Redogörelse till riksdagen 2015/16:RR1 | |
Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2015 | |
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2015. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen för myndigheten. Årsredovisningen beslutades den 17 februari 2016 av Margareta Åberg.
Stockholm den 17 februari 2016
Margareta Åberg
Riksrevisor
Riksrevisionens årsredovisning 2015
13 kap. 7–9 §§ regeringsformen
9 kap. 17–19 §§ och 13 kap. 5–8 §§ riksdagsordningen
Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen
Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen
Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Riksrevisorn med administrativt ansvar fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Stockholm den 17 februari 2016
Riksrevisionen har ett viktigt uppdrag. Vi ska granska om de statliga insatserna når dit de ska, att skattemedel används så effektivt som möjligt, att statliga insatser är samhällsnyttiga och att god ordning råder i den statliga redovisningen. Vi ska även hjälpa andra länder att utveckla sin offentliga revision. För detta krävs en kunnig och engagerad personal, men också förmågan att löpande utveckla och anpassa verksamheten till nya förutsättningar.
Sedan den 1 augusti 2015 har Riksrevisionen en ny ledning. Riksrevisor Margareta Åberg har tagit över det administrativa ansvaret för myndigheten, medan Ulf Bengtsson och Susanne Ackum tillträtt som nya riksrevisorer.
Den nya ledningen har formulerat ett övergripande mål för verksamheten. Riksrevisionen ska med sin revision långsiktigt bidra till ett stort förtroende för det statliga åtagandet och till att statens insatser bedrivs med högsta möjliga kvalitet och är långsiktigt hållbara. Riksrevisionen ska vara ett föredöme för annan statlig verksamhet. Det långsiktiga perspektivet innebär att Riksrevi-sionen under en fyraårsperiod har som mål att kunna uttala sig generellt om huruvida det offentliga åtagandet har ett stort förtroende, dvs. om det offentliga åtagandet är effektivt och om det bedrivs med högsta möjliga kvalitet givet tillgängliga resurser samt om det är långsiktigt hållbart.
För att bättre svara mot den inriktning av effektivitetsrevisionen som riksdagen beslutade 2010 inledde vi under 2015 ett förändringsarbete inom verksamhetsgrenen, med det övergripande syftet att öka produktiviteten och relevansen. Vi har valt att göra en tyngdpunktsförskjutning av granskningarnas inriktning, från måluppfyllelse till effektivitet och samhällsnytta i statliga insatser. Vi har även beslutat om en omorganisation av effektivitetsrevisionen från den 1 januari 2016, där verksamheten fortsättningsvis bedrivs inom åtta enheter. Vidare är ambitionen att öka vår specialistkompetens via rekrytering och ett omfattande internutbildningsprogram, en process som påbörjades under hösten 2015.
Under 2015 inleddes även en genomlysning av andra delar av Riksrevisionen, för att kunna bedöma om ytterligare förändringar av organisation och inriktning bör genomföras. Syftet är att i hela organisationen skapa enkla och effektiva arbetssätt som stödjer vår professionella utveckling och där den tekniska utvecklingen utnyttjas. På så sätt vill vi öka produktiviteten och minska de administrativa kostnaderna.
Inom effektivitetsrevisionen kan konstateras en minskad verksamhetsvolym sett till antalet publicerade effektivitetsgranskningar. Styckkostnaderna för effektivitetsrevisionen har också ökat. Vår ambition är dock att under de närmaste åren påtagligt öka antalet granskningar och minska styckkostnaderna för effektivitetsrevisionen. Med utgångspunkt från de mål som i övrigt formulerats för de olika verksamhetsgrenarna gör vi bedömningen att resultatet i stort är tillfredsställande.
Vi ser med stor tillförsikt på den fortsatta utvecklingen av revisionen. Framgångsfaktorer kommer att vara en verksamhetsstrategi där mål och medel tydliggörs och en systematisk kompetensförsörjning.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Granskningen genomförs med årlig revision och effektivitetsrevision och utgår från lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen har också uppgifter inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Riksrevisionen är Sveriges nationella revisionsorgan med uppgifter nationellt och internationellt. I internationella sammanhang är Riksrevisionen bland annat medlem i INTOSAI och utför åtaganden på EU-nivå bland annat när det gäller kontakterna med Europeiska revisionsrätten (ECA). En viktig uppgift som na-tionellt revisionsorgan är att verka såväl nationellt som internationellt för en högkvalitativ förvaltning, redovisning och revision.
Utifrån sina uppgifter delas Riksrevisionens verksamhet in i fyra verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision, internationellt utvecklingssamarbete och omvärldsriktad verksamhet. Resultatredovisningen följer denna indelning.
Under 2015 slutfördes den årliga revisionen av 2014 års årsredovisningar i enlighet med god revisionssed och i rätt tid. Effektivitetsrevisionen följde under året den inriktning av revisionen som riksrevisorerna har beslutat om. Riksrevisionen publicerade 22 granskningsrapporter. Höstens arbete präglades av åtgärder för att långsiktigt höja kvaliteteten och öka produktiviteten, mätt som antalet granskningsrapporter per resursinsats. Hit hör en ambition att höja kompetensen genom utbildning och rekrytering samt nya former för kvalitetssäkring.
Det internationella utvecklingsarbetet, som bedrivs inom ett antal utvecklingssamarbeten, bedöms ha bidragit till målet om att stärka de nationella revisionsorganens förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella standarder.
Riksrevisionen investerade under 2015 i verksamhetsutveckling såsom utveckling av it-stödet för årlig revision, etablering av en it-arkitektur samt en modell för förvaltningsstyrning.
Under året tillträdde två nya riksrevisorer, Ulf Bengtsson och Susanne Ackum. Vidare tillträdde Margareta Åberg som riksrevisor med administrativt ansvar.
Under hösten 2015 genomförde riksrevisorerna en omorientering av effektivitetsrevisionen. Verksamheten under hösten präglades av anpassningen av verksamheten till nya arbetssätt och av förberedelser för den nya organisation som gäller från den 1 januari 2016. Ett betydande antal nya chefer och specialister rekryterades mot slutet av 2015.
I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringar av Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag.
Diagram 1 Nettokostnader per verksamhetsgren 2013–2015 (mnkr)
Diagrammet visar kostnadsutvecklingen per verksamhetsgren perioden 2013–2015.
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och andra intäkter än av anslag och inkomsttitel, 2013–2015 (tkr)
Verksamhetens kostnader uppgick 2015 till 348,8 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 17,4 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Ökningen beror framför allt på ökade personalkostnader med ca 21,0 miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade 2015 (284) jämfört med 2014 (269) med totalt 15 årsarbetskrafter, främst inom effektivitetsrevisionen.
Den nationella omvärldsriktade verksamhetens personalkostnader har också ökat jämfört med föregående år, främst till följd av utvecklingen av myndighetens omvärldsanalys och en modell för bedömning av risker i den statliga verksamheten. Det beror även på att mer resurser har lagts på frågor från allmänheten och antalet besvarade remisser.
Dessutom har personalkostnaderna belastats med avsättning dels för framtida kostnader för tidigare riksrevisorers chefspensioner på 3,1 miljoner kronor, dels med 1,7 miljoner kronor för kostnader som uppkommit i samband med avvecklingen av lokalkontoret i Karlstad.
Under året har övriga driftskostnader minskat med ca 4,0 miljoner kronor främst hänförliga till minskad konsultanvändning inom verksamhetsstödet samt lägre kostnader för arbetsplatsutrustning för hela organisationen.
Andra intäkter än anslag avser främst intäkter från den internationella uppdragsverksamhet som avser revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States) och finansiella intäkter. Andra intäkter än anslag uppgick 2015 till 0,5 miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört med 2014. Denna minskning beror främst på minskade ränteintäkter på räntekontot i Riksgäldskontoret.
Årets anvisade medel för anslaget 1:15 Riksrevisionen uppgick till 314,4 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2015 uppgick till 323,7 miljoner kronor efter att anslagsmedel dragits in med 9,3 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 309,1 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2015 om 14,6 miljoner kronor. Planen för året var att anslagsförbrukningen skulle vara högre än tilldelat anslag, men det finns flera skäl till att anslagsutnyttjandet blev lägre än planerat. En av anledningarna är att det har varit svårt att rekrytera erfarna årliga revisorer, och det har även varit svårt att ersätta uteblivna rekryteringar med bemanningskonsulter. En annan anledning är att effektivitetsrevisionen har omorganiserats, och det har medfört en lägre produktion, lägre tryckkostnader och färre konsultinsatser. Rekrytering av nya chefer och ämnessakkunniga (specialister) har också inneburit att återrekrytering av annan personal har förskjutits några månader. Omorganisationen har även påverkat utnyttjandet av kompetensutveckling. Det är framför allt kompetensutveckling för effektivitetsrevisionen och chefsutveckling som har skjutits på framtiden. Anslagsförbrukningen 2015 blev därför 5,3 miljoner kronor lägre än årets tilldelade medel om 314,4 miljoner kronor.
Riksrevisionen avser därför att återbetala 5,2 miljoner kronor, dvs. den del av anslagssparandet som överstiger tre procent av anslaget.
Riksrevisionen avser att fortsätta investera i verksamhetsutveckling såsom fortsatt utveckling av metodstöd för årlig revision, etablering av it-arkitektur och genomförande av den nya modellen för förvaltningsstyrning. Syftet är att skapa enkla och effektiva arbetssätt som stödjer vår professionella utveckling och där den tekniska utvecklingen utnyttjas. En ny modell för att säkra personalförsörjningen ska införas. Nytt it-stöd för årlig revision kommer att driftsättas under våren 2016. Inom effektivitetsrevisionen planeras produktionen att öka enligt granskningsplanen, vilket bland annat innebär ökade produk-tionskostnader totalt sett men minskade kostnader per granskning. Dessutom är ambitionen inom effektivitetsrevisionen att öka specialistkompetensen dels via rekrytering, dels med ett omfattande internutbildningsprogram.
Årets anvisade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 40,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2015 uppgick till 40,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 41,7 miljoner kronor, vilket innebär ett utnyttjande av anslagskrediten om 0,8 miljoner kronor.
Granskningsverksamheten ska hålla hög kvalitet, och inriktningen och rapporteringen ska vara relevant och intressant. För verksamhetsgrenen årlig revision innebär detta att granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed, enligt internationell standard, och att revisionsberättelserna ska lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande dvs. på så sätt att eventuella fel och brister ska uppmärksammas så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.
