Regeringens proposition 2015/16:99

Vårändringsbudget för 2016

Regeringens proposition 2015/16:99

Vårändringsbudget för 2016

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2016

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar avseende statens inkomster och utgifter för budgetåret 2016.

PROP. 2015/16:99

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................				7
1	Förslag till riksdagsbeslut .........................................................................................			11
2	Lagförslag...................................................................................................................			19
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
		privilegier i vissa fall ...................................................................................		19
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ........		20
	2.3	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ................		22
3	Inledning ....................................................................................................................			25
	3.1	Ändringar i statens budget ........................................................................		25
	3.2	Utgångspunkter för regeringens förslag...................................................		25
	3.3	Konsekvenser för statens budget ..............................................................		26
4	Ändringar avseende statens inkomster ....................................................................			31
	4.1	Kompletteringar av RUT-avdraget ...........................................................		31
		4.1.1	Ärendet och dess beredning.......................................................	31
		4.1.2	Bakgrund och gällande rätt ........................................................	31
		4.1.3	Vissa trädgårdstjänster................................................................	32
		4.1.4	Flyttjänster..................................................................................	34
		4.1.5	It-tjänster ....................................................................................	37
		4.1.6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ............................	39
		4.1.7	Konsekvensanalys.......................................................................	40
	4.2	Sänkt skatt på biodrivmedel ......................................................................		43
		4.2.1	Ärendet och dess beredning.......................................................	43
		4.2.2	Bakgrund och gällande rätt ........................................................	43
		4.2.3	Sänkt skatt på biodrivmedel .......................................................	45
		4.2.4	Konsekvensanalys.......................................................................	48
	4.3	Författningskommentar ............................................................................		50

4.3.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

	energi ...........................................................................................	50
4.3.2	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229) .................................................................................	51

	4.4	Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2016..................		52
5	Ändringar avseende statens utgifter.........................................................................			57
	5.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse................................................................		57
	5.2	Utgiftsområde 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning......................	58
	5.3	Utgiftsområde 4	Rättsväsendet.................................................................	63
	5.4	Utgiftsområde 5	Internationell samverkan ..............................................	63
	5.5	Utgiftsområde 6	Försvar och samhällets krisberedskap..........................	65

PROP. 2015/16:99

5.6	Utgiftsområde 7	Internationellt bistånd ...................................................	65
5.7	Utgiftsområde 8	Migration ........................................................................	67
5.8	Utgiftsområde 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........................	68

5.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

	funktionsnedsättning..................................................................................		70
5.10	Utgiftsområde 13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ...	71
5.11	Utgiftsområde 14	Arbetsmarknad och arbetsliv ......................................	72
5.12	Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning ........................	74
5.13	Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ......................	79

5.14Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

	samt konsumentpolitik...............................................................................		82
5.15	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt............................................................		82
5.16	Utgiftsområde 20	Allmän miljö- och naturvård.......................................	82
5.17	Utgiftsområde 21	Energi............................................................................	84
5.18	Utgiftsområde 22 Kommunikationer........................................................		84
5.19	Utgiftsområde 23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel .................	86
5.20	Utgiftsområde 24	Näringsliv .....................................................................	87

Bilagor
Bilaga 1	Kompletteringar av RUT-avdraget
Bilaga 2	Sänkt skatt på biodrivmedel
Bilaga 3	Avtal om inrättande av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar
Bilaga 4	Beställningsbemyndiganden

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016

PROP. 2015/16:99

Tabellförteckning
Tabell 1.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade
	anslag 2016..................................................................................................	14
Tabell 4.1	Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2016.......................	53
Tabell 4.2	Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar
	som påverkar statens inkomster................................................................	53
Tabell 5.1	Förslag till belopp att överföras från stabilitetsfonden till
	resolutionsreserven under 2016.................................................................	59

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2015/16:99

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (avsnitt 2.1 och 5.2),

2.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.2 och 4.2),

3.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.3 och 4.1),

4.bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föra över medel om högst 20 000 000 000 kronor från stabilitetsfonden till resolutionsreserven (avsnitt 5.2),

5.bemyndigar regeringen att för 2016 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000

kronor och en	garantiram	på högst
750 000 000 000	kronor för	stabilitets-
fonden (avsnitt 5.2),

6.bemyndigar regeringen att för 2016 besluta

om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven (avsnitt 5.2),

7.godkänner avtalet om inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) (avsnitt 5.2),

8.bemyndigar regeringen att under 2016–2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti-

och medlemsavgifter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning besluta om kapitaltillskott på högst 1 100 000 000 kronor till Asiatiska banken

för infrastrukturinvesteringar (AIIB) som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna (avsnitt 5.2),

9.bemyndigar regeringen att under 2016 ställa ut statliga garantier till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) som uppgår till högst 504 000 000 US-dollar (avsnitt 5.2),

10.godkänner den föreslagna användningen av

anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 5.2),

11.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan besluta om bidrag

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 213 500 000 kronor 2017–2027 (avsnitt 5.4),

12.godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Interamerikanska investeringsbolaget (IIC) som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna och som innebär att Sverige under 2016–2022 till IIC ska betala in högst 90 000 000 kronor (avsnitt 5.6),

13.bemyndigar regeringen att under 2016 fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) vilket innebär inbetalningar som inklusive tidigare gjorda

PROP. 2015/16:99

inbetalningar uppgår till högst 40 508 455 kronor (avsnitt 5.6),

14.bemyndigar regeringen att under 2016 fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) vilket innebär inbetalningar som inklusive tidigare gjorda inbetalningar uppgår till högst 256 614 000 kronor (avsnitt 5.6),

15.godkänner den föreslagna användningen av

anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (avsnitt 5.8),

16.bemyndigar regeringen att använda de avgifter för tillsyn som Folkhälsomyndigheten tar ut med stöd av tobakslagen (1993:581) för finansiering av tillsynsverksamheten (avsnitt 5.8),

17.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik under

utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 5.11),

18.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.12),

19.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 5.12),

20.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.12),

21.bemyndigar regeringen att under 2016– 2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning

och utbildning	på	forskarnivå högst
1 000 000 kronor,	2:6	Lunds universitet:

Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor (avsnitt 5.12),

22.bemyndigar regeringen att under 2016–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy living under Europeiska institutet för innovation och teknik enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera (avsnitt 5.12),

23.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

3 200 000 000	kronor	2017–2021
(avsnitt 5.12),

24.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid besluta om bidrag som

medför behov av framtida anslag på högst 46 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 5.13),

25.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på

högst 60 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 5.13),

26.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 160 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 5.14),

27.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ingå ekonomiska åtaganden som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av	framtida	anslag	på	högst
500 000 000	kronor	2017	och	2018
(avsnitt 5.16),

28.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering under utgiftsområde 21 Energi ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 5.17),

29.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:9 Elberedskap under utgiftsområde 21 Energi ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 330 000 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 5.17),

30.bemyndigar regeringen att för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 44 000 000 000 kronor för vissa infrastrukturprojekt under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.18),

31.godkänner den föreslagna användningen


av anslaget		1:2	Vidmakthållande			av
statens	transportinfrastruktur				under
utgiftsområde		22	Kommunikationer
(avsnitt 5.18),
32. bemyndigar regeringen att under						2016
för anslaget 1:2 Vidmakthållande av
statens	transportinfrastruktur				under
utgiftsområde		22 Kommunikationer				ingå
ekonomiska		åtaganden		som	inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför behov av
framtida	anslag på		högst	22 200 000 000
kronor 2017–2021 (avsnitt 5.18),

33.godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm under utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.18),

34.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm under utgiftsområde 22 Kommunikationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av

PROP. 2015/16:99

framtida anslag på högst 27 500 000 000 kronor 2017–2057 (avsnitt 5.18),

35.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning under utgiftsområde 22 Kommunikationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 190 000 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 5.18),

36.bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling under utgiftsområde 24 Näringsliv ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 5.20),

37.bemyndigar regeringen att under 2016 besluta om medlemskap för Sveriges geologiska undersökning i KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (avsnitt 5.20),

38.bemyndigar regeringen att under 2016–2022 för anslaget 1:8 Sveriges geologiska


undersökning	under		utgiftsområde 24
Näringsliv besluta		om en årlig medlems-
avgift på 300 000		kronor till KIC Raw

materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (avsnitt 5.20),

39.bemyndigar regeringen att ge det bolag som etableras för att utgöra moderbolag i en koncern tillsammans med de statligt ägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB ett kapitaltillskott på högst 5 000 000 kronor.

40.godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2016 (avsnitt 4.4 tabell 4.1),

41.godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.

PROP. 2015/16:99

Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2016

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Beslutad ram/	Förändring av	Ny ram/
	nummer		anvisat anslag	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	12 717 244	71 100	12 788 344
	4:1	Regeringskansliet m.m.	7 098 798	6 000	7 104 798

	5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 595 248	43 100	2 638 348
	6:1	Allmänna val och demokrati	58 340	21 000	79 340

	6:6	Stöd till politiska partier	171 200	1 000	172 200
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 812 312	214 900	15 027 212

	1:8	Ekonomistyrningsverket	163 617	1 900	165 517

	1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	2 370	213 000	215 370
4		Rättsväsendet	41 573 737	593 000	42 166 737

	1:1	Polismyndigheten	21 560 567	283 000	21 843 567

	1:2	Säkerhetspolisen	1 191 364	10 000	1 201 364
	1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 338 657	300 000	2 638 657

5		Internationell samverkan	1 905 203	143 450	2 048 653
	1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 328 554	144 050	1 472 604
	1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	140 072	-3 600	136 472

	1:7	Bidrag till Stockholms internationella
		fredsforskningsinstitut (SIPRI)	25 402	3 000	28 402
6		Försvar och samhällets krisberedskap	48 827 432	-50 000	48 777 432

	2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
		naturolyckor	74 850	-50 000	24 850
7		Internationellt bistånd	32 357 474	-4 080 524	28 276 950

	1:1	Biståndsverksamhet	31 120 825	-4 122 246	26 998 579

	1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 050 445	41 722	1 092 167
8		Migration	19 419 719	31 045 000	50 464 719

	1:1	Migrationsverket	4 698 564	2 184 000	6 882 564

	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	12 635 000	28 841 000	41 476 000
	1:7	Utresor för avvisade och utvisade	315 202	20 000	335 202

