Ett projekt har genomförts för att införa digitala samarbetsytor. Samarbets-ytorna erbjuder bland annat stöd för dokumenthantering och samarbete kring dokument i realtid, med versionshantering. Projektet har dragit erfarenheter från pilotverksamhet i olika delar av förvaltningen och det finns en plan för att börja använda digitala samarbetsytor i hela förvaltningen under 2016.
Teknik för e-möten
I samband med införandet av Office 2013 infördes även programvaran Skype för företag. Den möjliggör möten på distans. Under året har förvaltningen även påbörjat att inreda två mötesrum i riksdagens hus med modern teknik för att genomföra distansmöten. Rummen ska vara klara under våren 2016.
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C syftar till att främja insynen i och kunskapen om riksdagens arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. Viktiga målgrupper för den externa kommunikationen är allmänheten, regeringen, myndigheter, landsting, regioner, kommuner, medier, organisa-tioner, näringsliv, skolor, högskolor, universitet och internationella organ.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidare-informatörer, skolor och speciella målgrupper har getts möjligheter till information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Det har blivit enklare att söka, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler Under året har riksdagens webbplats och öppna data fortsatt att utvecklas och förbättras. Dessutom har en betaversion av riksdagens nya webbplats lanserats. Antalet besök på webbplatsen och öppna data har ökat. Dessutom har riksdagens Twitterkonto fått många nya följare. Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl Under året har det inte inträffat några sändningsavbrott. Mindre driftstörningar för tv-grafiken inträffade under en period under hösten. Dessa är åtgärdade. Intresset för skolvisningar har fortsatt att vara högt och fler klasser än tidigare har kunnat tas emot på visningar i Demokrativerkstaden Det finns ett fortsatt stort intresse hos elever och lärare att besöka Riksdagshuset och ett rekordstort antal skolklasser har kunnat tas emot under 2015. Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet 93 procent av de lärare som under året har deltagit i kurser och fortbildningsdagar ansåg att kurserna som helhet var bra eller mycket bra. När det gäller kurserna för bibliotekarier ansågs kursens olika delar vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 97 procent av deltagarna. Riksdagsförvaltningen har under 2015 invigt den nya Demokrativerkstaden för elever i årskurs 7–9 och fortsatt arbetet med att utveckla den grafiska profilen. |
Tabell 17 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)
2015 | 2014 | 2013 | |
Intäkter | 191 | 1 354 | 4 185 |
Kostnader | –45 276 | –54 240 | –53 737 |
Nettokostnad | –45 085 | –52 886 | –49 552 |
Transfereringar | –2 520 | –2 052 | –2 533 |
Totalt | –47 605 | –54 938 | –52 085 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något lägre kostnaderna under 2015 jämfört med 2014 beror framför allt på lägre fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
Riksdagens webbplats, riksdagen.se
Under våren genomfördes en upphandling av leverantör för webbtjänster och digitala tjänster för extern kommunikation. Upphandlingen resulterade i en ny leverantör för drift, support och utveckling av riksdagen.se. I början av hösten genomfördes ett övertagandeprojekt med ett omfattande upplägg av aktiviteter och utbildningsinsatser med den nya leverantören.
Folkpartiet Liberalerna beslutade i samband med sitt landsmöte den 20–22 november 2015 att byta namn till Liberalerna. Under november månad genomfördes ett större arbete i förvaltningen för att säkerställa namnbytet till Liberalerna på riksdagens webbplats.
Sedan december 2015 finns det ytterligare drygt 2 600 justerade kammarprotokoll publicerade på webbplatsen som pdf-filer. Ett arbete med att digitalisera riksdagstrycket från tvåkammartiden har genomförts. Arbetet kommer att fortsätta under 2016.
Under 2015 hade webbplatsen över 10,2 miljoner besök. Det är första gången webbplatsen har mer än 10 miljoner besök under ett år.
Tabell 18 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se
2015 | 2014 | 2013 | |
Antal besök på www.riksdagen.se | 10 265 924 | 9 824 322 | 8 155 688 |
Arbetet med projektet Utveckling av riksdagen.se har fortsatt. I mars lanserades en första betaversion av den nya webbplatsen med bland annat sökfunktionen. Under våren och försommaren sjösattes ytterligare tre versioner med ny kalender, webb-tv och presentation av dokumenten i beslutsprocessen. Den nya webbplatsen anpassar sig efter skärmstorlek så att det ska vara enkelt att surfa och läsa i både mobil, pekplatta och dator. På betaversionen kan användarna testa funktioner, tycka till och följa hur webbplatsen stegvis byggs ut. Betaversionen är viktig i kvalitetssäkringen av teknik, funktionalitet och innehåll. Via den utvecklingsblogg som är kopplad till betaversionen kan utvecklingsarbetet följas. Utvecklingsbloggen uppgraderades under våren och fick samtidigt en delvis ny form och design.
Den sista etappen av utvecklingen och lanseringen av den nya riksdagen.se blev försenad, bland annat på grund av att extra insatser för att stärka infor-mationssäkerheten genomfördes. Det skedde också ett byte till en ny ramavtalspartner som under hösten övertog ansvaret för support och underhåll. Projektet återupptogs i slutet av oktober och lansering är nu beräknad till våren 2016.
Ytterligare två versioner av betaversionen lanserades i slutet av året. Ver-sionerna innehöll väsentliga buggrättningar och korrigeringar för att det re-daktionella arbetet ska kunna fortgå enligt plan. Lanseringarna var också en del i verifieringen av den nya leverantörens övertagande av drift, support och utveckling.
Riksdagens öppna data
Riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, har fortsatt att utvecklas under 2015. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om beslutsprocessen. Utvecklingen av projektet Rixrenovering har medfört ett behov av en kontinuerlig anpassning och utveckling för att webbplatsen ska kunna erbjuda både lagstadgad information och övrig information och funktionalitet kring beslutsprocessen. Öppna data integrerar nu helt mot systemen inom Rixrenovering för publicering av nya dokument och statusuppgifter i beslutsprocessen. En utfasning av kopplingen mot det gamla systemet Urix har genomförts. Webb-tv-delen av öppna data har utvecklats och förenklats för användarna.
Utvecklingen av nya riksdagen.se har också ställt nya krav på öppna data i och med att arkitekturen för webbplatsen har byggts om helt.
Under 2015 hade riksdagens öppna data nästan 1,5 miljoner besök. Det är första året webbplatsen har mer än 1 miljon besök.
Tabell 19 Antal besök riksdagens öppna data, data.riksdagen.se
2015 | 2014 | 2013 | |
Antal besök på data.riksdagen.se | 1 455 688 | 844 364 | 288 509 |
Syftet med att Riksdagsförvaltningen använder Twitter är att öka kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete. Via kontot @sverigesriksdag kan alla följa och ställa frågor om riksdagen och riksdagens arbete. Under 2015 har Riksdagsförvaltningen skrivit cirka 1 000 tweetar. Jämfört med 2014 har antalet följare ökat med drygt 40 procent under 2015 – från 9 132 till 12 835 följare. Under 2013 var antalet följare drygt 5 200.
Trycksaker
Riksdagsförvaltningens tillhandahåller formgivning av både interna och externa trycksaker. Under 2015 har två större tryckta produktioner digitaliserats: Ledamotsförteckningen och Riksdagens årsbok. Dessa kommer att publiceras under januari 2016. En ny broschyr som beskriver Riksdagsförvaltningens arbete togs fram under hösten. Syftet är att ge en inblick i förvaltningen och medarbetarnas roller och ansvar. Övrigt tryckt informationsmaterial om riksdagen och riksdagens arbete uppdaterades under december månad, bland annat med anledning av Folkpartiet Liberalernas namnbyte till Liberalerna.
Bok- och biblioteksmässan
Riksdagsförvaltningen deltog tillsammans med 31 riksdagsledamöter från olika partier vid årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg. Vid mässan medverkade även talmannen. Syftet med deltagandet är att främja insynen och öka kunskapen och intresset för riksdagens arbete och beslut. Förvaltningen vill också öka kännedomen om vilken information och vilka tjänster som allmänheten och andra målgrupper erbjuds.
Av besöksenkäten framgår att allmänheten är den största besöksgruppen (56 procent) följt av lärare (23 procent), studerande (19 procent) och bibliotekarier (4 procent). Besökarna kommer framför allt av tre skäl: de vill tala med och ställa frågor till ledamöter, hämta informationsmaterial och delta i frågesporten om riksdagen och riksdagens arbete.
Grafisk profil och logotyp
Förvaltningen har fortsatt arbetet med den grafiska manualen i syfte att göra den grafiska profilen tydlig och användbar för såväl digitala som tryckta kanaler. Under hösten gjordes särskilda anpassningar och tillägg i den grafiska manualen så att den bättre stöder arbetet med digitala kanaler. Anpassningarna och tillägg avser logotyp, färger, typografi, ikoner och sociala medier.
Riksdagsinformation
Riksdagsförvaltningen har ett 020-nummer dit allmänheten kan ringa för att få svar på frågor om riksdagen och riksdagens arbete och beslut. Förvaltningen svarar även på frågor via e-post. Antalet förfrågningar per telefon och e-post minskade med drygt 24 procent under 2015 jämfört med 2014. Det visar på ett ökat intresse för information under ett valår.
Den gemensamma svarsservicefunktionen för riksdagsinformation och EU-information har påbörjat en uppföljning av vilka målgrupper som kommit in med förfrågningar under året. Allmänheten står för den största andelen inkomna förfrågningar. Frågorna handlar till största delen om riksdagens arbete och beslut. Ungefär 20 procent av hanterade förfrågningar handlar om EU-information.
Tabell 20 Antal förfrågningar till riksdagsinformation
2015 | 2014 | 2013 | |
Telefonförfrågningar 020-349 000 | 5 430 | 7 619 | 6 587 |
E-postfrågor | 4 652 | 5 655 | 4 485 |
Totalt | 10 082 | 13 274 | 11 072 |
Information om EU
Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska EU-medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen. EU-information lämnas av svarsservice via telefon och e-post samt webbplatsen eu-upplysningen.se.