Sammanfattning
Under 2015 slutfördes granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2014. Arbetet präglades av två större nyheter, nämligen Riksrevisionens instruktion för revisorns granskning av resultatredovisning och annan informa-tion i årsredovisningen (RRI) samt den nya revisionsberättelsen med fem uttalanden. Båda användes för första gången. Både instruktionen för granskning av resultatredovisningen och utvecklingen av revisionsberättelsen genom mer specificerade uttalanden gör att det blir tydligare hur Riksrevisionen granskar årsredovisningen och vad uttalandet i revisionsberättelsen avser. Genom de ändrade uttalandena rapporteras flera enskilda brister i revisionsberättelsen, vilket har lett till fler modifierade revisionsberättelser för 2014 än tidigare år.
När det gäller fel och brister som påpekats för tidigare räkenskapsår visade granskningen för räkenskapsåret 2014 att berörda myndigheter oftast har vidtagit åtgärder eller att en dialog inletts med ansvarigt departement. En mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av lämnade revisionsberättelser med modifiering lämnas årligen i Riksrevisionens uppföljningsrapport.
Förtroendet för den årliga revisionen är fortsatt gott, vilket framgår av enkätuppföljningar till de granskade myndigheterna, även om det finns en förbättringspotential.
Måluppfyllelse
Verksamhetsutveckling under året
Riksrevisionen följer god revisionssed i form av internationella standarder, International Standards of Supreme Audit Institutions (ISSAI) för finansiell revision. Myndigheternas årsredovisningar innehåller förutom finansiell redovisning även en resultatredovisning, som är unik för Sverige. Eftersom det saknas en internationell praxis för hur granskningen ska utföras har RRI tagits fram och beslutats av riksrevisorerna. Förutom att RRI beskriver hur granskningen av resultatredovisningen ska gå till tar den upp hur revisorn ska förhålla sig till ledningens bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Riksrevisorerna har också beslutat om en ny och tydligare utformning av revisionsberättelsen med fem uttalanden om bland annat resultatredovisning och huruvida myndigheten har använt anslag och inkomster i enlighet med ändamål och tillämpliga föreskrifter som riksdagen beslutat. Den nya revisionsberättelsen används från och med räkenskapsåret 2014.
Revisionsberättelsen modifierades i totalt 16 (8) fall, varav 1 där Riksrevisionen avstod från att uttala sig om den rättvisande bilden. Ökningen av antalet modifierade revisionsberättelser jämfört med föregående år beror dels på att det inte längre är tillåtet för myndigheterna att komplettera sina årsredovisningar efter den 22 februari, dels på att revisionsberättelser nu innehåller fem uttalanden i stället för som tidigare ett. Det uttalande som har lett till flest modifierade revisionsberättelser är uttalandet om att myndigheten har använt anslag och inkomster i enlighet med ändamål och tillämpliga föreskrifter som riksdagen beslutat. Det förekommer också att revisionsberättelsen innehåller en upplysning när revisorn bedömer att det finns viktig information i årsredovisningen som läsaren bör ta del av. År 2014 lämnades 14 (3) upplysningar. Ökningen av både modifierade revisionsberättelser och revisionsberättelser med upplysningar beror till största delen på oklarheter i fråga om full kostnadstäckning utifrån 5 § avgiftsförordningen.
En mer utförlig redovisning av de modifierade revisionsberättelserna samt revisionsberättelser med upplysningar och orsaken till dessa lämnas i Riksrevisionens årliga rapport.
Vid sidan av granskningsverksamheten kännetecknades verksamheten under 2015 i stor utsträckning av de utvecklingsprojekt som blev en följd av den peer review som genomfördes under 2013. Under 2015 upphandlades ett nytt it-stöd, med avsikten att på sikt bättre stödja en granskning enligt ISSAI och RRI än det nuvarande it-stödet. Systemet kommer att införas under våren 2016.
Kvalitetsarbetet
Den årliga revisionen ska genomföras och avrapporteras på ett sätt som verkar förebyggande. Det är därför viktigt att iakttagelser kommuniceras på ett sådant sätt att de lätt kan förstås av organisationernas ledningar, så att rekommenda-tioner i hög grad kan följas. En effektiv kommunikation är givetvis också viktig för andra intressenter i årlig revision som departementsledningar, riksdagen samt allmänheten och medierna.
När det gäller uppföljning av om den årliga revisionen utförs med rätt kvalitet finns ett internt kvalitetsråd som består av erfarna ansvariga revisorer samt experter inom olika områden. Rådet gör bedömningar i komplicerade frågor eller frågor av principiellt intresse. Bedömningarna publiceras på Riksrevisionens intranät. Dessutom genomför kvalitetsrådet årligen en intern kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kontrollen utgår från fastställda kvalitetskriterier. Varje ansvarig revisors akter ska kontrolleras minst vart tredje år. Under 2015 kontrollerades sju ansvariga revisorer när det gäller revision av myndigheter. Kvalitetskontrollen visade att revisionen av dessa i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med ISSAI:s krav på finansiell revision samt RRI.
Ett kompletterande sätt att mäta och följa upp kvaliteten och hur kommunikationen med revisionsobjekten fungerar är genom årligt återkommande enkätundersökningar till en tredjedel av myndigheterna. Årets undersökning visar ett fortsatt förtroende för den årliga revisionen. Flertalet av de myndigheter som svarade, 62 procent (94 procent), hade en samlad positiv bedömning av hur revisionen hade genomförts. Vi behöver emellertid fortsätta fokusera på kommunikation med våra revisionsobjekt. Flera myndigheter reagerar på ökade revisionskostnader och bristande kontinuitet i revisionsteamen. Riksrevisionens strävan är i första hand att använda den samlade kompetensen inom myndigheten på ett effektivt sätt. I andra hand finns dock en strävan att även tillgodose kontinuitet. Sammantaget bedöms verksamhetens resultat vara tillfredsställande.
Kostnader för den årliga revisionen verksamhetsåret 2015
Tabell 2 Fördelning av nettokostnader mellan olika typer av granskningsobjekt 2013–2015 (tkr)
Tabell 3 Fördelning av timmar för anställd personal mellan olika typer av granskningsobjekt 2013–2015
Den samlade nettokostnaden ökade inte nämnvärt mellan 2014 och 2015, vilket framgår av tabell 2. Däremot ökade antalet revisionstimmar utförda av egen personal med ca 7 300 timmar under året. Vi har utvecklat kompetensen inom it-relaterad revision, och därför reducerades konsultnyttjandet under 2015 jämfört med tidigare år. Fördelningen i nettokostnader mellan stora myndigheter och övriga myndigheter har ändrats något eftersom vi har ökat användningen av konsulter för allmänrevision inom gruppen övriga myndigheter. De gemensamma kostnaderna för årlig revison var också lägre 2015 än föregående år.
Redovisning av prestationer
Den årliga revisionen bedrevs under revisionsåret som sträcker sig från och med april 2014 till och med mars 2015. Revisionsåret avslutas med en revi-sionsberättelse i mars om årsredovisningen för året innan. Antalet revisionsberättelser varierar över åren och beror på hur många myndigheter som ska lämna en årsredovisning och som enligt lagen om revision av statlig verksamhet ska granskas av Riksrevisionen. Dessutom lämnas en revisorsrapport över översiktlig granskning av delårsrapport för de myndigheter som måste lämna delårsrapporter. De brister som iakttas rapporteras löpande till respektive myndighet. Brister som Riksrevisionen bedömer bör komma till ledningens kännedom rapporteras i en revisionsrapport. Antalet revisionsrapporter varierar från år till år.
Under 2015 lämnades 239 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer. Under 2015 lämnades 1 revisionsberättelse där Riksrevisionen avstod från att uttala sig om den rättvisande bilden samt 15 revisionsberättelser med modifierat uttalande. För 2015 års delårsrapporter lämnades 64 revisorsrapporter över översiktliga granskningar av delårsrapporter.
Tabell 4 Revisionsberättelser lämnade under 2013–2015 (antal)
Under de senaste åren har Riksrevisionen inte använt sin möjlighet att utse revisorer i bolag och stiftelser (förordnanderevision). Verksamheten i statliga bolag och stiftelser har i stället granskats genom effektivitetsrevision.
Avgifter för årlig revision
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska den årliga revisionen vara avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och anpassas över tiden så att varken överskott eller underskott uppstår. Riksrevisionen ser över avgifterna varje år.
Tabell 5 Skillnad mellan avgiftsintäkter och nettokostnader inom den årliga revisionen 2013–2015 (tkr)
Avgiftsintäkterna är högre 2015 än de budgeterade intäkterna om 140 500 tkr och föregående år. Det beror dels på fler fakturerade timmar, dels på att avgifterna höjdes under 2015. Avgiftshöjningen genomfördes för att anpassa avgifterna till rådande kostnadsnivå. Det ackumulerade underskottet halverades jämfört med 2014 på grund av att antalet fakturerade timmar ökade och de gemensamma kostnaderna för årlig revision minskade.
Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Som ett led i effektivitetsrevisionen får förslag lämnas om alternativa insatser för att nå avsedda resultat.
Sammanfattning
Effektivitetsgranskningarna har under året följt den inriktning av revisionen som riksrevisorerna beslutat om och som meddelats till riksdagen genom Granskningsplanen 2014/15. Valet av granskningar har gjorts med utgångspunkt från bedömningar av väsentliga områden där det finns en hög risk för ineffektivitet. Under 2015 publicerades 22 granskningsrapporter. Höstens arbete präglades av åtgärder för att långsiktigt höja kvaliteteten och öka produktiviteten, mätt som antalet granskningsrapporter per resursinsats. Hit hör en ambition om att höja kompetensen genom utbildning och rekrytering samt nya former för kvalitetssäkring.
Riksrevisionen bedömer att rapporterna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som har formulerats inför 2015. Genomförda enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har visat på ett fortsatt gott resultat. Riksrevisionens uppföljningsrapport visade, i likhet med tidigare år, att Riksrevisionens granskning bidrar till förbättringar i den statliga verksamheten. Den bedömning som forskare vid Uppsala universitet fått göra av ett urval granskningar från 2015 pekar på att effektivitetsrevisionen lever upp till ställda krav på kvalitet, även om det finns förbättringspotential.
Måluppfyllelse
Resultatredovisningen nedan bygger på en analys av de publicerade rapporterna.
Riksdagen har betonat att effektivitetsrevisionen i ökad utsträckning bör verka främjande för att underlätta det förändringsarbete för bättre hushållning och resursutnyttjande och ökad måluppfyllelse som granskningsresultaten ger anledning till. Riksrevisionen följer sedan några år upp vad som skett med anledning av granskningsrapporterna genom den årliga uppföljningsrapporten. Rapporten för 2015 omfattar en djup uppföljning av 15 och en översiktlig uppföljning av 21 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen. Uppföljningen visar att rapporterna ger ett betydande bidrag till förbättringsarbetet i den statliga verksamheten. Bland annat leder flertalet granskningsrapporter till någon form av åtgärd av regeringen eller andra berörda organisationer. Särskilt den djupa uppföljningen visar tydligt att den granskade verksamheten har förändrats. Samtidigt visar uppföljningen att problem också kan kvarstå efter flera år.