9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	69 237 676	1 844 430	71 082 106

	1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	22 173 558	1 824 430	23 997 988
	4:1	Inspektionen för vård och omsorg	638 458	10 000	648 458

	4:6	Statens institutionsstyrelse	893 202	15 000	908 202

	4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	789 115	-15 000	774 115
	8:1	Socialstyrelsen	596 410	10 000	606 410

10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning	109 868 281	340 000	110 208 281
	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	360 000	340 000	700 000

13		Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	21 070 265	227 000	21 297 265

	1:1	Integrationsåtgärder	73 780	130 000	203 780
	1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	12 567 879	90 000	12 657 879

	2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	47 919	7 000	54 919

14		Arbetsmarknad och arbetsliv	79 681 475	-834 000	78 847 475
	1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 815 571	15 000	7 830 571

	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
		insatser	12 218 540	-850 000	11 368 540
	2:1	Arbetsmiljöverket	698 411	-1 000	697 411

	2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	32 222	2 000	34 222

PROP. 2015/16:99

16		Utbildning och universitetsforskning	69 452 400	-907 205	68 545 195

1:4		Sameskolstyrelsen	36 038	6 000	42 038

1:5		Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
		verksamhet	3 484 525	-18 000	3 466 525

1:10		Fortbildning av lärare och förskolepersonal	382 226	40 000	422 226

	1:12	Myndigheten för yrkeshögskolan	105 629	1 000	106 629
1:14		Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	2 066 960	-34 500	2 032 460

1:16		Fler anställda i lågstadiet	1 974 000	-658 000	1 316 000

	2:2	Universitets- och högskolerådet	130 283	10 000	140 283
2:64		Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	576 386	30 000	606 386

2:65		Särskilda medel till universitet och högskolor	694 834	-303 605	391 229

	3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	5 766 449	-46 300	5 720 149
3:2		Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
		organisationer	280 061	66 200	346 261

17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	13 694 535	113 000	13 807 535
1:2		Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
		internationellt kulturutbyte och samarbete	345 966	10 500	356 466

	3:2	Myndigheten för tillgängliga medier	119 183	500	119 683
8:3		Bidrag till vissa museer	50 010	1 500	51 510

8:5		Forum för levande historia	54 954	3 500	58 454

14:3		Särskilda insatser inom folkbildningen	50 000	97 000	147 000

18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
		samt konsumentpolitik	7 064 024	-500 000	6 564 024
1:13		Upprustning av skollokaler	830 000	-500 000	330 000
19		Regional tillväxt	3 255 721	5 000	3 260 721

1:1		Regionala tillväxtåtgärder	1 517 637	5 000	1 522 637

20		Allmän miljö- och naturvård	7 661 756	-253 000	7 408 756
1:3		Åtgärder för värdefull natur	1 002 535	-50 000	952 535

1:4		Sanering och återställning av förorenade områden	815 018	-12 000	803 018

	1:7	Avgifter till Internationella organisationer	141 131	75 000	216 131
1:9		Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	221 781	-6 000	215 781

1:16		Skydd av värdefull natur	1 343 500	-250 000	1 093 500

2:2		Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
		samhällsbyggande: Forskning	688 268	-10 000	678 268

22		Kommunikationer	54 122 036	-500 000	53 622 036
1:2		Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	20 973 147	-500 000	20 473 147
23		Areella näringar, landsbygd och livsmedel	18 919 553	6 100	18 925 653

1:8		Statens jordbruksverk	530 700	5 000	535 700

	1:16	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	76 160	36 900	113 060
1:17		Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	42 913	2 200	45 113

1:18		Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	4 007 866	-38 000	3 969 866

24		Näringsliv	5 998 273	-106 000	5 892 273
1:5		Näringslivsutveckling	518 772	-5 000	513 772

1:12		Bolagsverket	24 842	-2 000	22 842

	1:17	Upprustning och drift av Göta kanal	123 210	-50 000	73 210
1:19		Kapitalinsatser i statliga bolag	1 000	5 000	6 000

1:22		Bidrag till företagsutveckling och innovation	327 453	-48 000	279 453

2:3		Exportfrämjande verksamhet	372 889	-6 000	366 889
		Summa anslagsförändring på ändringsbudget		27 372 251

Lagförslag

PROP. 2015/16:99

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall1 ska ha följande lydelse.

Bilaga2

Immunitet och/eller		Tillämplig
privilegier gäller för		internationell
följande		överenskommelse
Internationella organ	Fysiska personer
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
77. Asiatiska banken för	Ledamöterna av	Avtal om inrättande av
infrastrukturinvesteringar	bankens styrelse	Asiatiska banken
	och personer med	för infrastruktur-
	tjänst eller uppdrag	investeringar
	hos banken

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1Lagen omtryckt 1994:717.

2Senaste lydelse 2015:340.

PROP. 2015/16:99

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt propositionen Vissa	Föreslagen lydelse
statsstödskrav på bränsleskatte-
området

7 kap.

3 a §

För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra

avdrag för
1. energiskatt med 50 procent och	1. energiskatt med 63 procent och
koldioxidskatt med 100 procent på	koldioxidskatt med 100 procent på
den andel av motorbränslet som	den andel av motorbränslet som
framställts av biomassa och som	framställts av biomassa och som
utgör fettsyrametylester (Fame)	utgör fettsyrametylester (Fame)
enligt KN-nr 3824 90 99,	enligt KN-nr 3824 90 99,
2. energiskatt med 73 procent och	2. energiskatt med 92 procent och
koldioxidskatt med 100 procent på	koldioxidskatt med 100 procent på
den andel av ett motorbränsle för	den andel av ett motorbränsle för
gnisttända motorer enligt KN-nr	gnisttända motorer enligt KN-nr
3824 90 99 som framställts av	3824 90 99 som framställts av
biomassa och som utgör etanol, och	biomassa och som utgör etanol, och

3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om

1.motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag,

2.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

3.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c §

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som

framställts av biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt med 74 procent och	1. energiskatt med 88 procent och
koldioxidskatt med 100 procent om	koldioxidskatt med 100 procent om
beståndsdelen utgörs av etanol, och	beståndsdelen utgörs av etanol, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

PROP. 2015/16:99

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Första och andra styckena gäller endast om

2.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

3.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol).

3 d §

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som

framställts av biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt med 8 procent och	1. energiskatt med 36 procent och
koldioxidskatt med 100 procent om	koldioxidskatt med 100 procent om
beståndsdelen utgörs av fettsyra-	beståndsdelen utgörs av fettsyra-
metylester (Fame) enligt KN-nr	metylester (Fame) enligt KN-nr
3824 90 99, och	3824 90 99, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.

Första och andra styckena gäller endast om

2.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

3.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16:99

2.3Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

67 kap.

13 §2

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

1.Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

4. Häck-	och	gräsklippning,
krattning och	ogräsrensning samt

beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

5.Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

6.Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

7.Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder.

8.Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

2.Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2016 samt hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

1Lagen omtryckt 2008:803.

2Senaste lydelse 2015:775.

3 Inledning

PROP. 2015/16:99

3 Inledning

3.1Ändringar i statens budget

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.

Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).

Propositionen Vårändringsbudget för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

3.2Utgångspunkter för regeringens förslag

Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige påtagligt och antalet översteg kraftigt de antaganden som låg till grund för anvisade medel 2015 för bl.a. prövning och mottagande av asylsökande. Detta föranledde regeringen att lämna förslag om ytterligare ändringar i statens budget för 2015. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:96). För att hantera osäkerheten när det gäller utgiftsutvecklingen hänförlig till antalet asylsökande och säkra tillräckliga marginaler under utgiftstaket har regeringen vidare vidtagit åtgärder för att minska de planerade utgifterna för 2016 på en rad områden med sammanlagt drygt 19,6 miljarder kronor. Utgifterna begränsades med 11,3 miljarder kronor genom att betalningar tidigarelades till 2015 i stället för 2016. Dessutom beslutades utgiftsbegränsningar på 8,4 miljarder kronor för 2016 genom att medel på vissa områden tillsvidare inte gjordes tillgängliga för ansvariga myndigheter. En redovisning av dessa åtgärder lämnas i 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100 avsnitt 6.2). Därtill beslutade regeringen den 17 mars 2016, med åberopande av särskilda skäl, propositionen Extra ändringsbudget för 2016 – Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar (prop. 2015/16:146), som syftar till att frigöra fler platser på anläggningsboenden för asylsökanden. Propositionen innehåller

PROP. 2015/16:99

lagförslag och förslag om ändringar av budgeten som är en direkt följd av lagförslaget.

I den förevarande propositionen finns regeringens samlade bedömning av vilka ändringar av budgeten som, utöver de förslag som lämnats i den ovan nämnda propositionen, bör göras för 2016 med hänsyn tagen till alla kända faktorer.

Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2016 beräknas kraftigt överstiga det antagande som låg till grund för budgetpropositionen för 2016. Regeringen gör därför bedömningen att ytterligare medel behöver tillföras det rättighetsstyrda anslaget för ersättningar och bostadskostnader. Vidare gör regeringen bedömningen att en rad åtgärder behöver vidtas under 2016 för att hantera den uppkomna flyktingsituationen och det förändrade säkerhetspolitiska läget, som inte kunde förutses i budgetpropositionen och som inte var möjliga att hantera under riksdagens behandling av budgeten. Migrationsverket beräknas behöva ett tillskott för att klara av mottagandet av asylsökande. Därutöver krävs åtgärder för att underlätta etableringen, upprätthålla lag och ordning, hantera återvändandet för personer som inte får uppehållstillstånd samt stärka arbetet mot polarisering, rasism och liknande former av fientlighet för att värna ett öppet och demokratiskt samhälle.

Utöver dessa åtgärder lämnas även förslag om ändringar i statens budget för 2016 till följd av andra händelser som inte kunde förutses när budgetpropositionen beslutades.

För den lagstiftning som föreslås på skatteområdet redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser. Effekterna anges för såväl 2016 som 2017−2020. Därmed framgår tydligt helårseffekterna. Även för andra förslag som avses ha fleråriga budgeteffekter görs motsvarande redovisning.