Den 11 mars 2015 fattade riksdagsdirektören beslut om inriktning för EU-information till allmänheten. Beslutet innebär att arbetet ska förbättras, bland annat genom att EU-information ska samordnas med övrig informationsverksamhet. Förvaltningen ska också satsa på kompetensutveckling i EU-kunskap och stärka kommunikationen om EU. Under 2015 har en plan för kompetensutveckling i EU-kunskap tagits fram och flera utbildningsinsatser har genomförts. Under hösten inleddes arbetet med en förstudie som syftar till att definiera det innehåll som ska finnas på en framtida version av webbplatsen eu-upplysningen.se.
Antalet förfrågningar till svarsservice per telefon och e-post minskade med 16 procent under 2015 jämfört med 2014, vilket visar på ett ökat intresse för information under ett valår.
Tabell 21 Antal förfrågningar till svarsservice om EU
2015 | 2014 | 2013 | |
Telefonförfrågningar 020-250 000 | 816 | 886 | 787 |
E-postfrågor (inkl. brev, fax) | 2 325 | 2 841 | 2 858 |
Totalt | 3 141 | 3 727 | 3 645 |
I slutet av januari lanserades en mobilanpassad version av eu-upplysningen.se. Det är nu mer än 30 procent av användarna som använder mobiltelefon när de surfar på eu-upplysningen.se och ungefär 10 procent som använder pekplattor.
Det totala antalet besök till eu-upplysningen.se var under 2015 knappt 30 procent lägre än 2014. Minskningen beror på att det var Europaparlamentsval i maj 2014 och på att webbplatsen hade exceptionellt många besök under månaderna kring valet. Den långsiktiga trenden är annars att besöken ökar. Om man jämför andra halvåret 2015 med andra halvåret 2014 så ökade besöken med drygt 28 procent.
Tabell 22 Antal besök på eu-upplysningen.se
2015 | 2014 | 2013 | ||
Antal besök på | 896 132 | 1 271 586 | 653 724 |
Tv-produktion
Antalet sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning) har under 2015 ökat något jämfört med 2014 men inte nått samma nivå som 2013. Under året har det inte inträffat några sändningsavbrott. Mindre driftstörningar för tv-grafiken inträffade under en period på hösten. Dessa är åtgärdade.
En stor del av sändningarna produceras från sammanträden i plenisalen. Från övriga lokaler produceras främst utskottsutfrågningar, offentliga seminarier och presskonferenser. Några speciella arrangemang har också genomförts under året, till exempel riksdagens Öppet hus, Stockholm Peace Talks och IDEA (Institute for Democracy and Electoral Assistance).
Tabell 23 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal
2015 | 2014 | 2013 | |
Plenisalen | 649 | 671 | 673 |
Förstakammarsalen | 56 | 34 | 56 |
Andrakammarsalen | 75 | 32 | 70 |
Skandiasalen | 48 | 54 | 53 |
Presscenter | 22 | 19 | 21 |
Totalt | 850 | 810 | 873 |
Riksdagsbibliotekets service för allmänheten
I Riksdagsbibliotekets samlingar finns alla svenska riksdagsdokument, svensk juridik samt dokument och publikationer från internationella och mellanstatliga organisationer. Biblioteket är öppet för allmänheten. Det finns inga besökssiffror för 2015, då besöksräknarna har varit ur funktion. Svarsservicen besvarade 2 738 förfrågningar, jämfört med 3 098 under 2014 och 2 624 under 2013.
Tabell 24 Antal förfrågningar till bibliotekets svarsservice
2015 | 2014 | 2013 | |
Telefonförfrågningar | 1 321 | 1 690 | 1 511 |
E-postförfrågningar | 1 417 | 1 408 | 1 113 |
Totalt | 2 738 | 3 098 | 2 624 |
Varje år ger Riksdagsförvaltningen en kurs i riksdagskunskap för bibliotekarier. Kursens olika delar ansågs vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 97 procent av deltagarna (2014 låg motsvarande siffra på 90 procent och 2013 på 99 procent).
Biblioteket deltog för fjärde året i evenemanget Kulturnatt Stockholm, som arrangeras av Stockholms kulturförvaltning. I år låg fokus på Riksdagsbibliotekets stora samling av politiska teckningar. Besökarna kunde också lyssna till före detta talmän som samtalade om talmansrollen och till ledamöter från riksdagens kulturutskott som diskuterade kultur för barn och unga.
Skolverksamhet och besök i riksdagen
Riksdagens skolverksamhet ska främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Verksamheten omfattar dels studiebesök för studerande på gymnasienivå, dels besök i riksdagens demokrativerkstad för elever i årskurs 7–9.
Skolor kan ansöka om resebidrag till studiebesök på riksdagen för studerande på gymnasienivå när de har bokat ett besök. Under 2015 kom det in 175 ansökningar om resebidrag, vilket är 22 fler än 2014 och 29 fler än 2013. Av dessa beviljades 153, vilket är 24 fler än 2014 och 11 fler än 2013. Principen för prioritering är att yrkesförberedande och studieförberedande grupper ska få en proportionell andel av pengarna motsvarande andelen elever i riket. Inom respektive grupp prioriteras sedan de skolor som har längst resväg. Under 2015 har föreskriften om resebidrag reviderats för att tydliggöra hur pengar ska fördelas mellan vår- och höstterminen.
År 2015 slogs rekord i antalet besökare till riksdagen. Det gällde alla former av besök utom grupper som ledamöter och partikanslianställda tar emot. Det finns ett fortsatt stort intresse bland elever och lärare att besöka Riksdagshuset. Bokningsgraden för skolvisningar är 91 procent.
För att kunna möta fler grupper än tidigare och för att anpassa verksamheten efter skolans nya kursplaner invigdes i april en ny Demokrativerkstad för elever i grundskolans senare år. För varje klass som har besökt den nya Demokrativerkstaden har en enkät skickats till den lärare som bokat besöket. Av de svarande ger 97 procent besöket som helhet betyget bra eller mycket bra. Demokrativerkstaden har sedan invigningen haft en del tekniska problem. Ett intensivt arbete har pågått för att lösa problemet som bedöms ska vara åtgärdat i februari 2016.
Tabell 25 Besök i riksdagen, antal personer
2015 | 2014 | 2013 | |
Ledamotsgrupper och grupper som partikanslierna tar emot | 17 589 | 17 609 | 16 743 |
Gruppvisningar | 31 748 | 30 056 | 28 607 |
Extravisningar | 2 355 | 2 137 | 1 997 |
Skolvisningar | 17 797 | 16 643 | 16 581 |
Totalt | 69 489 | 66 445 | 63 928 |
Riksdagsförvaltningen har genomfört fyra tredagarskurser i riksdagskunskap och två fortbildningsdagar för samhällskunskapslärare. Totalt deltog 411 lärare. Det är färre än 2014, då det var valår.
Alla kurser för lärare har utvärderats. Av de lärare som deltog tyckte 93 procent att kurserna som helhet var bra eller mycket bra (97 procent 2014, 94 procent 2013). Vidare anger 90 procent att det är troligt eller mycket troligt att de kommer att ha användning av kursen i sin undervisning (92 procent 2014 och 2013).
EUpplyst är en gymnasietävling om demokrati och politik på nationell nivå och EU-nivå. Under 2015 anordnades EUpplyst för femte gången och 76 klasser deltog. Den vinnande klassen, S1AB från Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, hade skrivit ett tal om EU:s arbete för integrering av romer. Klassen gjorde en studieresa till Stockholm i maj och fick träffa talmannen, riksdagsledamöter och en Europaparlamentariker.
Öppet hus i riksdagen
För 13:e gången bjöd riksdagen in allmänheten till öppet hus. Det hölls lördagen den 14 mars och lockade cirka 4 100 besökare.
Besökarna kunde gå på guidade visningar, träffa representanter för partierna, delta i en frågestund i riksdagens kammare, lyssna till korta föreläsningar samt träffa ledamöter och anställda på utskotten och i EU-nämnden. Nytt för året var en pysselverkstad där barnen kunde skriva och rita lagförslag, som sedan överlämnades till talmannen.
Under dagen hölls också en ceremoni i riksdagens kammare. Där tog talmannen emot den guldmedalj som amerikanska staten tilldelat Raoul Wallenberg postumt för hans insatser under förintelsen. Medaljen kommer att vara deponerad i riksdagen, i enlighet med de anhörigas önskemål.
Besökarna kunde utvärdera besöket. Nästan alla som svarade, 97 procent, upplevde besöket som bra eller mycket bra.
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader samt lokalvård och digitalisering av äldre riksdagsdokument.
Resultat och utveckling – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Styrningen och ledningen av fastighetsverksamheten har fortsatt att utvecklas Förvaltningen har sett över och förbättrat de processer som ingår i uppdragsområdet. Under året har bland annat en projektmodell för fastighetsprojekt fastställts. Styrdokument för ledning och styrning av fastighetsverksamheten har tagits fram, till exempel vårdplaner för ett antal fastigheter. Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan Förstudien om ledamotshuset pågår enligt plan. Projektet Mercurius del B har avslutats och etableringen av en ny godsmottagning har börjat förberedas. Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har bedrivits enligt plan Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll har fortsatt och digitaliseringen av cirka 2 500 000 sidor från tvåkammarriksdagen har påbörjats. |
Tabell 26 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr)
2015 | 2014 | 2013 | |
Intäkter | 1 030 | 19 | 33 |
Kostnader | –157 552 | –138 000 | –125 966 |
Nettokostnad | –156 522 | –137 981 | –125 933 |
Transfereringar | – | – | – |
Totalt | –156 522 | –137 981 | –125 933 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. Uppdragsområdet uppvisar dock ett högre utfall för planerat underhåll och avskrivningar.
Fastigheter och lokaler
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan. Lokalerna omfattar cirka 92 500 m². Dessutom förvaltas fastigheter med övernattningsbostäder och ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat används för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen ansvarar även för inhyrda kontorslokaler.