I likhet med tidigare år har de som berörts av granskningen getts möjlighet att genom enkäter lämna sin syn på hur granskningen har genomförts. De frågor som ställs i enkäten har formen av påståenden där organisationen kan ge fyra olika svar: ”instämmer helt”, ”instämmer i huvudsak”, ”instämmer till viss del” och ”instämmer inte”. De två första uppfattas som positiva svar, de två sistnämnda som negativa. För de granskningar som publicerades 2014 och som ingick i undersökningen 2015 var 85 procent av de inkomna svaren positiva, alltså att man helt eller i huvudsak instämde i påståendena. Det var en ökning jämfört med åren 2013 och 2014, då andelen positiva svar uppgick till 79 respektive 80 procent. En viss variation från år till år är naturlig, men helhetsintrycket visar att de statliga aktörer som granskats har en fortsatt positiv syn på hur Riksrevisionen genomfört och kommunicerat granskningarna.
Forskare vid Uppsala universitet har i efterhand fått bedöma kvaliteten på rapporterna, s.k. cold review. Den uppföljning som presenterades 2015 bygger på en läsning av ett urval rapporter publicerade 2014. Forskarnas bedömning jämfört med tidigare år är att andelen rapporter som håller hög kvalitet är större och att det finns en större bredd i granskningarnas karaktär, när det gäller inriktning och metodologiska ansatser. Forskarna gör också bedömningen att rapporterna överlag är trovärdiga och värdefulla. Samtidigt påpekar forskarna att Riksrevisionen skulle kunna formulera tydligare slutsatser och också argumentera bättre för dessa slutsatser. Även rekommendationerna bör kopplas tydligare till den analys som görs i granskningarna.
Riksrevisionens bedömning är att rapporterna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som formulerades inför 2015. Samtidigt är produktiviteten i verksamheten för låg, med alltför få granskningar gjorda och alltför höga styckkostnader. Vi angav under hösten 2015 en ny inriktning och inledde ett arbete med att åstadkomma en höjd produktivitet, främst genom ändrat arbetssätt och nyrekryteringar av personal.
Under hösten 2015 beslutade riksrevisorerna att granskningarna fortsättningsvis i större utsträckning ska riktas in mot effektivitet och samhällsnytta. Denna inriktning har presenterats i Granskningsplanen 2015/16. Vissa förändringar i granskningsprocessen har också genomförts under året. Dessa förändringar tar främst sikte på åren 2016 och framåt, men till viss del påverkades granskningarna redan under hösten 2015.
Den interna kvalitetssäkringen inom effektivitetsrevisionen har tidigare i huvudsak baserats på att kolleger läste förstudier och rapportutkast och gjorde en bedömning av kvaliteten utifrån särskilt beslutade kvalitetskriterier. Under år 2015 skedde en förändring. Kvalitetssäkringen kanaliseras nu genom interna och externa seminarier som genomförs i alla granskningar och där enhetschefer, ämnessakkunniga och externa referenspersoner deltar. Inom de nya enheterna har enhetschefer och ämnessakkunniga rekryterats på ett sådant sätt att deras kunskaper kompletterar varandra. Detta infördes gradvis under hösten 2015, och kommer att gälla fullt ut under 2016.
Kostnader för effektivitetsrevisionen verksamhetsåret 2015
Tabell 6 Nettokostnader för effektivitetsrevisionen 2013–2015 (tkr)
Tabell 7 Redovisade timmar för anställd personal inom effektivitetsrevisionen 2013–2015
Som framgår av tabellerna 6 och 7 steg både kostnader och redovisade timmar för effektivitetsrevisionen under 2015 jämfört med 2014. Nyrekryteringar gjordes under året vilket ledde till att antalet årsarbetskrafter inom verksamhetsgrenen blev högre än året innan, då antalet årsarbetskrafter var ovanligt lågt. Fördelningen mellan granskning och omvärldsbevakning var ungefär densamma som under 2014, ca 15 procent av tiden läggs på omvärldsbevakning. Omvärldsbevakningen är en viktig del av verksamheten inom effektivitetsrevisionen; det är här vi lägger grunden för att bra granskningar genomförs. Omvärldsanalysen sker löpande i avdelningarna och inom ramen för granskningsprojekten. Hur stor del av tiden inom effektivitetsrevisionen som ska läggas på omvärldsbevakning kan variera, men ett riktmärke har varit ca 10–15 procent.
Kostnader per granskningsrapport
Tabell 8 Kostnader för granskning samt styckkostnad per publicerad granskning 2013–2015 (tkr)
Tabell 9 Redovisade timmar för anställd personal för granskningar samt genomsnittlig insats per publicerad granskning 2013–2015
Som framgår av tabellerna 8 och 9 steg styckkostnaderna per granskning inklusive omvärldsbevakning och antalet timmar per granskning inklusive omvärldsbevakning inom effektivitetsrevisionen under 2015, jämfört med 2014. En förklaring är att mer resurser förts till verksamhetsgrenen och att efterarbete ingår i årets kostnader för granskning. Samtidigt har verksamhetsvolymen minskat sett till antalet publicerade granskningsrapporter. Vår bedömning är att denna minskning är av tillfällig natur, då den till viss del kan förklaras av den ändrade verksamhetsinriktningen under hösten 2015 och av att ett antal pågående granskningar då fick helt eller delvis ny inriktning. Det har i sin tur gjort att ganska många granskningar har förlängts i tiden, och att ett antal granskningar som var planerade att avslutas 2015 i stället avslutas 2016. Samtidigt finns ett problem inom organisationen med långa planeringsprocesser och ett arbetssätt som inte är helt effektivt.
Som tidigare nämnts har en ny inriktning beslutats och ett arbete med att ändra arbetssättet inletts, för att höja produktiviteten.
Målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt interna-tionella revisionsstandarder.
Sammanfattning
Utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för INTOSAI-samarbetet. På regional nivå dominerar samarbetet med organisationen för engelsktalande afrikanska länder (AFROSAI-E). Bilateralt stödjer Riksrevisionen utveckling av metoder och processer inom finansiell revision och effektivitetsrevision samt coachar enskilda revisionsteam. Insatser görs också inom utvecklingen av HR, it, ledarskap och kommunikation. En strävan är att nå fler chefer på olika nivåer samt att stötta samarbetspartnerna till att själva kunna genomföra utbildning av alla revisorer. Under 2015 vidareutbildade eller coachade Riksrevisionen sammanlagt 870 medarbetare och chefer (varav ca 40 procent kvinnor) hos våra samarbetspartners.
Projekten har i huvudsak löpt enligt plan. De utvärderingar som regelmässigt görs efter varje utbildning eller coachning visar generellt sett höga omdömen.
Resultat per samarbetsprojekt
Riksrevisionen publicerar vart fjärde år en uppföljningsrapport över det internationella utvecklingssamarbetet. En sådan rapport lämnades i januari 2015 till utrikesutskottet. I det följande redovisas resultat och prestationer inom de enskilda projekten under 2015.
CBC
INTOSAI Capacity Building Committee (CBC) främjar revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling, bland annat genom att stödja samarbete mellan INTOSAI:s regionala organisationer och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review, professionalisering av revisorer samt utveckling av ett verktyg som främjar integritet. Riksrevisionen stod som värd för kommitténs årliga möte i Stockholm i september. Där diskuterades bland annat revisionsmyndigheternas roll i förhållande till FN:s Agenda 2030 samt ett ramverk för regionernas professionalisering som nu ska vidareutvecklas.
AFROSAI-E
Riksrevisionen ställer såväl långtids- som korttidsexperter samt finansiella resurser till AFROSAI-E:s förfogande och bidrar därmed till utvecklingen av handböcker, manualer och utbildningsmaterial inom organisationens samtliga strategiska områden. År 2015 avslutade dessutom 87 nya effektivitetsrevisorer en grundläggande utbildning. Ytterligare 197 effektivitetsrevisorer deltog i kurser på grundläggande eller fördjupad nivå. Inom det exekutiva ledarskapsprogrammet bedöms att 24 höga chefer från sex revisionsmyndigheter fick erfarenhet av ledningsverktyg.
ASEANSAI
Riksrevisionen har bidragit med expertis i det projekt för ISSAI-genomförande som drivs inom ASEANSAI, samt kvalitetssäkrat och stöttat utformning av utbildning. Team från nio revisionsmyndigheter har påbörjat webbaserade självstudier i riskbaserad revision, med coachning från bland annat Riksrevisionen. Kontakter har tagits för utvecklat samarbete mellan Riksrevisionen och ASEANSAI.
Regionalt västra Balkan
Ett parallellgranskningsprojekt mellan sju revisionsmyndigheter i västra Balkan har slutförts under året med goda resultat i form av fyra revisionsrapporter inom energieffektivisering. En workshop om väsentlighet och urvalsmetoder har också genomförts inom finansiell revision med deltagare från sju revi-sionsmyndigheter. Arbetet i projektet bedrivs i samverkan med Europeiska revisionsrätten.
Regionalt Östafrika
En andra modul i den avancerade kursen i effektivitetsrevision genomfördes med 15 deltagare från Tanzania, Kenya och Uganda. Tonvikt lades denna gång på olika aspekter av kvalitet och kvalitetssäkring.
Bosnien och Hercegovina
Under året färdigställdes en kvalitetssäkringsmanual och pilotrevisioner började genomföras inom finansiell revision och regelefterlevnadsrevision. Vidare har kommunikationsinsatser gjorts för såväl finansiell revision som effektivitetsrevision. Dessa insatser syftar till att öka läsbarheten och rapporternas bidrag till förändring.
Georgien
Under 2015 genomfördes coachning inom effektivitetsrevision, som resulterade i två publicerade revisionsrapporter, två rapportutkast och fem förstudierapporter. Riksrevisionen ordnade även fyra workshoppar för ledningsgruppen, som fokuserade på chefskap, ledarskap, konflikthantering m.m.
Kambodja
Fyra pilotteam har med Riksrevisionens coachning genomfört finansiell revi-sion av nyckelministerier, i enlighet med internationella standarder. En manual för finansiell revision har färdigställts. Vidare har Riksrevisionen genomfört utbildning som gett myndighetsledning, revisorer och kvalitetssäkrare ökad förståelse för ISSAI:er.
Kenya
Under året har en grundutbildning för ca 40 revisorer och tjänstemän från revisionsmyndigheten och andra centrala myndigheter i Kenya lett till ökad medvetenhet om effektivitetsrevision och dess syfte. En workshop med samtliga ca 40 effektivitetsrevisorer har lett till att de har verktyg för att kunna prioritera mellan olika granskningsförslag. Vidare har en workshop hållits för att utveckla deras redaktionella skrivande.