I propositioner med förslag till ändringar i budgeten redovisar regeringen som regel på vilket sätt, och i vilken omfattning, de olika förslagen har finansierats och vilka verksamhetseffekter minskade anslag bedöms få. Normalt finns det en direkt koppling mellan ett anslag som ökas och ett som minskas. I denna proposition lämnas förslag om minskningar av anslag som utgör en generell finansiering till

vissa av anslagsökningarna. Detta framgår av motivtexten för berörda anslag.

3.3Konsekvenser för statens budget

Sammantaget innebär de förslag som lämnas i denna proposition att anvisade medel ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till 35,0 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 7,6 miljarder kronor. Av anslagsökningarna avser 29,7 miljarder kronor kompletteringar till den av riksdagen beslutade budgeten till följd av att volymer eller makroekonomiska förutsättningar förändrats jämfört med den bedömning som låg till grund för anslagsberäkningen i riksdagens beslut om statens budget för 2016. Dessa volym- och makroförändringar utgörs av förändrade antaganden om antal personer i olika transfereringssystem, främst antal asylsökande som är berättigade till ekonomiskt stöd och boende, samt vissa effekter av valutakursförändringar. Resterande 5,3 miljarder kronor i anslagsökningar avser diskretionära åtgärder som bland annat föranleds av den oväntade utvecklingen av antalet asylsökande och det förändrade säkerhetspolitiska läget under hösten 2015, däribland en ökning av

Migrationsverkets	förvaltningsanslag	med
2,2 miljarder kronor	och ökade bidrag	till

läkemedelsförmånerna med 1,8 miljarder kronor. Av de diskretionära åtgärderna utgör 1,0 miljarder kronor åtgärder för att underlätta etableringen, upprätthålla lag och ordning, hantera återvändandet för personer som inte får uppehållstillstånd samt stärka arbetet mot polarisering, rasism och liknande former av fientlighet för att värna ett öppet och demokratiskt samhälle.

De föreslagna anslagsminskningarna på 7,6 miljarder kronor används till finansiering av anslagsökningarna. Av finansieringen avser 4,1 miljarder kronor ökad s.k. DAC-avräkning för flyktingkostnader. Resterande 3,5 miljarder kronor utgörs dels av senareläggningar av vissa åtgärder till kommande år (1,5 miljarder kronor), dels av anslagsminskningar inom områden där påverkan på verksamheten innevarande år bedöms som liten eller hanterbar

(2,0 miljarder	kronor).	Den sammanlagda
finansieringen	om	7,6 miljarder	kronor

överstiger därmed med 2,2 miljarder kronor de föreslagna anslagsökningarna av diskretionär karaktär som uppgår till 5,3 miljarder kronor. De utgiftsförändringar som är en följd av åtgärderna för att hantera flyktingsituationen och det säkerhetspolitiska läget är därmed finansierade, liksom delar av valutakurseffekterna. I 2016 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna fram t.o.m. 2020 (prop. 2015/16:100 avsnitt 6.3 tabell 6.10).

På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som, netto, beräknas minska statens inkomster med 0,5 miljarder kronor. I 2016 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna fram t.o.m. 2020 (prop. 2015/16:100 avsnitt 5.1. tabell 5.1).

De föreslagna anslags- och inkomstförändringarna påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande på samma sätt som budgetsaldot, med undantag för förslaget om kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar på 0,2 miljarder kronor 2016. Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparande enligt Nationalräkenskaperna.

De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 17,2 miljarder kronor. En sammanställning av de förändrade bemyndigandena redovisas i bilaga 4.

De anslags- och inkomstförändringar som föreslås i denna proposition beaktas i de prognoser som redovisas i 2016 års ekonomiska vårproposition.

Konsekvenser för jämställdheten

De lagförslag på skatteområdet som lämnas i denna proposition innehåller analyser av förslagens konsekvenser för jämställdheten (avsnitt 4.1.7 och 4.2.4). Lagförslagen påverkar budgetens inkomstsida. En samlad bedömning har även gjorts av jämställdhetseffekter av de förslag som lämnas och påverkar budgetens utgiftssida.

Den största utgiftsförändringen avser utgifter för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Kostnaderna styrs främst av antalet asylsökande och de sökandes vistelsetider i Migrationsverkets mottagande. Av de 162 877 asylsökande 2015 var 70 procent män och 30 procent kvinnor.

De åtgärder som regeringen föreslår för att underlätta etableringen bedöms öka förutsätt-

PROP. 2015/16:99

ningarna för att kvinnor och män ska få samma möjligheter i fråga om utbildning och ändamålsenlig arbetsmarknadsetablering. Genom att främja bl.a. nyanlända kvinnors etablering bidrar åtgärderna till att verka för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Eftersom en större andel män än kvinnor söker asyl i Sverige förväntas det komma att avspeglas i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet avseende särskilda folkbildningsinsatser som riktar sig till asylsökande och nyanlända som fortfarande bor i anläggningsboende. Folkbildningsrådet kommer i juni 2016 att presentera könsuppdelad statistik över deltagarna i folkbildningsinsatserna. Folkbildningen arbetar aktivt med att underlätta för kvinnor att delta i verksamheten och jämställdhet är det vanligaste temat sett till antal deltagare inom studiecirkelverksamhet, efter svenska och samhällsorientering.

Förslaget om ökade resurser till Polismyndigheten minskar de undanträngningseffekter som uppstått till följd av flyktingsituationen. Härigenom stärks bl.a. förutsättningarna för polisens arbete i närområdet och med hatbrott. Det förbättrar myndighetens förutsättningar att upprätthålla viktiga arbetsuppgifter som kan ha betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv, som t.ex. att minska våldet mot kvinnor samt ingripa mot hot och kränkningar på nätet.

Förslag lämnas om minskning av biståndsanslaget till följd av ett ökat antal asylsökande. Regeringen eftersträvar att fördela anslagsminskningen på flera olika anslagsposter för att minska risken för negativa effekter inom biståndet. Jämställdhetsarbetet inom utvecklingssamarbetet är prioriterat.

Regeringen lämnar även förslag avseende ökade bidrag för läkemedelsförmåner och ökat anslag för den nya ersättningen för höga sjuklönekostnader. Läkemedelsförmånerna ger den enskilde ett skydd mot höga kostnader vid inköp av förmånsberättigade receptläkemedel. Statsbidraget för läkemedelsförmåner kommer kvinnor och män till del i ungefär lika hög utsträckning.

Beträffande den nya ersättningen för höga sjuklönekostnader finns det ännu ingen könsuppdelad statistik.

Ändringar avseende statens inkomster

PROP. 2015/16:99

4 Ändringar avseende statens inkomster

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster 2016.

4.1Kompletteringar av RUT-avdraget

4.1.1Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag om kompletteringar av RUT-avdraget. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1, avsnitt 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2015/05736/S1).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 mars 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 1, avsnitt 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 1, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens förslag har en ändring av redaktionell karaktär gjorts.

4.1.2Bakgrund och gällande rätt

Den 1 juli 2007 trädde det så kallade RUT- avdraget i kraft. Det följdes av ROT-avdraget som gäller från och med den 8 december 2008. Syftet med ROT- och RUT-avdragen, gemensamt benämnda husavdraget, är bl.a. att

öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva, där det kan antas att den skattskyldige vid en valmöjlighet sannolikt skulle prioritera att arbeta mer.

Från och med den 1 januari 2016 omfattar RUT-avdraget följande arbeten:

1.Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

4.Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

Husavdraget ges genom skattereduktion. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat

PROP. 2015/16:99

skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet.

För rätt till skattereduktion krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som begär skattereduktionen kan däremot ha sin bostad i ett annat EES-land. Arbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. Det går däremot bra att anlita ett eget bolag så länge inte den anställde som utför arbetet är den som begär reduktion eller någon närstående till denne.

Eftersom RUT-avdragets subvention riktas mot arbete omfattar avdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Detta innebär att när RUT-arbete utförs måste arbetskostnaden särskiljas från övriga kostnader.

Det finns tre olika spår inom husavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt (däremot inte en näringsidkare som av någon anledning inte är godkänd för F-skatt). För det tredje kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare.

RUT-avdragets skattereduktion kan från och med den 1 januari 2016 inte överstiga 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. För personer som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kan skattereduktionen inte överstiga 50 000 kronor per skattskyldig och år. Detsamma gäller följaktligen även för Skatteverkets utbetalningar enligt fakturamodellen.

RUT-avdraget bedöms leda till att fler arbetstillfällen tillkommer för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Det kan därför finnas skäl att utvidga RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster, vilket föreslås i det följande.

Det kan i sammanhanget noteras att den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och åberopat skäl enligt 4 kap. 1, 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) under vissa förutsättningar har rätt att arbeta under asylprocessen (5 kap. 4 § utlänningsförordningen [2006:97]). För att ha rätt att arbeta krävs bland annat att den asylsökande har identitetshandlingar eller medverkar till att klarlägga sin identitet. Migrationsverket utfärdar ett särskilt bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (s.k. AT-UND). Därutöver behövs för beskattningsändamål ett samordningsnummer som efter begäran enligt 18 a § folkbokföringslagen (1991:481) erhålls från Skatteverket. Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för fysiska personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige.

Regeringen gav den 22 oktober 2015 Skatteverket i uppdrag att i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer samt föreslå hur ett sådant förfarande bör utformas (dnr Fi2015/04871/S3). Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2016.