Riksdagsförvaltningen ska bedriva en attraktiv lokalförsörjning för riksdagen genom att erbjuda trivsamma, funktionella och stödjande lokaler. Riksdagens lokaler ska, utifrån fastigheternas kapacitet, vårdas med hög medvetenhet om estetik, kvalitet och funktion kombinerat med hänsyn till kulturhistoriska värden. Fastigheterna ska utnyttjas effektivt utifrån ett hållbarhetsperspektiv, till exempel miljö, energi och materialval. Flera av byggnaderna utgör en central del av det svenska kulturarvet. Dessa ska vårdas och bevaras så att de kan visas upp för allmänheten. Under året har förvaltningen vidtagit ett stort antal åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbeståndet. Fastighetsprojekt har bedrivits enligt plan och har i huvudsak följts när det gäller kvalitet, tid och kostnad.
En förstudie pågår med syfte att utreda förutsättningarna för att modernisera och verksamhetsanpassa ledamotshuset inför en kommande renovering. I förstudien ingår att säkerställa att den kommande renoveringen anpassas till de verksamhetsbehov som finns hos ledamöterna, partikanslierna och Riksdagsförvaltningen. Ledamöter och partikanslianställda är delaktiga i den verksamhetsbeskrivning som håller på att upprättas. Resultatet av förstudien kommer att redovisas för riksdagsstyrelsen under första halvåret 2016.
Förvaltningen har också avslutat projekt Mercurius del B och börjat förbereda etableringen av en ny godsmottagning.
Förvaltningen ser över och förbättrar de processer som ingår i uppdragsområdet. Styrdokument för ledning och styrning av fastighetsverksamheten har tagits fram. Bland annat har en projektmodell för att genomföra fastighetsprojekt fastställts och modellen förbättras kontinuerligt utifrån erfarenheter och lärdomar från de projekt som genomförs. Under året har förvaltningen fastställt vårdplaner för riksbyggnaderna, Mercurius, Cephalus och Villa Bonnier. Dessutom har en vårdplan för interiör fastställts för Mercurius.
Konst och inredning
Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Konstsamlingen omfattar cirka 4 000 konstverk varav huvuddelen utgörs av svensk 1900-talskonst. Samlingen består av såväl måleri och skulptur som teckningar och textilkonst. Särskilda konstvisningar arrangeras regelbundet för allmänheten och speciella grupper. Förvaltningens eget snickeri ansvarar för reparation och underhåll av möbler och inventarier.
Äldre riksdagsdokument
Under 2015 har arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen fortsatt. Enligt utgivningsplanen kommer Borgarståndens och Prästeståndens protokoll 1760–1762 (sju band) att ges ut 2016/2017.
Under 2015 har digitaliseringen av cirka 2 500 000 sidor från tvåkammarriksdagen påbörjats. Materialet kommer att färdigställas under 2016.
Materialet från enkammarriksdagen och ståndsriksdagen är levererat. Vissa luckor har hittats i det digitaliserade materialet under granskning av leveranserna. Åtgärder för att komma till rätta med detta har vidtagits.
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd och administrativa uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik m.m. Dessutom ger Riksdagsförvaltningen stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.
Resultat och utveckling – sammanfattning Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta: Sjukfrånvaron har varit fortsatt låg Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 2,9 procent 2015. Sjukfrånvaron har varit relativt oförändrad under de senaste åren. Långtidssjukfrånvaron är dock något högre 2015 jämfört med tidigare år. Förvaltningen har i huvudsak genomfört utvecklingsinsatser för chefer enligt plan Chefsutvecklingsprogrammet har fortsatt med bland annat fördjupad introduktion till nya chefer, seminarier och handledningsgrupper. Chefer som är nya i chefsrollen har erbjudits en extern utbildning. |
Tillgången till it-stöd har varit stabil De kritiska incidenterna har varit färre till antalet än 2013 och 2014. Två av totalt fyra kritiska incidenter har lösts inom utlovad tid. Förvaltningen har nått de detaljerade miljömålen med reservation för osäkerheter i mätningen av el- och energianvändning och att uppgifter saknas för koldioxidutsläpp från tjänstemännens flygresor Riksdagsförvaltningen har under 2015 lanserat en vision för förvaltningen och inlett arbetet med att utveckla förvaltningens värdegrund. Arbetet med att integrera klarspråksarbetet i hela verksamheten har fortsatt, liksom arbetet för att förbättra styrningen i förvaltningen. Förvaltningen har också påbörjat ett arbete med att uppdatera sina miljömål. |
Tabell 27 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdrags-
område E (tkr)
2015 | 2014 | 2013 | |
Intäkter | 27 163 | 25 057 | 23 981 |
Kostnader | –311 008 | –296 805 | –301 144 |
Nettokostnad | –283 845 | –271 748 | –277 163 |
Transfereringar | –6 | –6 | –6 |
Totalt | –283 851 | –271 754 | –277 169 |
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något ökade kostnaderna för 2015 jämfört mot 2014 beror framför allt på högre it-kostnader och fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
Fortsatt utvecklingsarbete i förvaltningen – vision, värdegrund och principer
Under 2015 har Riksdagsförvaltningens arbete med att lägga grunden för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete fortsatt. Arbetet består av flera delar som finns illustrerade i Riksdagsförvaltningens hus (nedan).
Riksdagsförvaltningens hus ska vara en utgångspunkt för allt arbete i förvaltningen. Huset består av ett antal byggstenar som ska hjälpa medarbetarna att tillsammans lösa sina uppgifter och förbättra verksamheten. En gemensam utgångspunkt gör det möjligt att hålla ihop helheten och på så sätt försäkra sig om att alla mindre förbättringar leder till stora förbättringar – för ledamöterna, för allmänheten och för förvaltningen.
Stommen i huset utgörs av Riksdagsförvaltningens uppdragsområden, som definierar vad förvaltningen ska göra, medan visionen beskriver det framtida tillstånd som förvaltningen strävar mot.
Visionen togs fram under hösten 2014 och lanserades i mars 2015. Visionen lyder ”Tillsammans för riksdagens bästa”. Det betyder att
förvaltningen ger ett professionellt stöd till den parlamentariska processen
ledamöterna kan fokusera på sitt politiska uppdrag
riksdagen är öppen för alla
medarbetarna utvecklar både verksamheten och sig själva i det dagliga arbetet.
Övriga delar i huset beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att klara uppdragen och närma sig visionen.
Arbetet med förvaltningens värdegrund inleddes under 2015. Alla medarbetare har under hösten varit med och tagit fram de värdeord som ska ligga till grund för värdegrunden. Utgångspunkterna för arbetet har bland annat varit Riksdagsförvaltningens nuvarande värdegrund, den gemensamma värdegrunden i staten, de värdeord som uttrycktes i Färdplan 2014 samt resultatet från medarbetarundersökningen 2014. Syftet är att värdegrunden ska uttrycka Riksdagsförvaltningens kärnvärden, vara en etisk kompass i det dagliga arbetet och bidra till att skapa en gemensam identitet.
Våren 2016 ska arbetet med att formulera värdegrunden avslutas och då tar nästa steg vid: att använda värdegrunden som vägledning i det dagliga arbetet.
Riksdagsförvaltningens hus innehåller också fyra principer för det dagliga arbetet i förvaltningen. Principerna är överenskomna metoder, processinriktat arbetssätt, ständiga förbättringar och att det ska vara lätt att göra rätt. En arbetsgrupp med en representant från varje avdelning har tillsatts för att ta fram ett förslag på vad förvaltningen bör göra för att husets principer ska bli ett naturligt stöd i arbetet.
Ett sätt att tillämpa principerna är att använda klarspråk. Hittills har 407 personer deltagit i en grundutbildning i klarspråk, och arbetet med att integrera klarspråksarbetet i hela verksamheten går vidare. En klarspråkssamordnare har rekryterats och en handlingsplan för det fortsatta arbetet håller på att tas fram.
Förvaltningen arbetar också löpande med ledarskapet och medarbetarskapet eftersom det är avgörande faktorer för att få till stånd ett hållbart förbättringsarbete som drivs av medarbetarna tillsammans i förvaltningen.
Förbättra styrningen i förvaltningen
Riksdagsförvaltningen har under året fortsatt att förbättra styrningen av verksamheten. Det särskilda uppdraget att utveckla budget- och planeringsprocessen har slutredovisats. Uppdraget har bland annat omfattat en ny process för att ta fram den strategiska planen, en tydligare årlig planering och uppföljning samt en höjning av chefernas kompetens i styrningsfrågor. De berörda enhe-terna fortsätter förbättringsarbetet inom ramen för sina ordinarie uppdrag.
Förvaltningen har också påbörjat arbetet med att utveckla systemförvaltningsmodellen och processen för att planera och prioritera systemförvaltningsinsatser. Flera workshoppar har genomförts i syfte att höja kunskapen och medvetenheten kring systemförvaltning. Ett förslag till en uppdaterad systemförvaltningsmodell baserad på erfarenheterna ifrån genomförda workshoppar håller på att utarbetas med målsättningen att beslutas under 2016.
Arbetet med att förbättra styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsområdet fortsätter. Under året har till exempel arbetet med tekniska säkerhetsgranskningar och med att identifiera och ta bort sårbarheter i it-system inkluderats i den regelbundna uppföljningen.
It-stödet till ledamöter och anställda
Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.
Tillgången till it-stöd i förvaltningens verksamhet har varit stabil under året. Antalet incidenter har minskat jämfört med tidigare år.
Under 2015 togs möjligheten att registrera på allvarlig incident (prio 0-incident) bort. En ny rapporteringsrutin infördes som innebär att en allvarlig incident numera rapporteras som en så kallad prio 1-incident.
De kritiska incidenterna (allvarliga incidenter och prio 1-incidenter) har varit färre till antalet än under 2013 och 2014. Två av totalt fyra kritiska incidenter har lösts inom utlovad tid. År 2014 löstes nio av nitton kritiska incidenter inom utlovad tid och 2013 löstes två av sju.
Tabell 28 Antal kritiska it-incidenter
2015 | 2014 | 2013 | |
Allvarliga incidenter | – | 1 | 3 |
Prio 1-incidenter | 4 | 18 | 4 |
Summa kritiska incidenter | 4 | 19 | 7 |
Varav lösta i tid | 2 | 9 | 2 |
Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö har fortsatt. Den grundläggande tekniken inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd är nu modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.