Kosovo
Arbetet har breddats mot alla tre avdelningar inom effektivitetsrevision. Under året har fokus legat på utveckling och genomförande av kompetensutvecklingsprogram samt coachning av effektivitetsrevisorer. Detta arbete har gett förutsättningar för bättre kvalitet på revisionsrapporteringen. Riksrevisionen har också finansierat viss kompetensutveckling inom finansiell revision.
Moldavien
Under 2015 genomfördes ett antal workshoppar för att stärka genomförandet av ISSAI inom finansiell revision. Riksrevisionen ordnade även ett multilateralt möte mellan Georgiens, Moldaviens och Lettlands revisionsmyndigheter, som ytterligare ökade kunskaperna om ISSAI.
Palestina
Under 2015 publicerades två granskningsrapporter, med stöd från Riksrevi-sionen. Därutöver har coachning av två förstudier resulterat i beslut att gå vidare med huvudstudier.
Tanzania
Utöver stödet till effektivitetsrevision och finansiell revision är en ny komponent i samarbetet stöd i det operativa ledarskapet. Här har gränssnittet mellan allmänt ledarskap och ledarskap i revisionsprocessen betonats. En workshop med ca 35 deltagande mellanchefer genomfördes med lyckat resultat. Det var särskilt intressant att se styrkan i kombinationen av generiskt och professionsrelaterat ledarskap.
Uganda
Samarbetet har stärkt effektivitetsrevisorernas kunskaper om analysmetoder, vilket bland annat har ökat deras kapacitet och förmåga att genomföra mer avancerade analyser. Medvetenheten om vikten av att exponera resultaten och myndighetens roll externt har stärkts, och vidare har ett underlag tagits fram för etableringen av en professionell kommunikationsfunktion.
Åtgärder med syfte att höja kvaliteten
För att höja kvaliteten i våra insatser har Riksrevisionen infört några nya rutiner under året. För det första samlas statistik in över antal deltagare fördelat på kön. För det andra efterfrågar vi skriftliga omdömen om våra insatser efter varje workshop och årligen för coachande insatser för att på så sätt identifiera förbättringsmöjligheter.
Tabell 10 Kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet 2013–2015 (tkr) samt uppgifter om när den nuvarande projektfasen avslutas
Tabell 11 Redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete 2013–2015
Utfallet för 2015 ligger strax över fullt utnyttjande av anslaget, och 0,8 miljoner kronor av anslagskrediten har använts. Detta är enligt plan för att öka aktivitetsnivån i syfte att utnyttja det ökade anslaget för 2016.
Förändringar jämfört med tidigare år avser främst utökat stöd till AFROSAI-E i form av ledarskapsprogram för toppchefer. Andra förändringar beror främst på naturliga variationer i projektarbetet mellan åren. I vissa projekt har den politiska situationen i landet inneburit en minskad aktivitet, exempelvis Palestina och Moldavien.
Andelen transfereringar har ökat främst på grund av finansiering av ledarskapsprogrammet inom AFROSAI-E, där Riksrevisionen ersätter AFROSAI-E:s kostnader för lokaler och konsulter.
Antalet nedlagda timmar är lägre än tidigare år, vilket beror på att mer resurser allokerats till finansiering av aktiviteter inom AFROSAI-E.
Målet för verksamhetsgrenen omvärldsriktad verksamhet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, samt bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet.
Sammanfattning
Inom den internationella omvärldsriktade verksamheten har Riksrevisionen deltagit i internationellt samarbete på såväl global som europeisk nivå samt inom ramen för det nordiska samarbetet. Riksrevisionen har även hanterat ett flertal bilaterala kontakter, besök och förfrågningar.
Effekterna av den nationella omvärldsriktade verksamheten är långsiktiga. Vi mätte 2014 positiva framsteg i vår intressentundersökning. År 2015 deltog vi i den nationella SOM-undersökningen. Resultatet pekar på att förtroendet för Riksrevisionen ökar bland allmänheten.
Ambitionerna i det nationella omvärldsriktade arbetet ökade 2015. En ny aktivitet var att utveckla myndighetens omvärldsanalys och en övergripande modell för analys av risker i den statliga verksamheten. Vi höll egna seminarier under Almedalsveckan i Visby. Dessa aktiviteter är viktiga för att på längre sikt skapa positiva effekter genom verksamhetsgrenen.
Den internationella delen av denna verksamhetsgren utgår från att Riksrevi-sionen i egenskap av nationellt revisionsorgan representerar Sverige i interna-tionella sammanhang och därmed är medlem i bland annat INTOSAI, andra multilaterala nätverk och organisationer samt EU:s kontaktkommitté.
EU
Under 2015 fortsatte Riksrevisionen att engagera sig i frågor om revisionens roll och mandat. Riksrevisionen har haft kontakter inte bara med andra revisionsmyndigheter utan även med såväl Regeringskansliet som riksdagen i dessa frågor. Vid EU:s kontaktkommittémöte i Riga låg fokus på revisionsarrangemangen kring Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI), vilka initialt föreföll vara bristfälliga men kompletterades under beredningsprocessen. Riksrevisionen bidrog med ett anförande vid mötet i Riga. Efter mötet sändes en resolution som antagits vid mötet till medlemsländernas talmän och finansministrar.
I enlighet med Lissabonfördraget samarbetar Riksrevisionen med Euro-peiska revisionsrätten och medverkar ibland som observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2015 genomförde Europeiska revisionsrätten åtta sådana granskningsbesök, varav Riksrevisionen deltog i tre.
INTOSAI
Inom ramen för INTOSAI är Riksrevisionens största åtagande viceordförandeskap i INTOSAI:s kommitté för kapacitetsutveckling (CBC).
Kommittén har som uppdrag att främja revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling bland annat genom samarbete mellan INTOSAI:s regioner och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review och professionalisering av revisorer. CBC:s årliga möte ägde rum i Stockholm i september. Där diskuterades bland annat revisionsmyndigheternas roll i förhållande till FN:s Agenda 2030 samt ett ramverk för regionernas professionalisering som nu ska vidareutvecklas.
Riksrevisionen har även spelat en aktiv roll inom ramen för INTOSAI:s kommitté för standarder (PSC). Riksrevisionen har deltagit aktivt i underkommittéerna för utveckling av standarder för såväl finansiell revision som effektivitetsrevision. Riksrevisionens engagemang i standardarbetet har även inneburit att Riksrevisionen har tillhandahållit personalresurser för en ledamot och en teknisk rådgivare i International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB).
Övriga aktiviteter
Under året har myndigheten tagit emot drygt 15 internationella besök från främst revisionsmyndigheter, parlament, regeringar och andra myndigheter. Riksrevisionen har under året besvarat knappt 40 frågor från andra länder om vår verksamhet. Riksrevisionen har bidragit till utveckling av effektivitetsrevisionen vid den lettiska revisionsmyndigheten samt genomfört en peer review av revisionsmyndigheten i Estland.
Den nationella delen av denna verksamhetsgren omfattar externa kontakter och seminarier. Dessutom ingår vissa instruktionsenliga uppgifter: Riksrevisorernas årliga rapport, granskningsplanen, uppföljningsrapporten samt remisshantering.
Externa kontakter och seminarier
Utöver kontakter med riksdagens utskott, Regeringskansliet, myndigheter och andra intressenter i samband med varje enskild granskningsrapport eller inom ramen för den årliga revisionen, har Riksrevisionen under året deltagit med en egen aktivitet i Almedalen och medverkat på andra externa arenor. Exempel på det är Folk och Försvar, Infosäk 2015 och trafikutskottets öppna seminarium om samhällsekonomiska analyser.
Under Almedalsveckan i Visby anordnade Riksrevisionen tre seminarier som alla var väl besökta. Ett handlade om slutrapporten för granskningsstrategin Etablering och integration. Två hölls som mer förutsättningslösa samtal med utgångspunkt i två områden som vi avser att granska framöver.
Den serie möten med riksdagens utskott som påbörjades efter valet 2014 för att informera ledamöter om myndighetens verksamhet har fortsatt. Under 2015 besökte elva utskott Riksrevisionen samt talmannen och riksdagsdirektören. Därmed har vi haft möten med alla utskott. Vid besöken deltog sammantaget drygt 200 riksdagsledamöter och 50 kanslitjänstemän. Från Riksrevisionen medverkade totalt ett trettiotal medarbetare.
Riksrevisorerna har också haft möten med bland annat myndighetschefer som ett led i omvärldsbevakningen.
Som ett led i utvecklingsarbetet initierade Riksrevisionen en serie seminarier med revisionsorgan utanför Sverige som har erfarenhet av att planera och genomföra riskanalyser. Den primära idén var att jämföra och diskutera fenomen och frågor som uppfattas som utmaningar och risker för staten i olika länder och organisationer.
Metodutveckling och riskanalysens organisering är andra frågor som har diskuterats.
Seminarieserien ska vidare ses som en del av Riksrevisionens omvärldsriktade verksamhet för att främja ett ökat internationellt granskningssamarbete och en starkare kontakt med utländska revisionsmyndigheter.
Seminarier har ägt rum med företrädare för
Under våren 2015 samlade Riksrevisionen företrädare för de revisionsorgan som besökts till en konferens i Stockholm under temat: Public sector risks and challenges in a globalized world – The role of audit.
Erfarenhetsutbyten har vidare gjorts inom ramen för en nordisk riskanalysgrupp.
Övriga uppgifter m.m.
Till de instruktionsenliga uppgifterna hör Riksrevisorernas årliga rapport, Riksrevisionens uppföljningsrapport och granskningsplan. De viktigaste iakttagelserna från årets granskningar inom effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen redovisas i den årliga rapporten. I den årliga rapporten som lämnades till riksdagen den 27 maj 2015 lyfts bland annat fram att regeringen måste vara mer aktiv i sin styrning av myndigheter och statliga bolag. Vidare redovisas erfarenheterna av Riksrevisionens nya revisionsberättelse. I granskningsplanen redovisar riksrevisorerna inriktningen av revisionen och anger områden för granskning under kommande år.
I uppföljningsrapporten (URA), som lämnades i mars 2015 till finansutskottet, redovisas resultatet av årets uppföljning av granskningsrapporter och av åtgärder med anledning av den årliga revisionens iakttagelser. Liksom tidigare uppföljningar visar rapporten att åtgärder vidtas i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.
Riksrevisionen lämnar yttranden över remisser från Riksdagsförvaltningen, regeringen m.m. Under hösten 2015 ökade Riksrevisionen ambitionerna i fråga om remisser, vilket innebär att fler remisser från regeringen än tidigare besvarades. Antalet yttranden var 35 stycken 2015, att jämföra med 10 stycken året innan.