4.1.3Vissa trädgårdstjänster

Regeringens förslag: Beskärning och borttagande av träd och buskar ska omfattas av RUT-avdraget.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget. LO anser att den fördelningspolitiska kostnaden inte står i någon rimlig proportion till den minskning av svartarbete som man kan förvänta sig och de begränsade positiva effekter som kan uppstå på arbetsutbudet. Ekobrottsmyndigheten anser att svartarbetet och därmed den ekonomiska brottsligheten kan förväntas minska i branschen med hjälp av förslaget. Förvaltningsrätten i Linköping anser att

förslaget löser vissa av de gränsdragningsproblem som den nuvarande lagstiftningen har gett upphov till men att det är sannolikt att en del av dessa gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter kommer att kvarstå även efter utvidgningen, eftersom trädgårdsarbeten som ligger nära det skattereduktionsgrundande området, t.ex. planteringsarbete, inte omfattas. Konjunkturinstitutet anser att förslaget riskerar att skapa nya gränsdragningsproblem eftersom det fortfarande finns trädgårdstjänster som inte omfattas av skattereduktionen, till exempel plantering av nya växter och träd. Även

Ekonomistyrningsverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ser en risk för att nya gränsdragningsproblem skapas. Konjunkturinstitutet anser att argumenten för förslaget inte är lika starka som för de tjänster som för närvarande omfattas av RUT-avdraget. Enligt deras bedömning är vissa trädgårdstjänster av mer avancerad karaktär och kräver specialkunskaper. Ökad efterfrågan på dessa tjänster skulle enligt dem inte öka efterfrågan på personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Vidare bedömer Konjunkturinstitutet att förslaget har en begränsad effekt på köparnas arbetsutbud, beroende på att det är sådant som hushållen till skillnad från t.ex. städning utför relativt sällan. Tillväxtverket bedömer att förslaget tillsammans med de andra förslagen skapar förutsättningar för fler nya företag och öppnar upp för existerande företag att erbjuda fler tjänster samt anställa fler. Skatteverket anser att det bör framgå av lagtexten att vedkapning, eldning och kompostering ger rätt till skattereduktion. Arbetsförmedlingen anser att en utvidgning med återplantering av träd och buskar liksom hjälp med att anlägga och plantera blomrabatter skulle tydliggöra gränsdragningen mellan olika trädgårdstjänster och underlätta tillämpningen samt leda till ökad efterfrågan. Företagarna anser att plantering av nya buskar, blommor och träd borde omfattas samt att bortforsling borde omfattas för att underlätta avgränsningen och den administrativa hanteringen för utförare. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att de trädgårdssysslor som omfattas av RUT-avdraget även med föreslagen utvidgning är klart snävare än vad amatörer normalt ägnar sig åt och skulle kunna vilja ha hjälp med, vilket öppnar för orimliga gränsdragningsfrågor och underminerar

PROP. 2015/16:99

tilltron till och respekten för systemets faktiska gränser. TCO vill även starkt framhålla att förslaget torde ha en ytterst begränsad effekt på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända. Trädgårdsanläggarna i Sverige föreslår som ytterligare trädgårdstjänster återställning av mark efter borttagning av stubbar, plantering och skötsel av sommarblommor, vattning av träd-, busk- och perennplanteringar samt gräsytor och rådgivningstjänster som bl.a. växtförslag, trädstatusbedömning och trädgårdsdesign.

Riksförbundet Svensk Trädgård ställer sig positivt till förslaget men känner en viss oro över att det blir en devalvering av den specialistkunskap som beskärning och fällning av träd kräver genom att den förs in under termen hushållsarbete.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) omfattar RUT-avdragets skattereduktion för trädgårdstjänster arbete i form av häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. En utvidgning av antalet arbeten som kan utföras inom ramen för denna del av RUT- avdraget skulle kunna medföra en ökad efterfrågan på trädgårdstjänster och bidra till ökad sysselsättning.

En utvidgning av antalet tjänster skulle även vara till fördel ur ett tillämpningsperspektiv. Utförare som erbjuder olika tjänster kommer i färre fall behöva dela upp sina tjänster i sådant som omfattas av skattereduktion och sådant som inte gör det.

För att bidra till ökad sysselsättning och i viss mån underlätta tillämpningen och förenkla för utförarna bör, i motsats till vad

Landsorganisationen i Sverige anfört, beskärning och borttagande av träd och buskar omfattas av RUT-avdraget. Arbetet ska i likhet med vad som gäller för RUT-avdrag för trädgårdsarbete i övrigt utföras på tomt eller i trädgård i nära anslutning till den skattskyldiges eller, i förekommande fall, dennes förälders bostad. Att arbetet huvudsakligen ska vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden är en av de centrala utgångspunkterna för RUT-avdraget (prop. 2006/07:94 s. 40).

Borttagande omfattar bl.a. trädfällning, borttagning av stubbar, röjning av sly och gallring av buskage. I beskärning och borttagande ligger även omhändertagande av det som avlägsnats i form av t.ex. vedkapning,

PROP. 2015/16:99

kompostering eller ihopsamling och iordningställande inför transport för avfallshantering, under förutsättning att arbetet utförs på eller i aktuell tomt eller trädgård. Regeringen anser till skillnad från Skatteverket inte att detta behöver anges särskilt i lagtexten. Bortforsling och hantering på annan plats omfattas således inte, i motsats till vad Arbetsförmedlingen, Företagarna, Trädgårdsanläggarna i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation anfört. Borttagande omfattar även återställning av markytan efter borttagandet. Inte heller omfattas t.ex. nyplantering av träd och buskar även om dessa ersätter sådana träd och buskar som tagits bort. Plantering förutsätter ofta mer ingående kunskaper om växtlighet, växtzoner, skötsel m.m. för ett optimalt resultat. Plantering får därför normalt anses utgöra en mer avancerad tjänst än de trädgårdstjänster som för närvarande omfattas av RUT-avdraget och de som nu föreslås göra det och bör därför inte ingå. Trädgårdsanläggarna i Sverige har föreslagit att RUT-avdraget ska omfatta rådgivningstjänster som bl.a. växtförslag, trädstatusbedömning och trädgårdsdesign. Regeringen anser emellertid inte att sådana mer avancerade tjänster bör ingå.

När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 4.1.7.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ändring i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

4.1.4Flyttjänster

Regeringens förslag: Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder ska omfattas av RUT-avdraget.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

som kan uppstå på arbetsutbudet. Ekobrottsmyndigheten anser att flyttbranschen har stora förutsättningar att minska svartarbetet och därmed den ekonomiska brottsligheten med hjälp av förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att det finns en betydande risk för att materialpåslag omvandlas till arbetskostnad och att avgränsningen av tjänster är osäker. Skatteverket anser att transport vid flyttjänster inte ska omfattas. Skatteverket anför att förslaget i den delen innebär ett stort avsteg från huvudprincipen för RUT-avdraget att arbetet ska vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden och att en stor del av flyttkostnaderna är hänförliga till flyttbil och drivmedel, vilket ytterligare försvårar bedömningen av hur stor del av flyttkostnaden som utgör arbete i samband med transport. Skatteverket anser vidare att flyttjänster inte bör inkludera magasinering. Om flytt till och från magasinering ändå ska omfattas anser verket att det tydligare bör framgå hur länge magasinering får pågå och om magasinering under pågående försäljning, inför fotografering och visning av bostaden, omfattas.

Förvaltningsrätten i Linköping anser att det kan behöva klargöras om med bostad endast avses bostäder där den skattskyldige eller dennes föräldrar är eller har varit folkbokförda eller om även exempelvis en semesterbostad kan innefattas. ESV anser att förslaget medför ett gränsdragningsproblem eftersom många flyttfirmor debiterar per timme där både arbets- och transportkostnad framgår. Konjunkturinstitutet anför att det finns risk att till exempel kostnader för flyttbil anges som arbetskostnader. Kronofogdemyndigheten anser att det behöver klargöras om den som avhyses från en bostad kan få skattereduktion för flyttjänster som utförs i samband med avhysningen.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering anför att hur stor effekt ett RUT-avdrag för flytt kan få beror på hur stort genomslaget blir på nettokostnaden och hur många personer som i dag ligger vid eller strax under marginalen för att anlita en flyttfirma. Konjunkturinstitutet bedömer att flyttjänster är en tjänst av enklare karaktär som kan skapa nya arbetstillfällen för personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden, men att förslaget har en begränsad effekt på köparnas arbetsutbud då det är sådant som hushållen utför relativt sällan. Myndigheten menar även att förslaget riskerar att skapa nya gränsdragnings-

problem. Tillväxtverket bedömer att förslaget tillsammans med de andra förslagen skapar förutsättningar för fler nya företag och öppnar upp för existerande företag att erbjuda fler tjänster samt anställa fler. Sveriges Möbeltransportörers Förbund och Sveriges Åkeriföretag bedömer att förslaget kan förväntas bidra rejält till att flera personer kommer i arbete. Organisationerna anser dock att RUT- avdrag för flyttjänster ska villkoras av att utföraren har ett gällande yrkestrafiktillstånd för godstrafik. Organisationerna anser även att Skatteverket ska kontrollera att utföraren är registrerad som arbetsgivare och har relevant verksamhetsbeskrivning inom standarden för svensk näringsgrensindelning samt att exakta adressuppgifter ska uppges avseende de bostäder mellan vilka flytten sker för att motorfordonsanvändning inte ska förtigas och tillståndsplikt inte kringgås.

Skälen för regeringens förslag: Flyttjänster avser enklare arbete som inte kräver någon särskild utbildning. Skattereduktion för flyttjänster skulle sannolikt öka efterfrågan på tjänsterna och skapa nya arbetstillfällen för korttidsutbildade. Ökade möjligheter för korttidsutbildade att ta sig in på arbetsmarknaden har positiva effekter för såväl sysselsättningen som tillväxten i landet. En skattelättnad för flyttjänster kan även bidra till att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden.

Flyttning utförs i stor utsträckning av hushållen själva. Genom att införa en skattereduktion för flyttjänster skulle hushållen kunna öka sitt arbetsutbud, vilket leder till motsvarande högre sysselsättning. Att hushållen ökar sitt arbetsutbud har positiva effekter för såväl sysselsättningen som tillväxten i landet.

Mot den angivna bakgrunden bör, i motsats till vad Landsorganisationen i Sverige anfört, en skattereduktion för flyttjänster införlivas i nuvarande system för RUT-avdrag för att skapa fler arbetstillfällen. Det innebär att samma bestämmelser om vilka som kan få skattereduktion, hur en begäran om skattereduktion ska göras samt villkor och underlag för skattereduktion kommer att gälla för en skattereduktion för flyttjänster.

De tjänster som bör omfattas av RUT- avdraget är flytt av bohag mellan bostäder. Eftersom det för rätt till skattereduktion krävs att arbetet är hänförligt till den skattskyldiges hushåll eller dennes förälders hushåll (jfr RÅ

PROP. 2015/16:99

2010 ref. 10) ska det vara fråga om den enskildes eller dennes förälders bostäder. Förvaltningsrätten i Linköping har efterlyst ett klargörande kring vilka bostäder som omfattas. Vad som avses med bostad vid tillämpning av RUT- avdraget framgår av 67 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229), enligt vilken med bostad avses utrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för hemmet. Transport från t.ex. en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson bör inte omfattas. I flyttarbetet ingår arbete med packning eller annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transporten av bohaget.