Under året har pc-klienterna uppdaterats till Windows 8.1, och Windows 10 har utvärderats tillsammans med Office 2016. En generell uppgradering till Windows 10 och Office 2016 planeras ske under 2016.
En utfasning av Lotus Notes har påbörjats under året och planeras fortsätta under 2016.
Informationssäkerhet
Arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet i Riksdagsförvaltningen pågår. Under första halvåret 2015 beslutade riksdagsdirektören om informationsägare i förvaltningen. Informationsägarna har därefter beslutat om skyddsvärdet på förvaltningens information, vilket är viktigt inför det fortsatta arbetet med att skapa en väl anpassad nivå på skyddet.
Informationssäkerhetsarbetet kan beskrivas utifrån förmågor. Det handlar om att kunna skydda informationen samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter. Under året har riksdagsdirektören beslutat att förvaltningens förmåga att upptäcka och hantera incidenter ska ses över och förbättras.
I samband med förändringarna i förvaltningens it-miljö har det genomförts analyser för att identifiera skyddsvärden, och tekniska analyser för att identifiera sårbarheter. Förvaltningen har därigenom kunnat ta bort sårbarheter i it-miljön.
Trenden är att antalet incidenter minskar.
Tabell 29 Informationssäkerhet – analyser och it-säkerhetsincidenter
2015 | 2014 | 2013 | |
Tekniska säkerhetsgranskningar | 6 | 3 | 4 |
It-säkerhetsincidenter | 87 | 116 | 124 |
Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering
Under året har krishanteringsförmågan utvecklats. Samverkan med externa intressenter har intensifierats och Riksdagsförvaltningens krisorganisation har prövats vid skarpa händelser. En verksamhetsplan för tjänsteman i beredskap har arbetats fram och planering inför krigsdelegationens övning under 2017 pågår.
Förvaltningens UPS- och reservkraftsförsörjning har varit föremål för revisionsbesiktning och systematiska kontroller. Inga allvarliga fel eller brister upptäcktes, vilket innebär att aggregaten fungerar felfritt och att de försörjer prioriterad verksamhet.
För att ytterligare utveckla kontinuitetsförmågan pågår ett arbete med att skapa en tydlig struktur och systematik för kontinuitetsplaneringen. I uppdraget ingår också att samordna samtliga pågående aktiviteter som rör utveck-lingen av kontinuitetsförmågan. Uppdraget har bedrivits enligt upprättad plan avseende tid, kostnad och kvalitet.
Genom ovanstående åtgärder bedöms Riksdagsförvaltningen ha vidmakthållit och utvecklat sin krishanterings- och kontinuitetsförmåga.
Centrala utvecklingsprojekt
Det finns en särskild budgetpost för Riksdagsförvaltningens större projekt för att underlätta prioriteringar av utvecklingsarbetet. Budgetposten omfattar både investering och drift. Fastighetsprojekten ingår inte i denna budget utan finansieras främst från fastighetsanslaget. Vissa projekt finansieras både från fastighetsanslaget och från den centrala budgetposten för projekt (Demokrativerkstaden och Bååtska rummet).
Under året har förvaltningen arbetat med sex förstudier och åtta projekt.
A. Stöd till kammare och utskott
Projektet Rixrenovering har utvecklat och moderniserat it-stödet till beslutsprocessen i kammaren och utskotten. Förstudien om tillförlitlig information till kammare och utskott ska utreda hur förvaltningen kan säkerställa att den interna informationen inte påverkas av externa angrepp på till exempel riksdagens webbplats och öppna data. Förstudien Triad syftar till att utreda hur enheten riksdagstryck ska kunna ersätta de funktioner som i dag finns i ett system som snart ska fasas ut (Urix).
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
Riksdagens utredningstjänst ska få ett nytt ärendehanteringssystem som ska underlätta både för uppdragsgivarna och utredarna. I fastigheten Mercurius har förvaltningen bytt teknik för voteringssignal och intern-tv. Projektet Digitala samarbetsytor har förberett nya lösningar för att samarbeta genom att dela dokument och information. Ett gemensamt servicecenter planeras att införas under 2016. Ledamöterna ska erbjudas lätt tillgänglig service på en central plats och i digitala system.
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
Den nya Demokrativerkstaden invigdes 2015 och kan ta emot dubbelt så många elever som den tidigare. Projektet Utveckling av riksdagen.se ska levandegöra riksdagens arbete och beslut på webbplatsen och uppgradera den tekniska miljön. Det ska bli enklare att söka, följa, bevaka och dela informa-tion samt lättare att förstå var ett ärende befinner sig i beslutsprocessen.
D. Vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
Förstudien Ny godsmottagning har utrett frågan om godsmottagningens placering ur effektivitets- och säkerhetssynpunkt. Bååtska rummet har försetts med trådlöst nätverk.
E. Vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare
Riksdagsförvaltningen har upphandlat och tecknat avtal om ett reseräkningssystem. Förstudien Riksdagens skrivråd har undersökt hur skribenterna ska få tillgång till ett lättanvänt skrivstöd på Intranätet. Syftet med förstudien Översyn av enheten riksdagstrycks tekniska miljö är att undersöka hur miljön kan bli mer driftssäker.
Stöd till riksdagens myndigheter
Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion erbjuda stöd till riksdagens myndigheter. I stödet ingår bland annat att upprätta anslagsdirektiv för var och en av riksdagens myndigheter (förutom Riksbanken) och att ingå centrala kollektivavtal. Mot en avgift utför förvaltningen även bland annat administrativa och it-relaterade tjänster för Justitieombudsmannen (JO).
Stöd till riksdagens nämndmyndigheter
Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar. Nämndernas verksamhet finansieras av Riksdagsförvaltningens anslag. I april fastställdes en instruktion inom Riksdagsförvaltningen för samordningen av stödet till nämndmyndigheter.
Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns mellan Riksdagsförvaltningen och samtliga nämnder. Överenskommelserna följs löpande upp av parterna (minst vartannat år) och revideras vid behov. Riksdagsförvaltningen följer REA-lagen för den verksamhet som förvaltningen ansvarar för, vilket innefattar även det ekonomiadministrativa stöd som erbjuds nämndmyndigheterna.
Respektive nämndmyndighet lämnar en årlig verksamhetsredogörelse till riksdagen. Redogörelsernas utformning regleras inte i REA-lagen utan kraven framgår av förarbetena till de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2013. Enligt förarbetena bör verksamhetsredogörelsen innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs samt de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
En sammanställning över uppgifter om antal sammanträden, ledamöter och kostnader redovisas nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet 2015 hänvisas till respektive nämnds särskilda verksamhetsredogörelse.
Tabell 30 Riksdagens nämndmyndigheter – sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)
Antal | Antal | Summa | |
Riksdagens överklagandenämnd | 4 | 5 | 134 |
Partibidragsnämnden | 3 | 3 | 155 |
Riksdagens arvodesnämnd | 5 | 3 | 265 |
Statsrådsarvodesnämnden | 2 | 3 | 145 |
Nämnden för lön till riksdagens | 3 | 3 | 160 |
Valprövningsnämnden | 6 | 7 | 666 |
Riksdagens ansvarsnämnd | – | 5 | 6 |
Totalt 2015 | 23 | 29 | 1 531 |
Totalt 2014 | 31 | 29 | 1 677 |
Totalt 2013 | 27 | 29 | 919 |
Översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter
I oktober överlämnade den kommitté som haft i uppdrag att se över lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, kallad REA-lagen, sitt betänkande till riksdagsstyrelsen. I betänkandet En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter föreslås att REA-lagen ersätts med en ny lag som är anpassad till förändringar i regeringsformen och den budgetlag som antogs 2011. Några större förändringar i sak föreslås dock inte. Förslaget har varit föremål för remiss och bereds för närvarande inom Riksdagsförvaltningen.
Personalfrågor
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning var 632 vid utgången av 2015, vilket är 4 färre än 2014 (636) och 22 färre än 2013 (654). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 591, vilket är oförändrat jämfört med 2014 (591) men lägre jämfört med 2013 (608). Det indikerar att närvaron har varit högre 2015 jämfört med 2014.
Förvaltningens ledningsgrupp har fortsatt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning och att tillämpa modellen för vakansprövning. Vakansprövningen leder till ett bättre resursutnyttjande genom att det går att växla kompetenser och omfördela resurser samt ha en god kontroll över lönekostnaderna. Detta arbete kan ha lett till att antalet anställda är lägre jämfört med tidigare år.
Tabell 31 Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2015-12-31
Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt | Ålder, andel av samtliga (%) | Totalt antal 2014 | Totalt antal 2013 |
<24 år | – | – | – | – | – | – |
25–34 år | 21 | 21 | 42 | 7 | 51 | 46 |
35–44 år | 121 | 59 | 180 | 29 | 177 | 176 |
45–54 år | 138 | 105 | 243 | 38 | 253 | 261 |
55–59 år | 57 | 34 | 91 | 14 | 78 | 79 |
>59 år | 41 | 35 | 76 | 12 | 77 | 92 |
Totalt | 378 | 254 | 632 | 100 | 636 | 654 |
Medelåldern för de anställda var 48,4 år, vilket är relativt oförändrat jämfört med 2014 och 2013 (48,1 år respektive 48,6 år). Kvinnornas medelålder var 48,1 år och männens 48,9 år (2014: kvinnorna 47,8 år och männen 48,5 år, 2013: kvinnorna 48,5 år, männen 48,9 år).
Personalomsättningen var 7,1 procent 2015, jämfört med 8,2 procent 2014 och 7,3 procent 2013.
Andelen kvinnor av samtliga anställda var 59,8 procent vid utgången av 2015, vilket är marginellt lägre än 2014 (60,5 procent) och marginellt högre än 2013 (59,3 procent).