Kostnader för omvärldsriktad verksamhet 2015
Tabell 12 Kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel för internationell och nationell omvärldsriktad verksamhet 2013–2015 (tkr)
Tabell 13 Timmar för internationell och nationell omvärldsriktad verksamhet 2013–2015
Den internationella omvärldsriktade verksamheten har ökat något främst på grund av att Riksrevisionen stod värd för CBC:s årliga möte samt att viceordförandeskapet i CBC även har inneburit att Riksrevisionen deltagit i andra INTOSAI-möten i större utsträckning än tidigare.
Den nationella omvärldsriktade verksamheten har ökat främst till följd av utvecklingen av myndighetens omvärldsanalys och modell för bedömning av risker i den statliga verksamheten. Omvärldsanalysen utförs nu löpande i avdelningarna och inom ramen för granskningsprojekten. Ökningen beror även på att mer resurser har lagts på frågor från allmänheten, antalet besvarade remisser och en ambitionsökning i myndighetens aktiviteter under Almedalsveckan.
Avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet
Den avgiftsbelagda verksamheten regleras i 17-20§§ lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Tabell 14 Intäkter och kostnader för avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet 2013–2015 (tkr)
Den internationella uppdragsverksamheten har under året avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.
Revisionen utförs av revisorer från verksamheten årlig revision. Riksrevi-sionen tillämpar samma avgiftsmodell för all årlig revision. Sammansättningen av revisionsteam och inriktningen på den genomförda granskningen blev en annan än den som antogs vid budgettillfället. Utfallet 2015 blev därför högre än budgeterade intäkter och kostnader.
Enligt riksdagsordningen ska riksdagen för varje valperiod välja ett parlamentariskt råd för Riksrevisionen. Rådet ska bestå av en riksdagsledamot från varje partigrupp. Rådet har inga suppleanter.
Riksrevisionens parlamentariska råd har under året följt granskningsverksamheten i enlighet med regelverket. Rådet har fått en redogörelse för förslaget till budget för Riksrevisionen av riksrevisorn med administrativt ansvar.
Vidare har information lämnats om Riksrevisionens årsredovisning för 2014, riksrevisorernas årliga rapport, Granskningsplan 2014/15 samt det internationella utvecklingssamarbetet. Riksrevisorerna har informerat om utvecklingen inom granskningsverksamheten och har fortlöpande redovisat arbetet i de viktigaste granskningarna. Rådet har haft fem sammanträden under året.
Det parlamentariska rådet bestod under perioden januari–december 2015 av följande ledamöter:
Enligt Riksrevisionens instruktion ska det finnas ett vetenskapligt råd vid myndigheten. Riksrevisionens vetenskapliga råd är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, främst i fråga om ämnen som knyter an till strategiska och metodologiska frågeställningar. Arbetet med Riksrevisionens vetenskapliga råd har bedrivits inom ramen för en överenskommelse med Göteborgs universitet som gällt under perioden den 1 november 2013–1 november 2015. Tre rådsledamöter utsågs vid universitetet.
Under 2015 hölls ett seminarium som behandlade följande tre teman:
De tre rådsledamöterna vid Göteborgs universitet var Inger Ekman, professor vid Sahlgrenska akademin, fil.dr Maria Gustavson, fil.dr vid samhällsvetenskapliga fakulteten och Margareta Hallberg, dekan och professor vid humanistiska fakulteten.
Överenskommelsen med Göteborgs universitet löpte ut under 2015, och ett nytt vetenskapligt råd har utsetts som påbörjar sitt arbete den 1 januari 2016. Följande personer har utsetts till det vetenskapliga rådet i Riksrevisionen:
Ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska ge synpunkter på enskilda frågeställningar i granskningar och på något av Riksrevisionens styrdokument. Vart och ett av råden ska vidare lämna synpunkter på en granskningsrapport per termin och lämna förslag på en granskningsfråga vid varje mötestillfälle.
I detta avsnitt redovisas de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål och utföra Riksrevisionens uppdrag. Riksrevisorerna har med stöd av väsentlighetskriteriet valt att liksom regeringens myndigheter redovisa kompetensförsörjning enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Dessutom redovisas här personalstatistik, sjukfrånvaro, arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa.
Sammanfattning
Myndighetens gemensamma mål för kompetensförsörjningen har under året varit att säkerställa rätt kompetens på rätt plats i rätt tid, att Riksrevisionen ska vara och uppfattas som en attraktiv arbetsplats, att arbetsklimatet ska präglas av engagemang, kreativitet och öppenhet samt att arbetet genomförs med god effektivitet och i enlighet med våra värderingar.
Under året har en översyn av granskningsverksamheten genomförts. I april beslutades att Riksrevisionens kontor i Karlstad ska avvecklas. Beslutet grundades i att den årliga revisionen ska bedrivas mer effektivt och med en god arbetsmiljö. För att skapa mindre personalgrupper och ökad chefsnärvaro förstärktes kontoren i Uppsala och Jönköping med varsin biträdande avdelningschef. För den årliga revisionen har det varit fortsatt svårt att rekrytera rätt kompetens.
Under hösten har även en översyn av effektivitetsrevisionen genomförts, och en ny organisationsstruktur trädde i kraft den 1 januari 2016. De tidigare tre avdelningarna har ersatts av åtta enheter, och medarbetarna inom effektivitetsrevisionen har inplacerats i enheterna utifrån såväl kompetens som önskemål. Enhetschefer och ett antal ämnessakkunniga har rekryterats under hösten. Enhetscheferna och ämnessakkunniga ska genom specialistkunskap i sak och metod ytterligare öka kvaliteten i granskningen.
Nedan beskrivs de åtgärder som vidtagits för att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning. Åtgärderna bedöms ha förbättrat myndighetens möjlighet att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens för att genomföra sitt uppdrag och uppnå fastställda mål.
Kompetens- och ledarskapsförsörjning
Såväl chefer som andra arbetsledande funktioner har en central roll för att våra gemensamma mål ska uppnås. Under 2015 identifierades chefs- och ledarutvecklingsbehov. Ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer var planerat att starta under hösten 2015. Med anledning av den omorganisation som pågick under året beslutades att skjuta på programmet tills samtliga nya chefer är på plats.
Inom årlig revision har ansvariga revisorer erbjudits handledning i grupp för att skapa ett forum för att utbyta erfarenheter och diskutera ledarrollen. Aktiviteten kommer att fortsätta under 2016, eftersom utfallet och mottagandet varit positivt.
Kompetensutveckling
Arbetet med att tydliggöra och effektivisera rekryteringsprocessen har fortsatt under året. Ett mål för 2015 var att tydliggöra rollerna i rekryteringsprocessen.
Rekryteringsprocessen har setts över under året, vilket resulterat i att ett nytt rekryteringsverktyg har upphandlats.
Vidare har vi arbetat med att analysera vilka kanaler vi ska annonsera i samt på vilka arenor vi ska medverka för att attrahera rätt kompetens till myndigheten. Vi har haft många sökande till flertalet av våra utlysta tjänster, främst inom effektivitetsrevisionen, vilket är ett gott betyg till Riksrevisionen som arbetsgivare. Inom årlig revision är dock marknaden mer konkurrensutsatt och kategorin erfarna revisorer är fortfarande svårrekryterad. Riksrevisionen behöver därför ytterligare stärka sin roll som attraktiv arbetsgivare gentemot denna målgrupp.
För att stärka Riksrevisionens arbetsgivarvarumärke har ytterligare aktiviteter under året innefattat att ta emot universitetsstudenter som fått mer information om Riksrevisionens uppdrag. En rekryteringsfilm har tagits fram för att nå ut till våra identifierade målgrupper samt en film som kort och kärnfullt förklarar Riksrevisionens uppdrag.
Lönebildning
Under 2015 gjordes det även en lönesatsning för gruppen juniora medarbetare, framför allt årliga revisorer, som åstadkommit särskilt goda insatser i sitt arbete. Syftet med denna satsning var att konkurrera med marknaden om denna kategori medarbetare.
Vidare har de lokala parterna i samband med lönerevisionsförberedelser undersökt om myndighetens löneskillnader är sakligt grundade och att anställningsvillkor tillämpas könsneutralt. Parterna konstaterar att för de avvikelser och strukturer som identifierats har det funnits sakliga skäl och att det inte förekommit några löneskillnader som skulle ha direkt eller indirekt samband med kön.
Etik och värdegrund
Riksrevisionens policy för etik och värdegrund har fortsatt att genomföras och i samband med introduktionen för nya medarbetare har deltagarna diskuterat och reflekterat kring våra etiska regler, vår värdegrund och rollen som statstjänsteman.
Kompetensutveckling inom årlig revision
Under året gavs kurser inom det femåriga utbildningsprogram som Riksrevi-sionen anordnar. I utbildningen ingår sedan 2013 ett prov (tidigare två prov) efter tre till fem års yrkeserfarenhet varvad med utbildning. Yrkesutbildningens längd är beroende av längden på den genomförda teoretiska universitetsutbildningen; det krävs en teoretisk och praktisk utbildning om totalt åtta år innan ett prov kan genomföras. Utbildningen och provet ska motsvara de som ges för revisorer inom den privata sektorn, men med fokus på det regelverk som gäller för statlig verksamhet. Syftet är att säkerställa att revisorerna inom den årliga revisionen har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revi-sion inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare år i samarbete med Revisorsnämnden.
Under 2015 godkändes tre av de sex revisorer som genomförde provet, och under 2014 godkändes fyra av åtta revisorer som genomförde provet. Provverksamheten genomfördes inte under 2013 på grund av att för få revisorer motsvarade de ökade kraven på totalt åtta års teoretisk och praktisk utbildning.
Vid utgången av 2015 fanns 65 revisorer inom den årliga revisionen som klarat Riksrevisionens prov eller var auktoriserade revisorer.
De ansvariga revisorerna har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsrapporter över översiktliga granskningar. Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.
Kompetensutveckling inom effektivitetsrevision
Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer har bestått av en grundutbildning, en fortsättningsutbildning och en seminarieverksamhet. En introduktionsutbildning har getts till nyanställda.
Under 2015 hölls kurser inom områdena revisionsmetodik: problemformulering, kvalitativa metoder och tolkning, att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder; förvaltningskunskap samt muntlig och skriftlig kommunikation.
Under 2015 slutfördes den andra omgången av en fördjupande utbildning inom statlig förvaltning, i samarbete med Södertörns högskola. De som fullföljde seminarieserien och skrev en uppsats fick 7,5 högskolepoäng. Medarbetare inom både effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen har genomgått denna utbildning.