Skatteverket har anfört att förslaget i fråga om transport innebär ett stort avsteg från principen att arbetet ska vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden. Det är riktigt att det arbete som omfattas av RUT-avdraget i huvudsak ska vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden. RUT-avdraget omfattar dock vissa arbeten som utförs på längre avstånd från bostaden, nämligen lämning och hämtning av barn till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande samt annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. Mot den bakgrunden och då transportering måste anses utgöra ett väsentligt moment i en flytt anser regeringen att transporter bör omfattas.

Det är relativt vanligt förekommande i samband med flytt mellan bostäder att hela eller delar av den egendom som ska flyttas till en annan bostad tillfälligt magasineras. En anledning kan t.ex. vara att en tidigare bostad frånträtts innan en ny hunnit tillträdas. Regeringen anser därför till skillnad från Skatteverket att transportering till och från magasinering av bohag och annat lösöre bör omfattas under förutsättning att detta utgör ett led i flytten mellan bostäder. Skatteverket har efterlyst ett tydliggörande av hur länge en magasinering får pågå. Detta är emellertid något som ytterst måste avgöras i rättstillämpningen. För att anses som ett led i flytten måste magasineringen vara av övergående natur. Är det

PROP. 2015/16:99

fråga om magasinering av mer permanent karaktär ger arbetet inte rätt till RUT-avdrag. Skatteverket har efterlyst ett förtydligande av om magasinering under pågående försäljning, inför fotografering och visning av bostaden, omfattas. Det avgörande är om en magasinering utgör ett led i en flytt. Detta är något som måste bedömas i det enskilda fallet.

Underlag för skattereduktion utgörs enligt nuvarande bestämmelser av utgifter för arbete. Utgifter för material, maskiner eller annan utrustning och resor samt annat som inte avser arbete ingår inte. Det finns ingen anledning att införa några särskilda bestämmelser för vad som ska ingå i underlaget för flyttjänster. Kostnader för t.ex. flyttbil och magasinhyra ger således inte rätt till RUT-avdrag.

Regeringen har förståelse för de problem med särskiljande av arbetskostnader från andra kostnader i samband med transport som

Ekonomistyrningsverket, Skatteverket och

Konjunkturinstitutet berört men anser inte att de är så avgörande att transporter inte bör inkluderas. En utförare som begär utbetalning från Skatteverket ska enligt 9 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ange i begäran hur mycket ersättning som debiterats för material och för annat än arbete och material. Som regeringen tidigare framhållit finns det inget som hindrar att Skatteverket vid en bedömning av vad som utgör arbetskostnad t.ex. hämtar ledning i branschvisa schabloner (se prop. 2014/15:10 s. 21 och 24).

Mot den ovan angivna bakgrunden föreslår regeringen att flytt av bohag mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder ska omfattas av RUT- avdraget.

Sveriges Möbeltransportörers Förbund och Sveriges Åkeriföretag har framfört att det ska krävas att utföraren har yrkestrafiktillstånd för godstrafik. Ett sådant tillstånd behövs för yrkesmässiga godstransporter men inte för bärning, packning och andra flyttmoment. Det behövs inte heller för transport när den enskilde själv sköter transporteringen. Ett krav på yrkestrafiktillstånd skulle således utgöra ett hinder för den enskilde att anlita privatpersoner eller att anlita företag som inte utför transporter men utför andra moment av en flytt som t.ex. bärning och packning. En sådan inskränkning av vem som kan utföra ett arbete utgör en avvikelse från vad som gäller för RUT-avdraget i övrigt,

där det som regleras är vilket arbete som utförs och inte vem som utför det. Det är inte heller en uppgift för Skatteverket att utgöra en ytterligare tillsynsmyndighet vid sidan av andra sådana myndigheter.

Sveriges Möbeltransportörers Förbund och Sveriges Åkeriföretag har även framfört att Skatteverket ska kontrollera att utföraren är registrerad som arbetsgivare och har relevant verksamhetsbeskrivning inom standarden för svensk näringsgrensindelning. Krav på registrering som arbetsgivare skulle utgöra ett hinder mot anlitande av privatpersoner och egenföretagare utan anställda. Anlitande av egenföretagare utan anställda skulle t.ex. kunna förekomma när den egendom som ska flyttas inte är mer betungande än att flytten kan skötas av företagaren själv, i förekommande fall med hjälpmedel som t.ex. en transportkärra eller med hjälp av en annan egenföretagare utan anställda eller av köparen av tjänsten.

Som anförts ovan regleras i bestämmelserna om RUT-avdraget inte vem som utför ett arbete. Krav på verksamhetsbeskrivning enligt standarden för svensk näringsgrensindelning utgör en avvikelse från detta. Det skulle dessutom strida mot EU-rättens fria rörlighet eftersom det är möjligt att inom ramen för RUT-avdraget anlita ett företag i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Regeringen finner mot bakgrund av vad som anförts ovan inte skäl att införa någon sådan särreglering för flyttjänster som Sveriges Möbeltransportörers Förbund och Sveriges Åkeriföretag framfört.

Det kan dock i sammanhanget poängteras att fakturamodellen för RUT-avdrag fungerar som ett verktyg för Skatteverket att kontrollera att företag som utför RUT-arbeten betalar sina skatter eftersom verket i samband med begäran om utbetalning får kännedom om företagens intäktsflöden, vilket kan ställas i relation till t.ex. redovisade löner och socialavgifter och redovisad mervärdesskatt.

Kronofogdemyndigheten anser att det behöver klargöras om den som avhyses från en bostad kan få skattereduktion för flyttjänster som utförs i samband med avhysningen. Av 67 kap. 11 § första stycket 3 inkomstskattelagen framgår att en förutsättning för rätt till RUT-avdrag, såvitt här är aktuellt, är att man har haft utgifter för sådant arbete som omfattas av avdraget. Den

som avhysts och får betala förrättningskostnader till Kronofogdemyndigheten enligt 17 kap. 8 § utsökningsbalken torde enligt regeringens mening inte kunna sägas ha haft en utgift för arbete i förhållande till utföraren.

När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 4.1.7.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ändring i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen.

4.1.5It-tjänster

Regeringens förslag: Installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete ska omfattas av RUT-avdraget. Arbetet, handledningen och rådgivningen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skatteverket och Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget medan Ekonomistyrningsverket (ESV) är tveksamt till förslaget. Skatteverket anser att tjänsterna kräver specialistkompetens och inte kan betraktas som enklare servicesysslor. Om förslaget ändå ska genomföras anser Skatteverket att installation av fiber inte ska omfattas. LO anser att den fördelningspolitiska kostnaden inte står i någon rimlig proportion till den minskning av svartarbete som man kan förvänta sig och de begränsade positiva effekter som kan uppstå på arbetsutbudet. ESV anför att installation och underhåll av it-utrustning blir allt enklare. Enklare arbeten kommer i många fall att ta liten tid i anspråk och en stor del av den totala kostnaden kommer att utgöras av en icke avdragsgill bilkostnad. Det finns enligt ESV en betydande risk för omvandling av materialpåslag till arbetskostnad vid köp av datatjänster. ESV anser även att avgränsningen av vilka tjänster som ska omfattas av avdraget är osäker. Ekobrottsmyndigheten anser att svartarbetet och

PROP. 2015/16:99

därmed den ekonomiska brottsligheten kan förväntas minska i branschen med hjälp av förslaget. Konjunkturinstitutet anser att förslaget sannolikt inte påverkar sysselsättningen eller arbetslösheten i någon större grad eftersom dessa tjänster inte förväntas sysselsätta personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Effekterna på arbetsutbudet är också sannolikt begränsade enligt institutet. Däremot bedömer Konjunkturinstitutet att det ändå kan vara motiverat att subventionera dessa tjänster för att öka effektiviteten och delaktigheten i samhället. Institutet anför vidare att det finns risk att till exempel kostnader för köp av datorutrustning anges som arbetskostnader. Tillväxtverket bedömer att förslaget tillsammans med de andra förslagen skapar förutsättningar för fler nya företag och öppnar upp för existerande företag att erbjuda fler tjänster samt anställa fler. Arbetsförmedlingen anför att det är mindre uppenbart om förslaget i någon större utsträckning kan bedömas ge positiva sysselsättningseffekter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eftersom sådana personer ofta är lågutbildade och detta slag av tjänster är förhållandevis utbildnings- och kunskapsintensiva. Däremot kan förslaget enligt Arbetsförmedlingen förväntas ha generellt positiva sysselsättningskonsekvenser i de (oftast mindre) företag som utför sådana tjänster. ElektronikBranschen menar att det är troligt att inte bara de rena installations- och supportföretagen utan även återförsäljarna av hemelektronik kommer att kunna öka antalet anställda. Tjänstemännens Centralorganisation vill starkt framhålla att förslaget torde ha en ytterst begränsad effekt på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända.

IT&Telekomföretagen och Almega framhåller att digitaliseringen påverkar hela samhället och att digitala tjänster inte längre bara är ett komplement till utan ofta också ersätter traditionell tjänsteleverans. Samhällstjänster flyttar ut på nätet och ställer därmed större krav på såväl tillgång till digitala verktyg som kunskap om desamma. Det måste göras möjligt för alla att vara delaktiga i denna utveckling. Med ett skatteavdrag för it-tjänster och support/handledning skulle fler beredas denna möjlighet. Organisationerna anser att förslaget skulle kunna bidra till att minska arbetslösheten bland unga eftersom de aktörer som i dag finns och verkar på marknaden, säger sig i första hand

PROP. 2015/16:99

kunna anställa yngre personer med gymnasiekompetens. ElektronikBranschen framhåller att mer och mer av hemelektroniken är uppkopplad och nätverksbaserad och anför att det finns risk för ett digitalt utanförskap om inte alla har tillgång till internet och förstår att använda det. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anför att i den mån it-tjänster som utförs på distans (t.ex. direkt installation, reparation och underhåll via internetbaserade tjänster, eller med hjälp av kommunikation via telefon eller e-post) är mer effektiva än it-tjänster i hemmet, vilket tjänsteutvecklingen enligt IFAU tenderar att indikera, innebär reformen subventioner av en mindre effektiv teknologi. Förslaget skulle enligt IFAU i detta perspektiv vara tveksamt eftersom det riskerar att leda till vissa effektivitetsförluster. About Time AB anser att undantaget av arbeten på distans inte är naturligt om idén är att digitalisera hemmen och skapa arbetstillfällen. Risken är enligt företaget stor att det växer fram tjänstepaket som vill utnyttja RUT-avdraget i stället för att optimera nyttan. En möjlighet att motverka denna effekt är att samtidigt föreslå t.ex. minskad moms om tjänsterna köps utanför hemmet. Hemfrid i Sverige AB ifrågasätter att hjälpen måste ske fysiskt i hemmet och anför att digitaliseringen skapar möjligheter som bör bejakas, varför lagstiftningen bör vara teknikneutral. Företagarna anser att avgränsningen av vilka produkter som omfattas är kontraproduktiv och vittnar om ett omodernt synsätt på it och datakommunikation. Företagarna anser även att det är en otidsenlig inställning utan saklig grund att arbetet ska ske på plats i bostaden, och inte på distans. Om det anses nödvändigt med en stark koppling till bostaden/hushållet borde det enligt Företagarna räcka att utrustningen som handledningen avser finns där, oavsett var den sökande råkar befinna sig när handledningen eller råden ges. IT&Telekomföretagen och Almega anser att avgränsningen till arbeten i hemmet är något som bör ses över löpande och att arbeten utanför hemmet så småningom bör inkluderas.