Tabell 32 Sjukfrånvaro 2010–2015
2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | |
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid | 2,9 | 2,6 | 2,8 | 2,6 | 2,4 | 2,5 |
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro i % | 44,2 | 36,2 | 27,5 | 27,1 | 34,8 | 37,2 |
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid | 3,4 | 3,1 | 3,5 | 2,9 | 2,9 | 2,8 |
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid | 2,3 | 1,8 | 1,8 | 2,2 | 1,7 | 2,2 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i % av tillgänglig arbetstid | 1,2 | 1,1 | 0,7 | 0,8 | 0,6 | 1,9 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i % av tillgänglig arbetstid | 2,7 | 2,2 | 2,4 | 2,1 | 2,3 | 2,3 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid | 3,2 | 3,1 | 3,3 | 3,3 | 2,6 | 2,8 |
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 2,9 procent 2015. Sjukfrånvaron har varit relativt oförändrad under de senaste åren och har varierat mellan 2,4 och 2,9 procent. Långtidssjukfrånvaron är dock något högre 2015 jämfört med tidigare år. Ökningen gäller för både kvinnor och män och i åldersgruppen 30–49 år. Det var totalt 23 anställda (17 kvinnor och 6 män) som hade långtidssjukfrånvaro (sjukperiod 60 dagar eller längre). Det utgjorde 44,2 procent av den totala sjukfrånvaron. Av dem var 10 fortsatt sjukskrivna vid årsskiftet, 3 män och 7 kvinnor.
Kompetensförsörjning
Riksdagsförvaltningen har under året fortsatt det strategiska arbete med kompetensförsörjning som inleddes 2014. Utgångspunkten har varit förvaltningens kompetensförsörjningsstrategi med områdena: kompetens, förvaltningen som arbetsgivare, arbetsmiljö och ledarskap.
Ledningsgruppen har vid flera möten under hösten behandlat den framtida kompetensförsörjningen. Fokus i diskussionen har varit vilka kompetensförändringar och -förstärkningar som behöver göras inom organisationen i närtid och på sikt.
Riksdagsförvaltningen har under året genomfört kompetensutvecklingsinsatser i form av bland annat projektutbildning och utbildningar i föredragningsteknik. Utskottsavdelningen har fortsatt med seminarier i syfte att öka kunskapen om bland annat EU-frågorna. Riksdagsförvaltningen anordnar också språkutbildning.
Det chefsutvecklingsprogram som fastställdes 2014 har fortsatt under året. Programmet innehåller såväl generella som individuella inslag, men också en utvecklad och fördjupad introduktion för nya chefer. Under hösten genomfördes ett seminarium om ledarskap i en politiskt styrd organisation. Området belystes utifrån fyra perspektivs forskning, ledamot, tjänsteman och chef.
Liksom tidigare har en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under ledning av en extern handledare. Handledningen har fått en tydligare struktur genom att delar av chefsprogrammet införlivas i den.
Nya chefer i förvaltningen har erbjudits utbildning i lönesättande samtal och grundläggande arbetsmiljöutbildning. Chefer som är nya i chefsrollen erbjuds alltid utbildningen ”Ny som chef”.
Riksdagsförvaltningen har under 2015 haft 45 anställningar utannonserade (66 anställningar 2014, 67 anställningar 2013). Antalet mottagna ansökningar var närmare 2 800, med en variation på mellan 10 och 180 per anställning (2014: närmare 4 300 ansökningar, 10–253 per anställning, 2013: närmare 5 100 ansökningar, 30–280 per anställning).
Chefer – rekrytering och struktur
Under året har sex chefer rekryterats – fem män och en kvinna i åldersspannet 41–52 år. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 48 procent, vilket är något högre än 2014 (46 procent) och något lägre än 2013 (52 procent). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 51 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Tabell 33 Antalet chefer fördelade efter ålder och kön 2015-12-31
Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt 2015 | Andel av samtliga (%) | Totalt 2014 | Totalt 2013 |
25–34 år | – | – | – | – | 1 | 1 |
35–44 år | 7 | 6 | 13 | 20 | 13 | 13 |
45–54 år | 13 | 19 | 32 | 49 | 33 | 35 |
55–59 år | 9 | 5 | 14 | 22 | 13 | 12 |
>59 år | 2 | 4 | 6 | 9 | 5 | 6 |
Totalt | 31 | 34 | 65 | 100 | 65 | 67 |
Avtal och förhandlingar
Riksdagsförvaltningen och de centrala arbetstagarorganisationerna Saco-S och Seko har under 2015 träffat ett nytt pensionsavtal för anställda vid riksdagens myndigheter.
Pensionsavtalen, som gäller från den 1 januari 2016, är likalydande med motsvarande avtal som träffats inom Arbetsgivarverkets avtalsområde och som gäller för myndigheter under regeringen.
De lokala parterna inom Riksdagsförvaltningen har arbetat vidare med frågan att utveckla och modernisera delar av förhandlingsarbetet och informa-tionsskyldigheten enligt MBL.
Arbetsmiljö
En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Ett fokus under året har varit att ytterligare förbättra stödet till enheternas arbetsmiljöronder. Ett annat fokus har varit att förbereda utbildningen av chefer och skyddsombud i den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, som gäller från den 31 mars 2016. Därutöver har löpande arbete pågått med skyddskommitté, arbetsskador, handlingsplaner och utbildning.
Resultatet av den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten 2014 redovisades i början av 2015. Många svarande angav att de uppfattade arbetet som engagerande och betydelsefullt. När de beskriver Riksdagsförvaltningen gör de det med ord som professionell, kompetent, service och intressant. Andra ord som förekommer i beskrivningarna är hierarkiskt och byråkratiskt. Efter redovisningen har samtal och diskussioner förts med alla medarbetare kring resultaten och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Resultatet av medarbetarundersökningen har även tagits till vara i arbetet med en ny värdegrund.
Likabehandling
Som en del i genomförandet av förvaltningens likabehandlingsplan 2014–2018 genomfördes under våren en hbt-utbildning (om homo-, bi- och transfrågor) för grupper av medarbetare som i hög grad möter allmänheten. Satsningen är en viktig del i förvaltningens arbete med att vara en inkluderande och attraktiv arbetsplats.
Friskvård
Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att göra ledamöter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.
Friskvården inriktas särskilt på att aktivera de som är fysiskt inaktiva, både på individ- och gruppnivå. Under 2015 har bland annat följande aktiviteter genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårdsdagar samt kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och gymnastikpass.
Riksdagsförvaltningen fortsätter att arbeta i den anda som är grunden till att förvaltningen blev hälsodiplomerad 2014. Diplomet är ett bevis för ett medvetet och strukturerat hälsoarbete. En hälsodiplomerad arbetsplats har en god arbetsmiljö samt underlättar för och uppmanar sina medarbetare att göra hälsosamma livsstilsval.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Myndigheten för delaktighet gör en årlig myndighetsenkät. I den ligger Riksdagsförvaltningen även detta år i topp i jämförelsen mellan myndigheterna.
I förstudien för en kommande renovering av ledamotshuset har tillgänglighetsfrågorna särskilt beaktats. Ny teknik för tv-sändningar med teckentolkning från Andrakammarsalen och Skandiasalen har tagits i bruk. I utvecklingen av den nya Demokrativerkstaden har förvaltningen lagt stor vikt vid tillgänglighet, både i själva spelet och i lokalens utformning.
Riksdagsförvaltningens miljöarbete Riksdagsförvaltningen är sedan 2009 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Det betyder att miljöarbetet är systematiserat i ett miljöledningssystem. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen: minskat utsläpp av växthusgaser minimerad förekomst av farliga ämnen i riksdagens hus minskad energianvändning minskat avfall god inomhusmiljö utveckling av miljöledningssystemet. Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt samt Riksdagsförvaltningens betydande miljö-aspekter. Riksdagsdirektören har utifrån de övergripande målen fastställt detaljerade miljömål, bland annat mätbara mål för förvaltningens koldioxidutsläpp, elanvändning, energi för uppvärmning och pappersanvändning. Under 2015 har förvaltningen nått de detaljerade miljömålen med reservation för osäkerheter i mätningen av el- och energianvändning och att uppgifter saknas för koldioxidutsläpp från tjänstemännens flygresor. Resultaten för elanvändningen och energin för uppvärmning har påverkats av att två fastigheter tillkommit i energiberäkningarna (Kvasten 8 och Mercurius). Det innebär att energianvändningen har ökat och att siffrorna inte är jämförbara med tidigare år. När det gäller målet att minska koldioxidutsläppen från tjänstemännens flygresor har resebyrån inte kunnat leverera statistik efter att den har infört ett nytt bokningssystem. Konsekvensen av detta är att Riksdagsförvaltningen inte kan redovisa om målet har uppnåtts eller inte. Koldioxidutsläppen från förvaltningens fordon har minskat under året. Förvaltningen har också fortsatt att reducera antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus samt vidareutvecklat miljöledningssystemet. Nödvändiga åtgärder planeras och vidtas utifrån de detaljerade miljömålen. Miljöarbetet följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen tre gånger om året i samband med övrig tertialuppföljning. Under 2015 inledde förvaltningen ett arbete med att uppdatera miljömålen. |
(Belopp anges i tkr) | Not | 2015-01-01- |
| 2014-01-01- |
Verksamhetens intäkter | ||||
Intäkter av anslag | 1 | 1 353 063 | 1 302 583 | |
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2 | 31 968 | 31 577 | |
Intäkter av bidrag | 3 | 24 | 116 | |
Finansiella intäkter | 4 | 1 362 | 612 | |
Summa | 1 386 417 | 1 334 889 | ||
Verksamhetens kostnader | ||||
Kostnader för personal och ledamöter | 5 | –1 088 612 | –1 018 372 | |
Kostnader för lokaler | 6 | –38 508 | –38 298 | |
Övriga driftkostnader | –339 384 | –330 593 | ||
Finansiella kostnader | 7 | –21 533 | –14 847 | |