Ett nytt och omfattande kursutbud för effektivitetsrevisionen togs fram under hösten 2015. Syftet med satsningen är att ge medarbetarna möjligheter till kompentensutveckling och både bidra till ökad specialisering och utveckla en lärande organisation. Innehållet i kurserna bygger på en tillämpning av vetenskaplig metodik och utgår från erkända metoder.
Utgångspunkter i utformningen av utbildningssatsningen är att öka kunskapsbredden inom olika sakområden, ge utrymme för specialisering, förbättra samverkan med både experter och vår omvärld och ett ökat fokus på effekter och effektivitet.
Under 2015 införde Riksrevisionen veckovisa s.k. tisdagsseminarier och höll ett antal fördjupningsseminarier på kommande granskningsområden, med kvalificerade föredragshållare.
Kompetensutveckling inom internationellt utvecklingssamarbete
Medarbetarna inom utvecklingssamarbetet har deltagit i kurser främst inom följande områden:
Därutöver har medarbetare deltagit inom ramen för kompetensutveckling för årlig revision respektive effektivitetsrevision.
Användning av extern kompetens och internt kompetensutbyte
En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet och högskolor, dels genom att anlita extern kompetens inom både revision och verksamhetsstöd.
Användning av extern kompetens
Tabell 15 Kostnader för extern kompetens inom hela myndigheten 2013–2015 (tkr)
Inom den årliga revisionen har tillfällig resursförstärkning upphandlats i större utsträckning än tidigare. Rekrytering av en specialist inom it-revision har lett till minskat beroende av extern kompetens inom den årliga revisionen. Under hösten har rekryteringar gjorts som minskar effektivitetsrevisionens framtida behov av extern metod- och sakkompetens. Inom det internationella utveck-lingssamarbetet har konsultkostnaderna minskat med ungefär hälften jämfört med 2014, då Riksrevisionen hade kostnader för utvärderingar av projekten i Kambodja, Kosovo och AFROSAI-E.
Inom stödverksamheten är kostnaderna 2015 något lägre än föregående år. Under 2015 användes extern kompetens inom stödverksamheten främst för bemanning av receptionen, bevakning av kontor, etablering av en it-arkitektur, en modell för förvaltningsstyrning samt utveckling av it-stödet för årlig revision.
Internt kompetensutbyte
Ambitionen är att utnyttja medarbetarnas kompetens och erfarenheter så effektivt som möjligt genom internt kompetensutbyte mellan verksamhetsgrenarna.
Effektivitetsrevisorer har deltagit i den årliga revisionen av myndigheternas resultatredovisningar. Årliga revisorer har bidragit med sin expertis i samband med effektivitetsgranskningar. Deltagandet i Riksrevisionens internationella arbete är också en del i medarbetarnas omvärldsbevakning och kompetensutveckling.
Anställda och tjänstlediga
Riksdagen valde Ulf Bengtsson och Susanne Ackum till nya riksrevisorer från den 1 augusti. Samtidigt fick Margareta Åberg uppdraget att vara riksrevisor med administrativt ansvar.
Riksrevisionen har rekryterat ny kompetens enligt verksamhetens behov.
Tabell 16 Antal anställda per den 31 december 2013–2015
| 2015 | 2014 | 2013 |
Anställda totalt | 340 | 332 | 318 |
varav kvinnor | 201 | 186 | 175 |
varav män | 139 | 146 | 143 |
varav tjänstlediga | 33 | 25 | 20 |
Anställda exkl. tjänstlediga | 307 | 307 | 298 |
varav visstidsanställda | 7 | 7 | 5 |
Antalet anställda i tjänst per den 31 december var 307 för både 2014 och 2015. Under året började 40 personer (jämfört med 39 under 2014), och 7 (8) personer anställdes för en viss tid. I likhet med föregående år kan de nyanställda huvudsakligen hänföras till granskningsverksamheten.
Antalet anställda kvinnor har ökat i Riksrevisionen. 59 procent är kvinnor och 41 procent är män. Motsvarande siffror för 2014 var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Bland de nyanställda 2015 är 70 procent kvinnor och 30 procent män jämförbart med 2014 då 63 procent av de nyanställda var kvinnor och 37 procent män.
Ingen som tog tjänstledigt under året återkom från tjänstledigheten till skillnad från 2014 då 4 medarbetare återgick i tjänst. Under 2015 slutade 36 personer (31) eller gick på tjänstledighet, varav 2 (3) var visstidsanställda och 11 (11) personer gick i pension.
Tabell 17 Antal anställda inom professionerna per den 31 december 2013–2015
| 2015 | 2014 | 2013 |
Hela myndigheten | 340 | 332 | 318 |
Årlig revision | 126 | 123 | 113 |
Effektivitetsrevision | 115 | 112 | 108 |
Övrigt | 99 | 97 | 97 |
Antalet anställda per den 31 december 2015 och per profession var 126 personer inom årlig revision, 115 personer inom effektivitetsrevisionen, varav 4 visstidsanställda, samt 99 personer inom kategorin övrigt, varav 3 visstidsanställda.
De årliga revisorerna som arbetar på kontoren utanför Stockholm är 25 personer i Jönköping, varav 1 tjänstledig, och i Uppsala 21 personer, varav 3 tjänstlediga. På grund av avvecklingen av kontoret i Karlstad har de 17 medarbetare som var placerade i Karlstad den 31 december 2014 blivit omplacerade till kontoren i Stockholm, Uppsala och Jönköping. På kontoret i Stockholm arbetar medarbetarna inom såväl årlig revision som effektivitetsrevision, internationell verksamhet och stödverksamhet. Per den 31 december arbetade 294 personer i Stockholm jämfört med 276 personer motsvarande period 2014. Av dessa var 7 visstidsanställda och 29 tjänstlediga.
Tabell 18 Personalomsättning 2013–2015 (procentenheter)
| 2015 | 2014 | 2013 |
Hela myndigheten | 12 | 10 | 9 |
Årlig revision | 14 | 9 | 6 |
Effektivitetsrevision | 15 | 16 | 11 |
Övrigt | 7 | 3 | 11 |
Myndighetens totala personalomsättning har ökat från 10 procent till 12 procent från föregående år. Inom effektivitetsrevisionen har personalomsättningen minskat med 1 procent sedan 2014, medan personalomsättningen inom den årliga revisionen har ökat med 5 procent och inom kategorin övrigt ökat med 4 procent.
För att kartlägga avgångsorsaker och medarbetarnas uppfattning om sin tid på myndigheten har det under året tagits fram en avgångsenkät. Denna har skickats till dem som ansökt om entledigande i syfte att kontinuerligt sträva efter att utvecklas som attraktiv arbetsgivare. Svaren på enkäten behöver analyseras djupare innan vidare slutsatser kan dras. Dock indikerar flertalet kommentarer att den nya organisationsstrukturen kan öka möjligheten för Riksrevisionen att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare.
Sjukfrånvaro
Tabell 19 Sjukfrånvaro 2013–2015 (procentenheter)
| 2015 | 2014 | 2013 |
Total sjukfrånvaro* | 2,9 | 2,5 | 3,2 |
varavs | |||
Kvinnor | 3,9 | 2,6 | 4,2 |
Män | 1,5 | 2,4 | 1,9 |
Anställda 29 år och yngre | 1,4 | 1,2 | 1,9 |
Anställda 30–49 år | 3,2 | 1,9 | 2,6 |
Anställda 50 år och äldre | 2,8 | 4,0 | 4,6 |
Av total sjukfrånvaro avser: | |||
Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 51,8 | 52,4 | 47,7 |
Andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid** | 1,5 | 1,3 | 1,5 |
* I förhållande till total ordinarie arbetstid.
** Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.
Den totala sjukfrånvaron ligger på samma nivå som tidigare år. Andelen kvinnor som är sjukfrånvarande är fortsatt högre än andelen män. Ökningen från föregående år är 1,3 procent för kvinnor, medan sjukfrånvaron för män har minskat med 0,9 procent. Sett till ålder är gruppen 30–49 år mest sjukfrånvarande medan gruppen 29 år och yngre är minst sjukfrånvarande. Gruppen 50 år och äldre har minskad sjukfrånvaro från 4,6 procent till 2,8 procent från 2013. Långtidssjukskrivningarna har minskat med 0,6 procent från föregående år.
Arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa
Under 2014 genomfördes en omfattande ombyggnad av våra lokaler på Nybrogatan där målet bland annat var att skapa plats för den internationella verksamheten (som tidigare hade sin arbetsplats i andra lokaler). Syftet var även att öka antalet tysta rum och att skapa en central mötesplats som fungerar både som lunchrum, spontan mötesplats och för större informationsmöten. Under 2015 följdes ombyggnaden upp, och alla medarbetare gavs en möjlighet att tycka till om resultatet via en enkät. Resultatet av enkäten sammanställdes och medarbetarna diskuterade resultatet vidare, vilket ledde till konkreta förslag för att höja trivseln på avdelningen eller enheten.
Som tidigare år erbjuder Riksrevisionen sina anställda olika möjligheter till friskvård för att förebygga ohälsa och förstärka friskfaktorer. Detta sker genom att subventionera olika friskvårdsaktiviteter, däribland massage på arbetsplatsen samt en friskvårdstimme per vecka.
Som ett alternativ till medarbetarundersökning har vi använt oss av fokusgrupper bland ett urval av medarbetarna. Fokusgrupperna diskuterade frågeställningar om ledning och styrning inom effektivitetsrevisionen, och medarbetarnas resonemang har resulterat i förslag till verksamhetsutveckling inom effektivitetsrevisionen, vilka har beaktats i omorganisationen.
Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. Denna process ska omfatta riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen. En av riksrevisorerna är riksrevisor med administrativt ansvar och ansvarar för den administrativa ledningen av myndigheten. Riksrevisorn med administrativt ansvar ansvarar inför riksdagen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Riksrevisionen hushållar väl med statens medel. Riksrevisorn med administrativt ansvar beslutar om årsredovisningen för Riksrevi-sionen och lämnar ett intygande om myndighetens interna styrning och kontroll.
Riksrevisorn med administrativt ansvar redovisar här nedan underlag till sitt ställningstagande om den interna styrningen och kontrollen 2015.
Riksrevisionens process för intern styrning och kontroll
En riskanalys görs för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att Riksrevisionens verksamhetsmål inte ska uppnås. Det innebär att risker identifieras och värderas och att beslut fattas om hanteringen av riskerna. Riskanalysen uppdateras vid behov för att säkerställa att den omfattar förändringar som väsentligen påverkar tidigare identifierade, värderade och hanterade risker.
Processen för intern styrning och kontroll är en integrerad del av planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. Processen omfattar även att hantera och åtgärda incidenter som inträffar (incidentrapportering). Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar på några förbättringsområden som har tagits hand om löpande under året eller som ingår i verksamhetsplaneringen för 2016.