Skälen för regeringens förslag: Enklare ittjänster som t.ex. installation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning för privat bruk utförs endast i liten utsträckning på marknaden. Priset på marknadsbaserade ittjänster ligger på en sådan nivå att de flesta hushåll väljer att utföra tjänsterna själv, tillfråga

vänner eller bekanta, eller så utförs de inte alls. En skattereduktion för vissa it-tjänster skulle kunna öka andelen it-tjänster som köps på marknaden.

En skattereduktion för vissa it-tjänster ger även hushållen bättre förutsättningar att öka användandet av it i hemmen. Hushållen ges därigenom, som Konjunkturinstitutet, IT&Telekomföretagen och Almega berört, ökade möjligheter att använda sig av digitala samhällstjänster och andra digitala tjänster. Förutom att underlätta vardagsliv och deltagande i samhället kan en ökad it-användning i hemmen öka den digitala kompetensen.

En skattereduktion för vissa it-tjänster bör införlivas i nuvarande system för RUT-avdrag. Samma bestämmelser om vilka som kan få skattereduktion, hur en begäran om skattereduktion ska göras samt villkor och underlag för skattereduktion, kommer således även att gälla för skattereduktion för it-tjänster. En utgångspunkt för att utgifter för it-tjänster ska ge rätt till skattereduktion bör vara att tjänsterna annars typiskt sett skulle utföras av hushållen själva.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i motsats till vad Landsorganisationen i Sverige och

Skatteverket anfört, att installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete ska omfattas av RUT-avdraget. Arbetet, handledningen och rådgivningen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden. Det innebär att avdraget inte omfattar t.ex. reparationer i utförarens verkstad eller handledning och rådgivning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans.

About Time AB, Företagarna, Hemfrid i Sverige AB, IT&Telekomföretagen och Almega har ifrågasatt avgränsningen till arbete i bostaden. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har anfört att i den mån it-tjänster som utförs på distans är mer effektiva än it-tjänster i hemmet, vilket tjänsteutvecklingen enligt institutet tenderar att indikera, innebär förslaget subvention av en mindre effektiv teknologi. En av de centrala utgångspunkterna för RUT-avdraget är att arbetet huvudsakligen ska vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden (prop. 2006/07:94 s. 40). RUT-avdraget omfattar bl.a. mot den bakgrunden inte t.ex. tvätt vid en tvättinrättning

(prop. 2006/07:94 s. 42). Regeringen är, även med beaktande av de remissynpunkter som framförts, inte beredd att utsträcka avdraget till att omfatta arbete som sker i en verkstad eller som utförs på distans.

Med data- och informationsteknisk utrustning avses data- och informationstekniska apparater såsom persondatorer, läsplattor, tvapparater, smarta telefoner, spelkonsoler och liknande. Begreppet är inte avsett att omfatta andra former av utrustning i ett hushåll som kan kommunicera med eller styras och övervakas genom olika it-lösningar, som t.ex. smarta vitvaror, brand- och inbrottslarm eller fjärrstyrda luftvärmepumpar. I begreppet ingår även kringutrustning till data- och informationstekniska apparater. Med kringutrustning avses utrustning som är avsedd att sammankopplas med data- och informationstekniska apparater och som stödjer användningen av dem, t.ex. skrivare, skannrar och avläsare.

Med dataförbindelser avses anslutningar som betjänar hushållens it-utrustning och med vilka man kan ta emot och/eller sända elektronisk kommunikation, t.ex. modem, routrar, fiber- och nätverkskablar och wifi-utrustning.

Det arbete som omfattas är att ta i bruk, installera, reparera och underhålla data- och informationstekniska apparater och kringutrustning samt dataförbindelser, installera och avinstallera program och uppdateringar i en data- eller informationsteknisk apparat samt ge handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. Med rådgivning avses enklare vägledning och utbildning. Däremot omfattas inte åtgärder som t.ex. programmering, kundspecificerad ombyggnad av data- och informationsteknisk utrustning eller mer avancerad kundanpassning av programvara. Regeringen delar inte Skatteverkets åsikt att fiberinstallation inte ska omfattas.

Ekonomistyrningsverket har anfört att avgränsningen av vilka tjänster som ska omfattas av avdraget är osäker. De gränsdragningsfrågor som kan uppkomma bedöms dock inte vara av sådan omfattning att förslaget inte bör genomföras. ESV har även uttryckt farhågor för att materialpåslag omvandlas till arbetskostnad. Regeringen har förståelse för detta men vill samtidigt framhålla att Skatteverket inte är hänvisat till att enbart basera sin prövning av en utförares rätt till utbetalning på de uppgifter som lämnas i begäran om utbetalning (se prop.

PROP. 2015/16:99

2014/15:10 s. 20 f). En utförare som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Om så inte sker kan följden bli att en begärd utbetalning vägras eller att en tidigare gjord utbetalning krävs tillbaka.

Förslaget är inte avsett att innebära någon ändring i sak av tillämpningsområdet för ROT- avdraget som lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Om arbete som ger rätt till ROT-avdrag utförs samtidigt med arbete som omfattas av den nu aktuella utvidgningen av RUT-avdraget är det således viktigt att arbetena redovisas var för sig.

När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 4.1.7.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ändring i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

4.1.6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Kompletteringarna av RUT-avdraget träder i kraft den 1 augusti 2016. Ändringarna tillämpas på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016, förmån av arbete som har tillhandahållits efter den 31 juli

2016 samt arbete	som	har	utförts efter
den 31 juli 2016 och	för	vilket	ersättning har

betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt kommenterat förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Skatteverket behöver viss tid för systemanpassning m.m. så att de föreslagna kompletteringarna av RUT- avdraget kan hanteras. Verket behöver även viss tid för att ta fram information till köpare och utförare om ändringarna av RUT-avdraget. Förslagen bör träda i kraft den 1 augusti 2016 och tillämpas på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016, förmån av arbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2016 samt arbete som har utförts efter den

PROP. 2015/16:99

31 juli 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

4.1.7Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter

En komplettering av RUT-avdraget med vissa trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster beräknas minska skatteintäkterna med 0,34 miljarder kronor 2016 och 0,81 miljarder kronor 2017–2020. Flyttjänster beräknas utgöra den största delen av kostnaderna, framför allt då en relativt stor marknad redan existerar för denna typ av tjänster. Vissa trädgårdstjänster bedöms utgöra den minsta delen av kostnaden.

Konsekvenser för skattskyldiga

För de individer som i dag använder tjänsterna som ingår i förslagen kommer kostnaderna att minska. I och med sänkningen av kostnaden förväntas även fler personer efterfråga tjänsterna. Det är dock svårt att uppskatta exakt hur många individer som kommer att påverkas. En potentiell marknad är de som redan gör RUT- avdrag för andra tjänster. För 2015 uppskattar Skatteverket att verket gjort utbetalningar avseende RUT-avdraget till drygt 668 000 köpare. År 2016 beräknas antalet personer som gör RUT-avdrag uppgå till knappt 780 000.5

Möjligheten till skattereduktion för fler trädgårdstjänster kan sannolikt komma att utnyttjas av en del av dem som i dag köper trädgårdstjänster. Förutom dessa kan vissa köpare som endast behöver hjälp med att t.ex. ta bort ett träd tillkomma. Det är inte känt hur många personer som i dag gör skattereduktion för trädgårdstjänster. I en rapport från Skatteverket uppskattas baserat på intervjuundersökningar att andelen av RUT-köparna som köpt trädgårdsarbete eller snöröjning uppgick till 9 procent 2010.6

Skattereduktionen för flyttjänster bedöms främst användas av en del av de omkring 1,3 miljoner individer som, enligt uppgifter från SCB, flyttar varje år. Av dessa bedöms ungefär en femtedel vara medföljande barn och dessutom flyttar många vuxna individer tillsammans med en annan vuxen individ, vilket gör att antalet hushåll som flyttar bedöms vara lägre. Vidare sker flyttar mer frekvent bland personer mellan 20 och 35 år. Betalningsviljan för flyttjänster förväntas vara lägre bland yngre personer, bl.a. då inkomsterna i denna grupp generellt sett är lägre. Sammantaget förväntas andelen personer över 30 år som utnyttjar en skattereduktion för flyttjänster vara större än andelen yngre personer.

De som i dag använder de it-tjänster som kommer att ingå i skattereduktionen bedöms vara relativt få. Enligt resultatet av en undersökning, som återges i Digitaliseringskommissionens delbetänkade, uppgav endast 6 procent av de med datorproblem i hemmet att de brukar anlita professionell hjälp för att lösa dem. Sammanlagt 39 procent av de som någon gång upplever datorproblem uppgav att endera någon annan i hushållet, någon släkting, eller någon vän eller bekant brukar hjälpa dem.7 Vidare indikerar uppgifterna i Digitaliseringskommissionens delbetänkande att intresset för tjänsterna kan vara relativt stort. Drygt 30 procent uppskattas vara intresserade av att konsumera denna typ av tjänster.8 Samtidigt uppskattas att betalningsviljan för tjänsterna är relativt låg. En skattereduktion för dessa tjänster skulle således kunna öka efterfrågan på tjänsterna. Enligt betänkandet verkar intresset av att köpa tjänsterna vara större bland personer över 65 år än bland yngre personer och större bland kvinnor än bland män.