Avskrivningar och nedskrivningar | –79 842 | –74 529 | ||
Summa | –1 567 880 | –1 476 638 | ||
Verksamhetsutfall | –181 463 | –141 749 | ||
Transfereringar | ||||
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag | 495 720 | 490 156 | ||
Lämnade bidrag | 8 | –495 720 | –490 156 | |
Saldo | 0 | 0 | ||
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING | 9 | –181 463 |
| –141 749 |
(Belopp anges i tkr) | Not | 2015-12-31 |
| 2014-12-31 |
TILLGÅNGAR | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | 10 | |||
Balanserade utgifter för utveckling | 25 978 | 27 145 | ||
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 2 092 | 2 060 | ||
Summa | 28 070 | 29 205 | ||
Materiella anläggningstillgångar | 11 | |||
Byggnader, mark och annan fast egendom | 1 147 910 | 1 174 725 | ||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 3 103 | 5 513 | ||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 73 585 | 84 498 | ||
Pågående nyanläggningar | 2 645 | 12 311 | ||
Summa | 1 227 243 | 1 277 047 | ||
Finansiella anläggningstillgångar | 12 | |||
Andelar i bostadsrättsföreningar | 2 159 | 2 159 | ||
Summa | 2 159 | 2 159 | ||
Fordringar | ||||
Kundfordringar | 1 195 | 1 386 | ||
Fordringar hos andra myndigheter | 13 | 18 225 | 18 902 | |
Övriga fordringar | 39 | 27 | ||
Summa | 19 459 | 20 315 | ||
Periodavgränsningsposter | 14 | |||
Förutbetalda kostnader | 37 050 | 35 515 | ||
Summa | 37 050 | 35 515 | ||
Avräkning med statsverket | 15 | –94 822 | –110 264 | |
Kassa och bank | ||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 187 820 | 202 495 | ||
Kassa, plusgiro och bank | 30 | 30 | ||
Summa | 187 850 | 202 525 | ||
SUMMA TILLGÅNGAR |
| 1 407 010 |
| 1 456 503 |
(Belopp anges i tkr) | Not | 2015-12-31 |
| 2014-12-31 |
KAPITAL OCH SKULDER | ||||
Myndighetskapital | 16 | |||
Statskapital |
| 825 802 | 853 495 | |
Donationskapital |
| 2 222 | 2 243 | |
Balanserad kapitalförändring |
| –4 034 515 | –3 920 535 | |
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | –181 463 | –141 749 | ||
Summa | –3 387 954 | –3 206 547 | ||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 17 | 4 192 142 | 4 039 358 | |
Övriga avsättningar | 18 | 5 225 | 4 918 | |
Summa | 4 197 367 | 4 044 275 | ||
Skulder m.m. | ||||
Lån i Riksgäldskontoret | 19 | 451 387 | 472 753 | |
Skulder till andra myndigheter | 21 163 | 23 348 | ||
Leverantörsskulder | 62 777 | 55 040 | ||
Övriga skulder | 15 952 | 15 466 | ||
Summa | 551 279 | 566 607 | ||
Periodavgränsningsposter | 20 | |||
Upplupna kostnader | 39 705 | 44 700 | ||
Oförbrukade bidrag | 7 | 30 | ||
Övriga förutbetalda intäkter | 6 607 | 7 437 | ||
Summa | 46 318 | 52 167 | ||
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER |
| 1 407 010 |
| 1 456 503 |
Ramanslag | Not | Ingående | Årets till- | In- | Totalt | Netto- | Utgående över- |
Utg.omr. 01 2:1 Riksdagens |
|
|
| ||||
Ap.1 Riksdagens leda- | 21 | 62 156 | 851 870 | 0 | 914 026 | –876 043 | 37 983 |
|
|
| |||||
Utg.omr. 01 2:2 Riksdagens |
|
|
| ||||
Ap.1 Förvaltnings- | 22 | 42 913 | 705 646 | 0 | 748 559 | –701 118 | 47 442 |
|
|
| |||||
Utg.omr. 01 2:3 Riksdagens |
|
|
| ||||
Ap.1 Riksdagens fastighets- | 23 | 14 960 | 90 000 | 0 | 104 960 | –87 311 | 17 649 |
|
|
| |||||
Utg.omr. 01 6:6 Stöd till poli-tiska partier |
|
|
| ||||
Ap.1 Stöd till politiska | 24 | 1 194 | 171 200 | –1 194 | 171 200 | –170 881 | 319 |
|
|
| |||||
Utg.omr. 17 13:5 Bidrag till |
|
|
| ||||
Ap.1 Stöd till riksdags- | 0 | 15 000 | 0 | 15 000 | –15 000 | 0 | |
SUMMA ANSLAG |
| 121 224 | 1 833 716 | –1 195 | 1 953 745 | –1 850 352 | 103 392 |
Redovisning av beställningsbemyndigande i årsredovisningen | |||||
Anslagsbenämning | Tilldelat bemyn-digande | Ingående åtaganden | Utestående åtaganden | Utestående åtaganden | |
2016 | 2017 | ||||
Utg.omr. 01 6:6 Ramanslag | |||||
Stöd till politiska partier | |||||
Ap. 1 Stöd till politiska partier | 171 200 | 127 848 | 129 098 | 129 098 | |
Utg.omr. 17 13:5 Ramanslag | |||||
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | |||||
Ap. 1 Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
Summa | 186 200 | 142 848 | 144 098 | 144 098 | 0 |
Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.
Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas fr.o.m. 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2014, 9 765 tkr, har 2015 minskat med 1 514 tkr till 8 251 tkr.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med riksdagens beslut (se bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Då det nyinrättade ekonomiska omställningsstödet har samma syfte som inkomstgarantierna och mot bakgrund av REA-lagskommitténs uttalande (2015/16:URF1 s. 51–52) och förslag till en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter undantas även avsättningar för ledamöternas ekonomiska omställningsstöd från kostnadsmässig anslagsavräkning.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som en materiell anläggningstillgång. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som en anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre.
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fastigheterna. Avskrivningstiden för renoveringen av fastigheten Mercurius har bedömts till 30 år.
Tabell Tillämpade avskrivningstider
Typ av anläggningstillgång | Avskrivningstid |
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |
Balanserade utgifter för utveckling | 3 år |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 3–10 år |
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |
Byggnader, mark och annan fast egendom | 30-50 år |
Byggnadsinventarier | 3–30 år |
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–10 år |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–10 år |
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan av den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).
Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i posten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.
Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som inkomstgarantier.
Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
Från och med den 1 maj 2014 har ett ekonomiskt omställningsstöd inrättats som på sikt kommer att ersätta det nuvarande inkomstgarantisystemet, detta stöd ingår i årets avsättning som en latent utfästelse.
Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner och inkomstgarantier redovisas som en avsättning. Då avsättningen är undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets förändring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan, utan det är i årets kapitalförändring som förändringen syns. I posten Balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skuld fr.o.m. 2007 som avser pensioner och inkomstgarantier för ledamöterna inklusive sociala avgifter, därmed uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och med 2014 var den balanserade kapitalförändringen –3 920 535 tkr och under 2015 har skulden ökat med –153 694 tkr till –4 074 229 tkr. I posten Årets kapitalförändring enligt resultaträkningen ingår årets kostnader för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier som för 2015 är 153 694 tkr.
Riksdagsledamöternas pensioner
Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som har lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som har beräknats av Statens tjänstepensionsverk (SPV) i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december 2015 är de som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS 2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när förmånen indexeras med PBB-index eller följsamhetsindex har bruttoräntan 0,80 procent använts. Föregående år var bruttoräntan 0,50 procent. Under tid när förmånen indexeras med inkomst-/balansindex eller arvodesindex har bruttoräntan 0,00 procent använts.
Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närvarande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.
Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
I årsredovisning för staten används andra försäkringstekniska beräkningsgrunder för tjänstepensionsskulden. Det innebär att Riksdagsförvaltningens pensionsskuld i årsredovisningen för staten uppgår till 2 324 839 tkr jämfört med Riksdagsförvaltningens bokförda pensionsskuld som uppgår till 2 677 032 tkr exklusive sociala avgifter.
Riksdagsledamöters inkomstgarantier
Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetalningar. Avsättningarna baseras på de förhållanden som ledamöterna har anmält och på de inkomstgarantibelopp som gällde i december 2015. Nuvärdesberäkningen utgör en diskontering av det totala åtagandet för vart och ett av åren 2016 till och med 2028. Den räntefot som används per 2015-12-31 är 0,8 procent. Det är den räntefot som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS 2007:24) från och med den 1 januari 2015 avseende åtaganden med utfäst indexering. Inget avdrag för avkastningsskatt eller driftskostnader görs på räntefoten.
Som ett komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för nu aktiva ledamöter. Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier och avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som ersätter inkomstgarantisystemet för ledamöter som valdes in vid 2014 års val och därefter. Hittills har inga beslut om ekonomiskt omställningsstöd fattats för någon ledamot som avslutat sitt riksdagsuppdrag. Avsättningar för latenta utfästelser för detta stöd har aktualiserats i samband med årsredovisningen 2015 beroende på de berättiganderegler som gäller för stödet. Avsättningarna baseras på en bedömning av de belopp som nu aktiva ledamöter, som omfattas av det ekonomiska omställningsstödet, skulle haft rätt till per den 2015-12-31. Även detta stöd genererar arbetsgivaravgifter och är därför medräknade i avsättningen.
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Övriga upplysningar
Riksdagsförvaltningen har från och med budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys då REA-lagen inte kräver det.