Ställningstagande av riksrevisorn med administrativt ansvar
De identifierade förbättringsområdena är inte så väsentliga att de påverkar bedömningen av och innehållet i årsredovisningen. Med utgångspunkt i denna process för intern styrning och kontroll, självutvärderingar, hanteringen av identifierade risker, underställda chefers intygande samt internrevisionens och externrevisionens granskningar bedömer jag att den interna styrningen och kontrollen vid Riksrevisionen är betryggande.
(tkr) | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
Låneram i Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 17 000 |
Utnyttjad | 8 160 | 6 026 | 3 204 | 4 947 | 6 955 |
Kontokredit hos Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 35 445 | 35 073 | 34 228 | 34 068 | 33 903 |
Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Räntekonto Riksgälds- | |||||
Ränteintäkter | 18 | 209 | 286 | 618 | 788 |
Räntekostnader | – | – | – | – | – |
Avgiftsintäkter | |||||
Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
Beräknat belopp enligt | 100 | 150 | 200 | 100 | 500 |
Avgiftsintäkter** | 297 | 329 | 427 | 303 | 573 |
Avgiftsintäkter som inte disponeras | |||||
Beräknat belopp enligt | 140 500 | 121 800 | 123 400 | 122 200 | 121 000 |
Avgiftsintäkter | 156 446 | 139 247 | 131 742 | 125 166 | 120 168 |
Anslagskredit | |||||
Beviljad | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks- | 9 433 | 9 322 | 15 114 | 9 021 | 8 971 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks- | 1 200 | 1 200 | 1 200 | 1 200 | 1 200 |
Utnyttjad | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks- | – | – | – | 7 019 | – |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks- | 842 | – | – | 1 048 | – |
Anslagssparande | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks- | 14 635 | 18 595 | 16 003 | – | 14 526 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks- | 0 | 921 | 528 | – | 883 |
Bemyndiganden | |||||
Tilldelade bemyndiganden | 25 000 | 20 000 | 22 000 | 30 000 | 28 000 |
Utestående åtaganden | 21 280 | 5 594 | 17 325 | 19 505 | 13 757 |
Personal | |||||
Antalet årsarbetskrafter (st.) | 284 | 269 | 281 | 293 | 279 |
Medelantalet anställda (st.) | 309 | 298 | 310 | 319 | 305 |
Driftskostnad per årsarbetskraft | 1 219 | 1 226 | 1 106 | 1 225 | 1 138 |
Kapitalförändring | |||||
Årets kapitalförändring | – 3 072 | 37 | – 11 | – 151 | 7 368 |
Balanserad kapitalförändring | 561 | 524 | 535 | 686 | 4 065 |
* Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
** Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2015 uppgick till 220 tkr.
Resultaträkning | |||||
(tkr) | Not | 2015 | 2014 | ||
Verksamhetens intäkter | |||||
Intäkter av anslag | 345 289 | 330 842 | |||
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 297 | 329 | ||
Intäkter av bidrag | 0 | 5 | |||
Finansiella intäkter | 2 | 204 | 268 | ||
Summa | 345 790 | 331 444 | |||
Verksamhetens kostnader | |||||
Kostnader för personal | 3 | – 263 451 | – 242 461 | ||
Kostnader för lokaler | – 26 823 | – 26 716 | |||
Övriga driftskostnader | 4 | – 55 899 | – 60 020 | ||
Finansiella kostnader | 5 | – 200 | – 99 | ||
Avskrivningar och nedskrivningar | – 2 489 | – 2 111 | |||
Summa | –348 862 | –331 407 | |||
Verksamhetsutfall | – 3 072 | 37 | |||
Uppbördsverksamhet | |||||
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 6 | 156 446 | 139 247 | ||
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet | – 156 446 | – 139 247 | |||
Saldo | 0 | 0 | |||
Transfereringar | |||||
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag | 5 607 | 3 632 | |||
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag | 7 | 0 | 167 | ||
Lämnade bidrag | 8 | – 5 607 | – 3 799 | ||
Saldo | 0 | 0 | |||
Årets kapitalförändring | 9 | – 3 072 | 37 | ||
(tkr) | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
TILLGÅNGAR | |||||
Immateriella anläggningstillgångar | |||||
Balanserade utgifter för utveckling | 10 | 0 | 0 | ||
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 11 | 3 167 | 1 235 | ||
Summa | 3 167 | 1 235 | |||
Materiella anläggningstillgångar | |||||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 12 | 274 | 167 | ||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 13 | 4 709 | 5 774 | ||
Summa | 4 983 | 5 941 | |||
Kortfristiga fordringar | |||||
Kundfordringar | 0 | 9 | |||
Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 22 066 | 22 009 | |||
Övriga kortfristiga fordringar | 14 | 79 | 28 | ||
Summa | 22 145 | 22 046 | |||
Periodavgränsningsposter | 15 | ||||
Förutbetalda kostnader | 8 827 | 8 716 | |||
Övriga upplupna intäkter | 14 667 | 13 053 | |||
Summa | 23 494 | 21 769 | |||
Avräkning med statsverket | |||||
Avräkning med statsverket | 16 | –46 230 | –49 107 | ||
Summa | –46 230 | –49 107 | |||
Kassa och bank | |||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 45 408 | 51 145 | |||
Kassa och bank | 324 | 79 | |||
Summa | 45 732 | 51 224 | |||
SUMMA TILLGÅNGAR | 53 291 | 53 108 |
| Not |
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
KAPITAL OCH SKULDER | |||||
Myndighetskapital | 17 | ||||
Statskapital | 35 | 35 | |||
Balanserad kapitalförändring | 561 | 524 | |||
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 9 | –3 072 | 37 | ||
Summa | –2 476 | 596 | |||
Avsättningar | |||||
Avsättningar för pensioner och liknande | 18 | 3 651 | 518 | ||
Övriga avsättningar | 19 | 2 092 | 1 518 | ||
Summa | 5 743 | 2 036 | |||
Skulder m.m. | |||||
Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 8 160 | 6 026 | ||
Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 8 116 | 7 716 | |||
Leverantörsskulder | 7 847 | 9 283 | |||
Övriga kortfristiga skulder | 21 | 5 147 | 4 798 | ||
Summa | 29 270 | 27 823 | |||
Periodavgränsningsposter | 22 | ||||
Upplupna kostnader | 20 754 | 22 653 | |||
Summa | 20 754 | 22 653 | |||
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 53 291 | 53 108 | |||
Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
Redovisning mot anslag (tkr)
Anslag | Ingående över- | Årets tilldelning enligt anslags- direktiv | Indrag- | Totalt | Utgifter | Utgående över- |
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag | 18 595 | 314 446 | –9 273 | 323 768 | –309 133 | 14 635 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utveckl-ingssamarbete, ramanslag | 921 | 40 000 | 0 | 40 921 | –41 763 | –842 |
Summa | 19 516 | 354 446 | –9 273 | 364 689 | –350 896 | 13 793 |
Anslagskrediten för anslaget 1:15 uppgår till 9 433 tkr och för anslaget 1:5 till 1 200 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
2558 Avgifter för årlig revision | 140 500 | 156 446 |
Summa | 140 500 | 156 446 |
Redovisning mot bemyndiganden (tkr)
Not 23 | Tilldelat | Ingående åtaganden | Utestående åtaganden | De utestående åtagandenas fördelning per år | |||
2016 | 2017 | 2018 | |||||
Summa | 25 000 | 5 594 | 21 280 | 11 713 | 9 567 | 0 | |
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidstaxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, dvs. revisionsobjektet ska inte belastas med resekostnader på grund av att teamet består av personal från olika kontor i landet.
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas utifrån närvarotid i de olika verksamhetsgrenarna. Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive det parlamentariska rådet och vetenskapliga rådet) och kostnader för verksamhetsstödet såsom administra-tion, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader och kostnader för verksamhetsutveckling m.m.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.
Från och med 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning för avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:299 och finansutskottets betänkande 2013/14:FiU35. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 tkr. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 tkr. I anläggningstillgångar ingår ett konstverk som överfördes från Statens konstråd 2008.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider:
balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år |
rättigheter och andra immateriella tillgångar | 3–5 år |
förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år |
maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter ska tillämpa en s.k. brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 5 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tkr.
Avsättningar
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension. Avsättningar har även gjorts för lokala omställningsmedel, trygghetsmedel enligt lokalt tecknat avtal mellan Riksrevisionen och de fackliga parterna samt för personalkostnader som har uppkommit i samband med avvecklingen av ett lokalkontor.
(tkr)
Resultaträkning
Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2015 | 2014 |
Intäkter av uppdragsverksamhet | 220 | 196 | |
Intäkter enligt 18 § REA-lagen | 47 | 96 | |
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 30 | 37 | |
Summa | 297 | 329 | |
Kostnaderna som är hänförbara till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 14 Intäkter och kostnader för avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet 2013–2015. | |||
Not 2 | Finansiella intäkter | 2015 | 2014 |
Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgäldskontoret | 18 | 209 | |
Kursvinster | 178 | 31 | |
Övriga finansiella intäkter | 8 | 28 | |
Summa | 204 | 268 | |
Not 3 | Kostnader för personal | 2015 | 2014 |
Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pen- sionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | 162 848 | 150 727 | |
Arvode till råd och ej anställd personal exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | 2 574 | 2 161 | |
Summa lönekostnader | 165 422 | 152 888 | |
Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | 98 029 | 89 573 | |
Summa | 263 451 | 242 461 |
| Övriga driftskostnader | 2015 | 2014 | ||
Summa | 55 899 | 60 020 | |||
Övriga driftskostnader var lägre 2015, vilket främst beror på minskade konsultkostnader. | |||||
| Finansiella kostnader | 2015 | 2014 | ||
Räntekostnader avseende lån i | 120 | 15 | |||
Räntekostnader | 5 | 20 | |||
Kursförluster | 55 | 39 | |||
Övriga finansiella kostnader | 20 | 25 | |||
Summa | 200 | 99 | |||
| Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2015 | 2014 |
Offentligrättslig verksamhet Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revision enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. | 156 446 | 139 247 | |
Summa intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 156 446 | 139 247 | |
Kostnader för avgifter som redovisas mot inkomsttitel 2558 | 152 169 | 151 386 | |
Not 7 | Transfereringar 2014 års övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser medel från EU till samarbetsprojekt i Serbien. |
Not 8 | Lämnade bidrag | 2015 | 2014 |
Lämnade bidrag som finansieras av medel från EU | |||
Samarbetsprojekt i Serbien | 0 | 167 | |
Lämnade bidrag till projekt inom det interna-tionella utvecklingssamarbetet | |||
AFROSAI-E | 4 642 | 2 703 | |
Bosnien | 515 | 473 | |
Moldavien | 152 | 180 | |
Kosovo | 114 | 184 | |
Regionalt västra Balkan | 184 | 91 | |
Övrigt | 0 | 1 | |
Summa | 5 607 | 3 799 | |
Not 9 | Årets kapitalförändring | 2015 | 2014 |
Avgiftsfinansierad verksamhet | |||
– internationella uppdrag | 42 | 37 | |
Anslagsfinansierad verksamhet | |||
– periodiseringsdifferens driftsverksamheten | –3 114 | 0 | |
Summa | –3 072 | 37 |
Kapitalförändringen visar dels ett överskott i den internationella uppdragsverksamheten, dels en periodiseringsdifferens mellan de kostnader som Riksrevisionen redovisar och de utgifter som avräknats statsbudgeten. Periodiseringsdifferensen avser avsättning till tidigare riksrevisorers chefspensioner som redovisas utgiftsmässigt från och med 2015 enligt riksdagsskrivelse 2013/14:299 den 4 juni 2014.