Konsekvenser för företag

Förslagen att komplettera RUT-avdraget med vissa trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster bedöms få till följd att efterfrågan på och

5	Beräknat med FASIT 2013, v.5.	7	En undersökning av Demoskop på uppdrag av Almega. Källa: SOU
6	”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket,	2015:28 s. 235.
SKV 2011:1 s. 38.		8	SOU 2015:28 s. 243.

konsumtionen av dessa tjänster ökar. Regelrådet har efterlyst information om antal företag och storlek på företagen i respektive bransch som omfattas av förslagen. Utifrån tillgängliga data är det inte möjligt att beskriva de företag som är verksamma i exakt de branscher som kommer att omfattas av det utvidgade RUT-avdraget. Enligt SCB:s företagsregister fanns 2015 runt 400 företag som klassificerades som flyttfirmor och runt 3 300 företag som klassificerades som företag för skötsel och underhåll av grönytor. Av den senare kategorin bedöms endast en mindre andel av dessa vanligtvis erbjuda den typ av tjänster som utvidgningen gäller. Vad gäller ittjänster kan marknaden, enligt Digitaliseringskommissionens delbetänkande, i huvudsak bestå av mindre it- och datakonsultföretag, ofta verksamma på den lokala marknaden. Även större elektronikkedjor erbjuder supporttjänster, men enligt delbetänkandet sker detta oftast på distans. Vad gäller storleken på företagen framgår av SCB:s företagsregister att drygt 85 procent av de företag som är registrerade som flyttfirmor hade mindre än 10 anställda 2015. För företag inom branschen för skötsel och underhåll av grönytor uppskattas att samma andel uppgick till knappt 98 procent 2015.9 I Digitaliseringskommissionens delbetänkande görs, baserat på samtal med marknadens aktörer, bedömningen att en skattereduktion för ittjänster, liknande den som föreslås i denna proposition, skulle kunna vara särskilt gynnsam för mikro- och småföretag.10 Sammantaget förväntas att en ökad efterfrågan på tjänster till följd av kompletteringen av RUT-avdraget till stor del kan tillkomma mindre företag.

Förslagen innebär att företag som utför sådana tjänster som föreslås tillkomma inom ramen för RUT-avdraget kommer att behöva begära utbetalning från Skatteverket enligt den s.k. fakturamodellen för skattereduktionen av den del av beloppet som inte betalas av köparen. Det medför en ökning av den administrativa bördan för företagen. Tidsåtgången för detta kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets databas för företagens administrativa kostnader (MALIN). I databasen anges tidsåtgången för

9Källa: SCB Företagsdatabasen.

10SOU 2015:28 s.261.

PROP. 2015/16:99

exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsökningen till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgiftshantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Med hjälp av Tillväxtverkets konsekvensutredningsverktyg Regelräknaren beräknas kostnadsökningen per köp till ca åtta kronor (vid en genomsnittlig lön för kontorsassistenter och sekreterare på 27 500 kronor i månaden enligt uppgifterna i Regelräknaren).

Eftersom företaget måste vända sig till Skatteverket för att få en viss del av betalningen uppkommer en viss fördröjning innan hela fakturan är betald. Utbetalning sker vanligtvis inom några dagar. Företagen har även möjlighet att välja att använda en kortare kredittid för att minska betalningstiderna. Den likviditetspåfrestning som fakturamodellen medför kan därför bedömas vara mindre betungande.

Likviditetspåfrestningen samt ökningen av den administrativa bördan kan vara särskilt besvärlig för mindre företag. De nämnda konsekvenserna av fakturamodellens tillämpning måste dock ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna har möjlighet att erhålla skattereduktion med 50 procent av arbetskostnaden.

För de utförare av trädgårdstjänster och flytt- och städtjänster som i dag måste dela upp sina tjänster i sådant som omfattas av skattereduktion och sådant som inte omfattas medför förslagen en minskad administrativ börda i detta avseende. Den administrativa bördan bör även minska till följd av att gränsdragningsproblemen i fråga om trädgårdstjänster minskar.

Förslagen att komplettera RUT-avdraget med fler tjänster kan medföra en ökad konkurrenskraft för företag som tillhandahåller sådana tjänster som nu föreslås bli inkluderade. Förslaget att RUT-avdraget ska omfatta fler trädgårdstjänster kan i viss mån förbättra konkurrensen mellan företag som tillhandahåller sådana trädgårdstjänster som i dag ryms inom ramen för RUT-avdraget och företag som tillhandahåller sådana trädgårdstjänster som nu föreslås bli inkluderade, genom att båda grupperna kan dra fördel av att köparna har möjlighet att få avdrag.

PROP. 2015/16:99

Konsekvenser för sysselsättning och antalet arbetade timmar

Enligt Konjunkturinstitutets bedömning är de förväntade positiva sysselsättningseffekterna lägre för de tillkommande tjänsterna än för de tjänster som för närvarande omfattas av RUT- avdraget. Institutet anför dock att sammantaget kan förslagen i någon mån underlätta arbetsmarknadsetableringen av grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.

Landsorganisationen i Sverige instämmer i bedömningen att en efterfrågeökning som riktar sig till svaga grupper på arbetsmarknaden varaktigt kan öka sysselsättningen, men anser att det inte är säkert att den ökade efterfrågan kommer att riktas till asylsökande då det finns hård konkurens om jobben från andra grupper inom EU. Tjänstemännens Centralorganisation vill framhålla att förslagen torde ha en ytterst begränsad effekt på möjligheterna till etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända. Tillväxtverket menar dock att en ökad efterfrågan på dessa tjänster kan leda till ökat antal anställda och att förslagen kan innebära en snabbare integration i och med sänkta trösklar till en första anställning eller till att starta företag.

Generellt sett förväntas ökad efterfrågan i en sektor leda till att sysselsättningen i övriga sektorer minskar. Detta förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till högre löner och därmed högre arbetskostnader, vilket i sin tur leder till minskad efterfrågan på arbetskraft i övriga sektorer. Att lönerna stiger vid ökad efterfrågan på arbetskraft kan t.ex. vara en följd av att löntagarnas förhandlingsposition relativt arbetsgivarna förbättras då arbetslösheten temporärt sjunker. En reform som ökar efterfrågan på arbetskraft bedöms varaktigt kunna öka sysselsättningen i ekonomin i sin helhet i den utsträckning den riktas mot personer med relativt svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta då efterfrågan på arbetskraft kan öka utan att det leder till högre löner eller ökad brist på personal.

Utvidgningen av RUT-avdraget till ytterligare trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster förväntas öka efterfrågan på arbetskraft i respektive sektor och effekten bedöms vara störst inom flyttbranschen och därefter itbranschen. I likhet med Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet bedömer regeringen att

flyttjänster har störst potential att öka efterfrågan på arbetskraft med svag anknytning till arbetsmarknaden. Därför förväntas främst en ökad efterfrågan på flyttjänster medföra en varaktigt positiv effekt på sysselsättningen i ekonomin i sin helhet. Sammantaget bedöms förslagen öka sysselsättningen på både kort och lång sikt i ekonomin i sin helhet.

Förslagens effekt på antalet arbetade timmar bland köparna förväntas vara begränsad. Detta främst för att tjänsterna inte bedöms vara sådana som hushållen generellt sett utför återkommande under året.

Konsekvenser för jämställdheten

Det finns inga uppgifter avseende hur många kvinnor respektive män som i dag utnyttjar skattereduktionen för trädgårdstjänster. Då kvinnor utgör en något större andel av dem som använder RUT-avdraget i dag kan fördelningen av köparna av de ytterligare trädgårdstjänsterna eventuellt vara densamma. Kvinnor och män flyttar i lika stor utsträckning och förväntas därför utnyttja skattereduktionen för flyttjänster i ungefär lika stor utsträckning. Vidare visar Digitaliseringskommissionens delbetänkande att kvinnor kan vara mer intresserade av att konsumera it-tjänster än män. Av de tillfrågade kvinnorna i en undersökning var 35 procent intresserade av sådana tjänster, jämfört med 27 procent bland männen.

Vad gäller sysselsättning och företagande är det inte möjligt att studera fördelningen av individer i exakt de branscher som kommer att omfattas av förslagen. Av dem som arbetar i företag för skötsel och underhåll av grönytor, inom flyttbranschen och med dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster uppskattas dock män vara överrepresenterade. Därför förväntas män gynnas mer än kvinnor av den föreslagna utvidgningen av RUT-avdraget vad gäller sysselsättning och företagande. Vad avser köparna av tjänsterna är det inte möjligt att dra några slutsatser då uppgifter om köparna helt saknas i statistiken.

Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

En komplettering av RUT-avdraget med vissa trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster kommer att medföra en ökad administration för Skatteverket. Skatteverket kommer att få ett ökat antal begäran om utbetalning från de som utför tjänsterna och fler personer kommer att begära skattereduktion i sin självdeklaration. Därutöver tillkommer vissa engångskostnader för information och för att anpassa systemstödet. Skatteverkets kostnader bedöms vara 2,8 miljoner kronor 2016 och därefter tillkommer löpande kostnader om 4,7 miljoner kronor årligen.

Antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna rörande RUT-avdrag har varit relativt begränsat. En komplettering av RUT- avdraget med vissa trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster bedöms inte påverka måltillströmningen hos domstolarna nämnvärt. Förslaget att inkludera ytterligare trädgårdsarbete minskar gränsdragningsproblemen i fråga om trädgårdstjänster och minskar därmed behovet av prövning av sådana frågor. Förslagen bedöms sammantaget inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt. Eventuella kostnadsökningar får därför behandlas inom befintliga ramar.

4.2Sänkt skatt på biodrivmedel

4.2.1Ärendet och dess beredning

En promemoria, Sänkt skatt på biodrivmedel, har tagits fram inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2016/01004/S2).