Noter
Resultaträkning
(Belopp anges i tkr) | 2015-01-01-2015-12-31 |
| 2014-01-01-2014-12-31 |
Not 1 Intäkter av anslag |
| ||
Utgifter enligt anslagsavräkningen | 1 850 352 |
| 1 795 115 |
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 | –1 513 |
| –2 008 |
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital | –55 |
| –369 |
Medel som erhållits från statsbudgeten för | –495 720 |
| –490 156 |
Summa | 1 353 063 |
| 1 302 583 |
| |||
Not 2 Intäkter av avgifter och andra |
| ||
Intäkter av hyror | 19 827 |
| 19 376 |
Intäkter av försäljningsverksamhet | 8 682 |
| 8 745 |
Övrigt | 3 459 |
| 3 456 |
Summa | 31 968 |
| 31 577 |
I posten Övrigt ingår bland annat försäljning av riksdagstryck | |||
Not 3 Intäkter av bidrag |
| ||
Intäkter av bidrag från Arbetsförmedlingen | 0 |
| 107 |
Intäkter av bidrag från Kulturfonden | 0 |
| 40 |
Periodisering av bidrag från Kulturfonden | 24 |
| –30 |
Summa | 24 |
| 116 |
| |||
Not 4 Finansiella intäkter |
| ||
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret | 1 174 |
| 434 |
Övrigt | 188 |
| 178 |
Summa | 1 362 |
| 612 |
| |||
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter |
| ||
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) | –639 707 |
| –572 790 |
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) | –448 905 |
| –445 582 |
Summa | –1 088 612 |
| –1 018 372 |
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive | –533 053 |
| –654 024 |
(Belopp anges i tkr) | 2015-01-01- |
| 2014-01-01- |
Not 6 Kostnader för lokaler |
| ||
Lokalkostnader | –38 508 |
| –38 298 |
Summa | –38 508 |
| –38 298 |
Not 7 Finansiella kostnader |
| ||
Ränta till Riksgäldskontoret | –339 |
| –1 991 |
Räntekostnader i avsättning för pensioner till | –21 186 |
| –12 836 |
Övrigt | –9 |
| –18 |
Summa | –21 533 |
| –14 847 |
Ökningen av Räntekostnader i avsättning för pensioner till ledamöter beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har ökat från 0,5 procent 2014 till 0,8 procent för 2015. | |||
Not 8 Lämnade bidrag |
| ||
Stöd till politiska partier | –170 881 |
| –170 006 |
Stöd till partigrupperna i riksdagen | –289 939 |
| –288 569 |
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | –15 000 |
| –15 000 |
Nordiska rådet | –13 795 |
| –11 761 |
IPU | –1 139 |
| –981 |
OSSE | –962 |
| –907 |
Skolbidrag | –2 520 |
| –2 052 |
Övrigt | –1 486 |
| –882 |
Summa | –495 720 |
| –490 156 |
Not 9 Årets kapitalförändring |
| ||
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar | –27 769 |
| –27 769 |
Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomstgarantier och omställningsstöd till ledamöter | –132 508 |
| –101 144 |
Räntekostnader för ledamöters pensioner | –21 186 |
| –12 836 |
Summa | –181 463 |
| –141 749 |
Skillnaden mellan åren för posten Räntekostnader för ledamöters pensioner beror på att bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) har ökat från 0,5 procent 2014 till 0,8 procent för 2015. I saldot ingår årets kostnader av avsättningen för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter, se även sista stycket under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. | |||
Balansräkning |
|
|
|
(Belopp anges i tkr) | 2015 |
| 2014 |
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar |
| ||
Balanserade utgifter för utveckling |
| ||
IB anskaffningar | 78 229 |
| 63 780 |
Årets anskaffningar | 8 352 |
| 15 491 |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | 0 |
| –1 042 |
Tidigare års avskrivningar | –51 084 |
| –44 327 |
Årets utrangeringar, avskrivningar | 0 |
| 1 042 |
Årets avskrivningar | –9 518 |
| –7 800 |
Bokfört värde | 25 978 |
| 27 145 |
| |||
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar |
| ||
IB anskaffningar | 3 997 |
| 3 894 |
Årets anskaffningar | 960 | 857 | |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | 0 |
| –754 |
Tidigare års avskrivningar | –1 937 |
| –2 091 |
Årets utrangeringar, avskrivningar | 0 |
| 754 |
Årets avskrivningar | –928 | –600 | |
Bokfört värde | 2 092 | 2 060 | |
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar | 28 070 | 29 205 | |
| |||
Not 11 Materiella anläggningstillgångar |
| ||
Byggnader, mark och annan fast egendom |
| ||
IB anskaffningar | 1 883 591 |
| 1 582 258 |
Årets anskaffningar | 6 258 |
| 39 550 |
Fört från pågående nyanläggningar, avser Demokrativerkstaden 9 012 tkr | 9 012 | 261 783 | |
Tidigare års avskrivningar | –708 866 |
| –671 283 |
Årets avskrivningar | –42 084 |
| –37 582 |
Bokfört värde | 1 147 910 |
| 1 174 725 |
Taxeringsvärden | 225 600 |
| 225 600 |
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2013; nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år. | |||
(Belopp anges i tkr) | 2015 |
| 2014 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
| ||
IB anskaffningar | 19 141 |
| 19 141 |
Tidigare års avskrivningar | –13 627 |
| –11 171 |
Årets avskrivningar | –2 411 |
| –2 456 |
Bokfört värde | 3 103 |
| 5 513 |
| |||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
| ||
IB anskaffningar | 347 863 |
| 347 193 |
Årets anskaffningar | 14 325 |
| 20 233 |
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | –18 965 |
| –19 562 |
Tidigare års avskrivningar | –263 365 |
| –256 814 |
Årets avskrivningar | –24 901 |
| –26 090 |
Årets utrangeringar, avskrivningar | 18 627 |
| 19 539 |
Bokfört värde | 73 585 | 84 498 | |
Pågående nyanläggningar | |||
IB anskaffningar | 12 311 | 265 056 | |
Årets anskaffningar | 1 974 | 9 037 | |
Pågående nyanläggningar, årets nedskrivning | –2 627 | 0 | |
Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast egendom, avser Demokrativerkstaden 9 012 tkr | –9 012 | –261 783 | |
Bokfört värde | 2 645 | 12 311 | |
Pågående nyanläggningar, årets nedskrivning, avser omvärdering av upparbetade scannings- och modelleringskostnader för fastigheterna Cephalus och Ledamotshuset på totalt 2 627 tkr. | |||
Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för ombyggnation av fastigheterna Cephalus 411 tkr, Ledamotshuset 261 tkr och kostnader för nytt omklädningsrum 1 974 tkr. | |||
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar | 1 227 243 | 1 277 047 | |
| |||
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar |
| ||
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde | 2 159 |
| 2 159 |
Bokfört värde | 2 159 |
| 2 159 |
| |||
Not 13 Fordringar hos andra myndigheter |
| ||
Mervärdesskattefordran | 17 785 | 17 167 | |
Fordran JO, SLA överenskommelsen | 0 | 1 013 | |
Övrigt | 440 | 722 | |
Summa | 18 225 | 18 902 | |
Skillnaden mellan åren på posten Fordran JO, SLA överenskommelsen beror på att nytt avtal blev klart i slutet av december 2015. Fakturering sker i jan 2016. | |||
(Belopp anges i tkr) | 2015 |
| 2014 |
Not 14 Periodavgränsningsposter |
| ||
Förutbetalda hyror | 8 973 |
| 8 831 |
Förutbetalda kostnader, årskort flyg | 3 139 | 3 778 | |
Förutbetalda kostnader, årskort tåg | 12 058 | 12 429 | |
Förutbetalda kostnader, datalicenser Crayon | 6 796 | 6 782 | |
Övriga förutbetalda kostnader | 6 084 |
| 3 695 |
Summa | 37 050 | 35 515 | |
| |||
Not 15 Avräkning med statsverket |
| ||
Anslag i icke räntebärande flöde |
| ||
Ingående balans | 0 |
| 0 |
Redovisat mot anslag | 185 880 |
| 185 005 |
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats | –185 880 |
| –185 005 |
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde | 0 |
| 0 |
| |||
Anslag i räntebärande flöde |
| ||
Ingående balans | –120 029 |
| –136 468 |
Redovisat mot anslag | 1 664 472 |
| 1 610 110 |
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –1 647 516 |
| –1 639 999 |
Återbetalning av anslagsmedel | 0 |
| 46 328 |
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde | –103 073 |
| –120 028 |
| |||
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag |
| ||
Ingående balans | 9 765 |
| 11 772 |
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln | –1 513 |
| –2 008 |
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | 8 251 |
| 9 765 |
Summa avräkning med statsverket | –94 822 |
| –110 264 |
Not 16 Förändring av myndighetskapitalet | |||||
| Stats- | Dona-tions- kapital | Balanserad kapital- förändring, finansierad verksamhet | Kapital-föränd- | Summa |
Utgående balans 2014 | –853 495 | –2 243 | 3 920 535 | 141 749 | 3 206 547 |
Ingående balans 2015 | –853 495 | –2 243 | 3 920 535 | 141 749 | 3 206 547 |
Föregående års kapitalförändring | 27 748 | 20 | 113 980 | –141 749 | 0 |
Årets investeringar | –55 | 0 | 0 | 0 | –55 |
Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 0 | 181 463 | 181 463 |
Summa årets förändring | –825 802 | –2 222 | 4 034 515 | 181 463 | |
Utgående balans 2015 | –825 802 | –2 222 | 4 034 515 | 181 463 | 3 387 954 |
Saldot på Balanserad kapitalförändring består uteslutande av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Att posten uppvisar ett stort negativt saldo beror på att avsättningarna är undantagna från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, se även sista stycket under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker. | |||||
(Belopp anges i tkr) | 2015 |
| 2014 |
Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande Förpliktelser |
| ||
Pensioner för tjänstemän |
| ||
Ingående avsättning | 3 897 |
| 1 752 |
Årets pensionskostnad | 662 |
| 3 367 |
Årets pensionsutbetalningar | –1 394 |
| –1 222 |
Utgående avsättning | 3 165 |
| 3 897 |
Tillkommer särskild löneskatt med | 768 |
| 945 |
| |||
Pensionsavsättning till ledamöter |
| ||
Ingående avsättning | 2 630 745 |
| 2 536 436 |