Balansräkning
Not 10 | Balanserade utgifter för utveckling | 2015 | 2014 | |||||
Ingående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | ||||||
Utgående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | ||||||
Ingående ackumulerade avskrivningar | –17 444 | –17 444 | ||||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | –17 444 | –17 444 | ||||||
Bokfört värde | 0 | 0 | ||||||
Not 11 | Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 2015 | 2014 | |||||
Ingående anskaffningsvärde | 3 898 | 3 259 | ||||||
Årets anskaffningar | 2 411 | 639 | ||||||
Utgående anskaffningsvärde | 6 309 | 3 898 | ||||||
Ingående ackumulerade avskrivningar | –2 663 | –2 354 | ||||||
Årets avskrivningar | –479 | –309 | ||||||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3 142 | –2 663 | |||||
Bokfört värde | 3 167 | 1 235 | ||||||
Not 12 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2015 | 2014 | |||||
Ingående anskaffningsvärde | 16 514 | 16 365 | ||||||
Årets anskaffningar | 183 | 149 | ||||||
Årets utrangeringar | –90 | 0 | ||||||
Utgående anskaffningsvärde | 16 607 | 16 514 | ||||||
Ingående ackumulerade avskrivningar | –16 347 | –16 193 | ||||||
Årets avskrivningar | –76 | –154 | ||||||
Årets utrangeringar | 90 | 0 | ||||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | –16 333 | –16 347 | ||||||
Bokfört värde | 274 | 167 | ||||||
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2015 | 2014 | |||
Ingående anskaffningsvärde | 30 798 | 25 407 | ||||
Årets anskaffning | 873 | 5 417 | ||||
Årets utrangeringar | –3 857 | –26 | ||||
Utgående anskaffningsvärde | 27 814 | 30 798 | ||||
Ingående ackumulerade avskrivningar | –25 024 | –23 402 | ||||
Årets avskrivningar | –1 934 | –1 648 | ||||
Årets utrangeringar | 3 853 | 26 | ||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | –23 105 | –25 024 | ||||
Bokfört värde | 4 709 | 5 774 | ||||
Not 14 | Övriga kortfristiga fordringar | 2015 | 2014 | |||
Kundfordringar för revision av andra organisationer | 53 | 24 | ||||
Övriga kortfristiga fordringar | 26 | 4 | ||||
Summa | 79 | 28 | ||||
Not 15 | Periodavgränsningsposter | 2015 | 2014 | |||
Förutbetalda kostnader | ||||||
Förutbetalda hyreskostnader | 6 237 | 6 236 | ||||
Övriga förutbetalda kostnader | 2 590 | 2 480 | ||||
Summa | 8 827 | 8 716 | ||||
Övriga upplupna intäkter | ||||||
Upplupna intäkter årlig revision | 14 667 | 12 975 | ||||
| Övriga upplupna intäkter | 0 | 78 | |||
Summa | 14 667 | 13 053 | ||||
| Avräkning med statsverket | 2015 | 2014 | |||
Uppbörd | ||||||
Ingående balans | –29 591 | –23 939 | ||||
Redovisat mot inkomsttitel | –156 446 | –139 247 | ||||
Uppbördsmedel som betalats till | ||||||
icke räntebärande flöde | 153 600 | 133 595 | ||||
Skulder avseende uppbörd | –32 437 | –29 591 | ||||
Anslag i räntebärande flöde | ||||||
Ingående balans | –19 516 | –16 531 | ||||
Redovisat mot anslag | 350 896 | 340 813 | ||||
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –354 446 | –350 732 | ||||
Återbetalning av anslagsmedel | 9 273 | 6 934 | ||||
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde | –13 793 | –19 516 | ||||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | ||||||
Ingående balans | 0 | 6 339 | ||||
Redovisat under året | –0 | –6 339 | ||||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | 0 | 0 | ||||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | |||||
Ingående balans | 0 | 0 | |||
Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 154 708 | 134 354 | |||
Utbetalningar i icke räntebärande flöde | –1 108 | –760 | |||
Betalningar hänförbara till anslag och inkomst- titlar | –153 600 | –133 594 | |||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | |||
Summa avräkning med statsverket | –46 230 | –49 107 | |||
Riksrevisionen beslutade 2014 att tillämpa 6 § REA-lagen när det gäller kostnadsmässig anslagsavräkning för den semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag. Detta innebär att hela semesterskulden som avsåg intjänade dagar till och med 2008 återfördes mot anslag per den 31 december 2014. | |||||
Not 17 Förändring av myndighetskapital | ||||
Statskapital | Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet | Kapitalförändring enligt resultat- | Summa | |
Utgående balans 2014 | 35 | 524 | 37 | 596 |
Ingående balans 2015 | 35 | 524 | 37 | 596 |
Föregående års kapitalförändring | 0 | 37 | –37 | 0 |
Årets kapitalförändring | 0 | 0 | –3 072 | –3 072 |
Utgående balans 2015 | 35 | 561 | –3 072 | –2 476 |
Statskapital avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd. | ||||
Not 18 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser | 2015 | 2014 | ||||||
Ingående avsättning | 518 | 1 141 | |||||||
Årets pensionskostnad | 3 638 | 132 | |||||||
Årets pensionsutbetalningar | –505 | –755 | |||||||
Summa utgående avsättning | 3 651 | 518 | |||||||
I 2015 års pensionskostnader ingår avsättning för två tidigare riksrevisorers chefspension med 3 116 tkr. Avsättningen redovisas utgiftsmässigt dvs. avräknas mot anslag vid utbetalning. Avsättning har gjorts enligt god redovisningssed utifrån kända framtida utbetalningar per den 31 december 2015 för hela perioden tills de uppnår ålderspensionsåldern 65 år. Riksrevisionens avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension kan högst uppgå till 9 120 tkr om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Avsättningen omprövas vid ändrade förhållanden och i samband med årsbokslut. 1 144 tkr av årets pensioner bedöms regleras nästa år, varav 935 tkr som avser tidigare riksrevisorers chefspension kommer att belasta anslaget. | |||||||||
Not 19 | Övriga avsättningar | 2015 | 2014 | ||||||
Avsättning till trygghetsmedel | |||||||||
Ingående avsättning | 1 518 | 1 564 | |||||||
Årets avsättning | 496 | 461 | |||||||
Årets utnyttjade medel | –1 025 | –507 | |||||||
Summa utgående avsättning till trygghetsmedel | 989 | 1 518 | |||||||
Övriga avsättningar | |||||||||
Ingående avsättning | 0 | 0 | |||||||
Årets avsättning | 1 743 | 0 | |||||||
Årets utnyttjade medel | –640 | 0 | |||||||
Summa utgående övriga avsättningar | 1 103 | 0 | |||||||
Summa | 2 092 | 1 518 | |||||||
Årets avsättning av övriga avsättningar, 1 743 tkr, avser kostnader som har uppkommit i samband med avvecklingen av Riksrevisionens lokalkontor i Karlstad. 950 tkr av årets utgående övriga avsättningar bedöms regleras nästa år. | |||||||||
Not 20 | Lån i Riksgäldskontoret | 2015 | 2014 | ||||||
Ingående skuld | 6 026 | 3 204 | |||||||
Årets nya lån | 4 661 | 4 863 | |||||||
Årets amorteringar | –2 527 | –2 041 | |||||||
Utgående skuld | 8 160 | 6 026 | |||||||
Beviljad låneram | 15 000 | 15 000 | |||||||
Not 21 | Övriga kortfristiga skulder | 2015 | 2014 |
Personalens källskatt | 4 983 | 4 661 | |
Övriga kortfristiga skulder | 164 | 137 | |
Summa | 5 147 | 4 798 |
Not 22 | Periodavgränsningsposter | 2015 | 2014 |
Upplupna kostnader | |||
Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 18 752 | 19 642 | |
Övriga upplupna kostnader | 2 002 | 3 011 | |
Summa | 20 754 | 22 653 |
Not 23 | Redovisning mot bemyndiganden | ||
Riksrevisionens insatser i det internationella utvecklingssamarbetet löper ofta över flera år. Riksrevisionen bemyndigas därför att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statens budget avser. | |||
Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redovisa uppgifter relaterade till styrelseledamöter, rådsledamöter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag dessa personer haft som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som har betalats ut till dessa personer under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.
Uppgifter om andra uppdrag för ledande befattningshavare
Riksrevisorer
Susanne Ackum Styrelsesuppleant i Ackum & Wetterberg AB
Margareta Åberg Styrelsesuppleant i Boutique Look AB
Uppgifter om andra uppdrag för ledamöter i Riksrevisionens parlamentariska råd
UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2015
Agneta Börjesson Ledamot i riksbanksfullmäktige
Jörgen Hellman Ordförande i AB Vänersborgsbostäder
Per-Ingvar Johnsson Styrelsesuppleant i Nymö Norregård Sixten
Johnsson & Co AB
David Lång –
Aron Modig –
Christer Nylander Styrelseledamot i Liberal Information AB
Göran Pettersson Ledamot i Statens ansvarsnämnd
Ledamot i Riksdagens ansvarsnämnd
Styrelseledamot i Hallstavik Invest AB
Mia Sydow Mölleby –
Ersättningar och förmåner som har betalats ut under 2015
(kronor)
RIKSREVISORER
Susanne Ackum | 651 972 | |
Ulf Bengtsson | 643 082 | |
Claes Norgren | 1 211 809 | |
Jan Landahl | 399 067 | |
Margareta Åberg | 1 607 333 |
LEDAMÖTER I DET PARLAMENTARISKA RÅDET
Agneta Börjesson | 16 796 | |
Jörgen Hellman | 75 580 | |
Per-Ingvar Johnsson | 16 796 |
|
David Lång | 16 446 |
|
Aron Modig | 16 796 | |
Christer Nylander | 16 096 | |
Göran Pettersson | 56 860 | |
Mia Sydow Mölleby | 16 796 |
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016