Varav avgångna ledamöter | 2 028 689 |
| 1 703 037 |
Varav aktiva ledamöter | 602 056 |
| 833 399 |
Avsatt till pensioner | 235 038 |
| 117 189 |
Årets pensionskostnad | 28 452 |
| 43 731 |
Årets pensionsutbetalningar | –74 340 |
| –66 610 |
Utgående avsättning | 2 819 895 |
| 2 630 746 |
Varav avgångna ledamöter | 2 046 486 |
| 2 028 689 |
Varav aktiva ledamöter | 773 410 |
| 602 056 |
Tillkommer särskild löneskatt med | 684 107 |
| 638 219 |
(Belopp anges i tkr) | 2015 |
| 2014 |
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen |
| ||
Ingående avsättning | 314 336 |
| 186 656 |
Årets kostnad för inkomstgarantier | –8 594 | 157 886 | |
Årets utgifter för inkomstgarantier | –58 829 |
| –30 206 |
Utgående avsättning | 246 913 | 314 336 | |
Tillkommer sociala avgifter med | 67 610 | 67 068 | |
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen | |||
Ingående avsättning | 297 163 | 428 727 | |
Årets kostnad för inkomstgarantier | 2 089 | 1 715 | |
Årets förändring av inkomstgarantier | –27 998 | –133 279 | |
Utgående avsättning | 271 254 | 297 163 | |
Tillkommer sociala avgifter | 80 536 | 86 984 | |
Omställningsstöd till ledamöter | |||
Ingående avsättning | 0 |
| 0 |
Årets kostnad för omställningsstöd | 0 |
| 0 |
Årets förändring av omställningsstöd | 13 617 |
| 0 |
Utgående avsättning | 13 617 |
| 0 |
Tillkommer sociala avgifter med | 4 278 |
| 0 |
Från och med den 1 maj 2014 har ett ekonomiskt omställningsstöd inrättats som på sikt kommer att ersätta det nuvarande inkomstgarantisystemet; detta stöd ingår i årets avsättning som en latent utfästelse. Se även Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Riksdagsledamöters inkomstgarantier, sista stycket. | |||
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 4 192 142 |
| 4 039 358 |
| |||
Not 18 Övriga avsättningar |
| ||
Kompetensåtgärder |
| ||
Ingående balans | 4 386 |
| 2 387 |
Årets avsättningar | 839 |
| 1 999 |
Utgående balans | 5 225 |
| 4 386 |
(Belopp anges i tkr) | 2015 |
| 2014 |
Övriga avsättningar |
| ||
Ingående balans | 532 |
| 2 609 |
Årets förändring | –532 |
| –2 078 |
Utgående balans | 0 |
| 532 |
| |||
Summa övriga avsättningar | 5 225 |
| 4 918 |
| |||
Not 19 Lån i Riksgäldskontoret |
| ||
Ingående balans | 472 753 |
| 402 800 |
Under året upptagna lån | 30 535 |
| 116 713 |
Årets amorteringar | –51 900 |
| –46 760 |
Utgående balans | 451 387 |
| 472 753 |
Av riksdagen beviljad låneram | 600 000 |
| 600 000 |
| |||
Not 20 Periodavgränsningsposter |
| ||
Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter | 27 542 |
| 27 677 |
Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter | 6 066 |
| 7 969 |
Övriga upplupna kostnader | 6 097 |
| 9 053 |
Oförbrukade bidrag från Kulturfonden | 7 |
| 30 |
Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer | 6 607 |
| 7 437 |
Summa periodavgränsningsposter | 46 318 |
| 52 167 |
Anslagsredovisning |
|
| ||
(Belopp anges i tkr) | 2 015 |
| 2 014 |
|
Not 21 Utg.omr. 01 2:1 Ap. 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
|
| ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 25 556 |
| 25 280 |
|
|
| |||
Not 22 Utg.omr. 01 2:2 Ap. 1 Riksdagens förvaltningsanslag |
|
| ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 21 169 |
| 21 520 |
|
|
| |||
Not 23 Utg.omr. 01 2:3 Ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag |
|
| ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 2 700 |
| 4 000 |
|
Kommentar till anslagsbehållningen: |
|
| ||
Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För år 2015 sattes anslagsnivån till 90 miljoner kronor samtidigt som ett anslagssparande på 15 miljoner kronor behölls. För 2015 uppgår utfallet på fastighetsanslaget till 87 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsramen på 90 miljoner kronor och 18 miljoner kronor lägre än det disponibla anslaget. Det något låga utfallet för 2015 beror bland annat på lägre kostnader än planerat för räntor och underhåll. | ||||
Not 24 Utg.omr. 01 6:6 Ap. 1 Stöd till politiska partier |
|
| ||
Av riksdagen beviljad anslagskredit | 5 136 |
| 5 136 |
|
(Belopp anges i tkr) | 2 015 | 2 014 | 2 013 | 2 012 | 2011 |
Låneram Riksgäldskontoret | |||||
Verksamheten | |||||
Beviljad | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 |
Utnyttjad | 52 906 | 59 243 | 70 472 | 55 955 | 58 739 |
Fastigheter | |||||
Beviljad | 500 000 | 500 000 | 500 000 | 420 000 | 200 000 |
Utnyttjad | 398 482 | 413 511 | 332 328 | 189 672 | 116 175 |
Kontokrediter Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad | 164 751 | 163 999 | 157 642 | 158 389 | 151 476 |
Maximalt utnyttjad | 0 | 8 750 | 0 | 0 | 0 |
Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
Ränteintäkter | 1 174 | 434 | 981 | 987 | 1 475 |
Räntekostnader | 338 | 1 | 0 | 0 | 0 |
Avgiftsintäkter | |||||
Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
Avgiftsintäkter | 31 968 | 31 577 | 32 909 | 33 517 | 33 663 |
Beräknat belopp enligt anslagsdirektivet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Anslagskredit | |||||
Beviljad | |||||
Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 25 556 | 25 280 | 24 657 | 24 458 | 41 598 |
Riksdagsförvaltningens | 21 169 | 21 520 | 20 536 | 20 357 | 34 139 |
Stöd till politiska partier | 5 136 | 5 136 | 5 136 | 5 136 | 5 136 |
Riksdagens fastighetsanslag | 2 700 | 2 400 | 3 500 | 4 500 | – |
Utnyttjad anslagskredit | |||||
Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Riksdagsförvaltningens | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Stöd till politiska partier | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Riksdagens fastighetsanslag | 0 | 0 | 0 | 0 | – |
(Belopp anges i tkr) | 2 015 | 2 014 | 2 013 | 2 012 | 2011 |
Anslagssparande | |||||
Ramanslag | |||||
Riksdagens ledamöter och partier m.m. | 37 983 | 62 156 | 56 409 | 36 227 | 12 808 |
Riksdagsförvaltningens | 47 442 | 42 913 | 28 731 | 34 350 | 61 811 |
Stöd till politiska partier | 319 | 1 194 | 1 347 | 598 | 98 |
Riksdagens fastighetsanslag | 17 649 | 14 960 | 51 328 | 38 066 | – |
Bemyndiganden | |||||
Stöd till politiska partier | 171 200 | 171 200 | 171 200 | 171 200 | 171 200 |
Utestående åtaganden | 129 098 | 127 848 | 127 389 | 127 389 | 128 139 |
Stöd till riksdagspartiernas | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Utestående åtaganden | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Personal | |||||
Medelantalet anställda | 637 | 646 | 656 | 636 | 658 |
Antalet årsarbetskrafter | 591 | 591 | 608 | 592 | 602 |
Driftkostnad per årsarbetskraft* | 1 259 | 1 276 | 1 214 | 1 190 | 1 095 |
Kapitalförändring | |||||
Årets | –181 463 | –141 749 | –321 550 | –260 303 | –710 703 |
Balanserad | –4 034 515 | –3 920 535 | –3 626 754 | –3 394 641 | –2 719 806 |
*) Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2015.
Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2015
Urban Ahlin (S), ordförande Ersättning: 1 981 847 kronor | Tomas Eneroth (S), ledamot Ersättning: 824 612 kronor |
Berit Högman (S), ledamot Ersättning: 848 799 kronor Övriga uppdrag: Länsstyrelsens insynsråd i Värmland, ledamot Presstödsnämnden, ledamot | Leif Jakobsson (S), ledamot Ersättning: 992 301 kronor Övriga uppdrag: Sabo AB, ordförande MKB Fastighets AB, ledamot MKB Net AB, ledamot |
Eva Sonidsson (S), ledamot Ersättning: 860 072 kronor Övriga uppdrag: Konsumentverkets insynsråd, ledamot | Jessica Polfjärd (M), ledamot Ersättning: 841 731 kronor Övriga uppdrag: Nortuna Herrgård AB, suppleant |
Ewa Thalén Finné (M), ledamot Ersättning: 844 741 kronor Övriga uppdrag: Sabo AB, ledamot | Hans Wallmark (M), ledamot Ersättning: 878 920 kronor Övriga uppdrag: Svenska Medialen AB, ordförande |
Mattias Karlsson (SD), ledamot Ersättning: 846 573 kronor | Jonas Eriksson (MP), ledamot Ersättning: 805 960 kronor |
Anders W Jonsson (C), ledamot Ersättning: 867 256 kronor Övriga uppdrag: Randello AB, ordförande Socialstyrelsens insynsråd, ledamot |
Håkan Bergman (S), suppleant Ersättning: 730 428 kronor | Hannah Bergstedt (S), suppleant Ersättning: 743 068 kronor |
Mattias Jonsson (S), suppleant Ersättning: 735 069 kronor Övriga uppdrag: Älvstranden utveckling AB, ordförande Förvaltnings AB Järnvägskvarteret, ledamot | Elin Lundgren (S), suppleant Ersättning: 736 310 kronor Övriga uppdrag: Polisens centrala insynsråd, ledamot |
Anti Avsan (M), suppleant Ersättning: 738 461 kronor Övriga uppdrag: Huge fastigheter AB, ordförande Brottsförebyggande rådets insynsråd, ledamot | Cecilia Magnusson (M), suppleant Ersättning: 742 607 kronor Övriga uppdrag: Göteborgs Hamn AB, ledamot |
Cecilia Widegren (M), suppleant Ersättning: 761 346 kronor Övriga uppdrag: Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot Försvarsmaktens insynsråd, ledamot | Per Ramhorn (SD), suppleant Ersättning: 721 526 kronor
Ersättning: 744 216 kronor Övriga uppdrag: Sätra Bruk AB, ledamot Br Johansson Bygghandel AB, Avus AB, suppleant Ramsågen Invest AB, suppleant XL-Bygg Tibro AB, suppleant BJT Hyvel AB, suppleant Yrkeshögskolemyndighetens insynsråd, ledamot |
Maria Ferm (MP), suppleant Övriga uppdrag: Migrationsverkets insynsråd, ledamot Säkerhetspolisens insynsråd, ledamot | |
Kathrin Flossing, riksdagsdirektör Ersättning: 1 532 476 kronor |
Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen
Anna Kinberg Batra (M), ledamot t.o.m. den 28 januari 2015 Ersättning: 739 820 kronor | Tomas Tobé (M), ledamot t.o.m. den 28 januari 2015 Ersättning: 739 705 kronor |
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016