Svebio hemställer i skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2016/00428/S2) om att kostnaden för skatt på fossil metanol som ingår som insatsvara vid produktionen av Fame ska ingå i överkompensationsberäkningen samt att definitionen av skattebefriad metanol ändras från att gälla icke-syntetisk metanol till metanol av biogent ursprung eller biobaserad metanol. Svebio hemställer i samma skrivelse även om att

PROP. 2015/16:99

beskattningen av biodrivmedel ska beslutas två gånger per år samt att ett branschråd inrättas för att se över beräkningsmodellen med syfte att minska osäkerheten utan att äventyra statsstödsmodellen.

Lagrådet

Förslaget om sänkt skatt på biodrivmedel är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4.2.2Bakgrund och gällande rätt

Energiskattedirektivet samt lagen om skatt på energi

Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51), förkortat energiskattedirektivet. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och hur detta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och elektrisk kraft ska beskattas. Av olika skäl kan viss användning av dessa energislag undantas från beskattning, antingen genom tvingande unionsrättslig reglering eller att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta. Energi- och koldioxidskattesatserna på fossila bränslen framgår av 2 kap. 1 § LSE.

Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i energiskattedirektivet). En förklaring av begreppet överkompensation finns i det som följer. De biobränslen som definieras som energiprodukter enligt 1 kap. 3 § LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 § LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga genom 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Skatt ska tas ut med de

PROP. 2015/16:99

skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE.

Skattelättnader tillämpas dock för bränslen som framställts av biomassa. Av 7 kap. 3 a § första stycket 3 LSE framgår att en skattskyldig får göra avdrag för hela energiskatten och hela koldioxidskatten för biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) under förutsättning att motorbränslet inte utgör bensin eller dieselbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3). Om biodrivmedlet utgör fettsyrametylester (Fame) följer dock av 7 kap. 3 a § första stycket 1 LSE att avdraget för energiskatten är begränsat till 50 procent och om biodrivmedlet utgör etanol för gnisttända motorer följer av 7 kap. 3 a § första stycket 2 LSE att avdraget är begränsat till 73 procent. Vidare framgår av 7 kap. 3 c § andra stycket och 7 kap. 3 d § andra stycket LSE att en skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränslen som har samma KN-nummer som fossil bensin eller fossilt dieselbränsle men som framställts av biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen. För dessa biodrivmedel får avdrag göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten. För låginblandning i bensin får avdrag enligt 7 kap. 3 c § LSE också göras för hela koldioxidskatten och 74 procent av energiskatten om beståndsdelen utgörs av etanol och med 100 procent av energiskatten om det rör sig om annan beståndsdel som utgörs av biomassa. För låginblandning i dieselbränsle gäller motsvarande möjlighet att göra avdrag enligt 7 kap. 3 d § LSE med hela koldioxidskatten och 8 procent av energiskatten om beståndsdelen utgörs av Fame och med 100 procent av energiskatten om det rör sig om en annan beståndsdel som framställts av biomassa.

En förutsättning för samtliga fall av avdragsrätt för skatt på bränslen som framställts av biomassa är att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. För biogas gäller dock detta krav endast för motorbränsle för transportändamål. Kravet på hållbarhet grundar sig på krav i artikel 17.1 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG

och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16), förkortat förnybartdirektivet. Kraven gäller att biodrivmedel samt flytande biobränslen för uppvärmningsändamål måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att dels få räknas med vid mätning av hur väl kraven rörande nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd.

Överkompensation och annat om EU:s regler om statligt stöd

Både koldioxidskatten och energiskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Nedsättning av eller befrielse från skatterna kan vara utformade så att åtgärderna definitionsmässigt utgör statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europeiska kommissionen antog under 2014 riktlinjer för miljöskydd och energi 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1), som tillämpas av kommissionen vid beslut i statsstödsärenden från och med detta datum. Detta regelverk kan aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt.

Grundförutsättningarna för att statligt stöd till skydd för miljön ska kunna ges är att stödet har en stimulanseffekt, att det är nödvändigt för att åtgärden ska komma till stånd och att det är proportionellt. Dessa förutsättningar behandlas närmare i kommissionens riktlinjer. Ett stöd som ges för bränslen som framställts av biomassa får kompensera endast för merkostnaderna för framställningen av bränslet i förhållande till det fossila bränsle som ersätts. Om stödet överstiger merkostnaderna för framställningen av biobränslet inträder s.k. överkompensation. Vidare gäller, till följd av bestämmelser i förnybartdirektivet, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen. Kommissionen har genom beslut i statsstödsärendena SA.43301 och SA.43302 den 15 december 2015 (ännu inte publicerade i EUT) förlängt tidigare statsstödsgodkännanden av de nuvarande skattelättnaderna för flytande biodrivmedel t.o.m. utgången av 2018 och t.o.m. utgången av 2020 för biogas som används som motorbränsle. En skattskyldig som gör avdrag för skatt på flytande biobränslen eller biogas enligt 7 kap. 3–4 §§ LSE är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med EU-reglerna om statligt stöd.

4.2.3Sänkt skatt på biodrivmedel

Regeringens förslag: Befrielsen från energiskatt ökas för etanol som låginblandas i bensin från 74 procent till 88 procent samt för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85) från 73 procent till 92 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Befrielsen från energiskatt ökas för Fame som låginblandas i dieselbränsle från 8 procent till 36 procent samt för höginblandad Fame från 50 procent till 63 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle.

Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2016.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten, Tullverket, Skatteverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, IKEM och Svenskt Näringsliv har inga synpunkter eller har inget att invända mot föreslaget. Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Energigas Sverige, Skogsindustrierna, Svensk kollektivtrafik, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI), BIL Sweden, Energifabriken AB(Energifabriken) och Perstorp Bioproducts AB (Perstorp) tillstyrker förslaget. Statens energimyndighet (Energimyndigheten) tillstyrker förslaget men framhåller att dagens system med skattebefrielse innebär osäkerhet och kortsiktighet för branschen och begränsar biodrivmedelsindustrins investeringsvilja. Energimyndigheten framhåller också att, utifrån de bedömningar som företagen i övervakningsrapporten för 2015 lämnat för 2016, vissa biodrivmedel riskerar att bli överkompenserade i och med de föreslagna skattejusteringarna. Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget att sänka skatten på höginblandade biodrivmedel, men anser att skatten inte bör sänkas för låginblandade biodrivmedel

PROP. 2015/16:99

då detta minskar priset på bensin och dieselbränsle vid pump, vilket sannolikt ökar utsläppen. Magnus Nilsson Produktion och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) avstyrker förslaget eftersom skattesänkningarna på biodrivmedel förväntas leda till att utsläppen av koldioxid från vägtrafiken kommer att öka till följd av ökad bilkörning. VTI menar även att sänkningen ökar etanolens och Fames konkurrensfördel jämfört med mer klimatvänliga biodrivmedel, vilket inte är effektiv resurshushållning. Enligt Perstorp är den föreslagna skattebefrielsen för liten avseende Fame och säkerhetsmarginalen för hög. Vidare anser Perstorp att höginblandad Fame helt bör skattebefrias. Energifabriken anför att uppföljningar bör göras kvartalsvis och att en försiktighetsmarginal som gör skattereaktionen trögare bör införas både för att undvika överkompensation och för att undvika att beskattningen av biodrivmedel blir för hög. Även Lantbrukarnas Riksförbund och LRF Skogsägarna (LRF) önskar kvartalsvisa uppföljningar av överkompensation. Regelrådet avstår från att yttra sig till följd av den korta svarstiden.

Konjunkturinstitutet (KI) saknar en samhällsekonomisk bedömning av föreslagna skattelättnader. KI påpekar också att det saknas en tydlig motivering till att införa ökade skattelättnader och att kostnaderna av förslaget bör vägas mot den samhällsekonomiska nyttan. Vidare anför KI att eventuell skattedifferentiering, under förutsättning att energiskatten syftar till att internalisera trafikens externa kostnader utöver utsläpp av koldioxid, bör motiveras av att kostnader för t.ex. vägslitage, utsläpp av andra luftföroreningar och buller är lägre för biodrivmedel än för andra drivmedel. Detta gäller även andra hållbara biodrivmedel, t.ex. HVO, som bedöms få försämrad konkurrenskraft genom förslaget. SPBI, IKEM och VärmlandsMetanol AB (VärmlandsMetanol) anför att förslaget visar på bristerna med att använda skattenedsättning som styrmedel under gällande EU-rätt eftersom den eftersläpning som systemet medför innebär en ryckighet i skattesatser som är svår att förutse. Dessutom innebär systemet en risk antingen för att biodrivmedel överkompenseras eller att de hämmas till följd av för hög beskattning. VärmlandsMetanol betonar att priset på råolja nu utvecklas på ett sådant sätt att det under hösten kan bli aktuellt att återgå till nuvarande

PROP. 2015/16:99

skattenedsättningar. BIL Sweden menar att det i framtiden krävs en beslutsordning som inte kräver ett riksdagsbeslut för att snabbare kunna anpassa skattenedsättningen av biodrivmedel till aktuell prissituation för fossila drivmedel. Perstorp uppmanar regeringen att framöver justera överkompensationsskatterna två gånger per år så länge nuvarande modell med skattenedsättning och mätning av överkompensation består. Flera remissinstanser, bl.a. Perstorp och Energifabriken, uppmanar regeringen att se till att Energimyndigheten reviderar modellen för beräkningen av överkompensation så att hänsyn tas till den befintliga skatten på Fames metanolinnehåll samt att kostnaderna för distribution och hantering justeras. Kommerskollegium bedömer att förslaget inte behöver anmälas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1535 av den 9 september 2015 om informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1), kallat anmälningsdirektivet, eftersom förslaget enbart reglerar vissa specifika skattesatser. Energigas Sverige är kritiska till hur regeringen har hanterat biodrivmedelsbranschen med plötsliga och ryckiga förändringar i styrmedel. Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) och LRF välkomnar förslaget men anser att den föreslagna höjningen av energiskattebefrielsen dels är för liten, dels träder i kraft för sent. De ifrågasätter även ambitionen att ha en säkerhetsmarginal till överkompensation. Svebio menar också att förslaget innebär ett medgivande från regeringen att den nyligen införda skatten på etanol i E85 och höjningen av skatten på Fame var felaktig och inte motsvarade någon risk för överkompensation. Vidare menar Svebio att konsekvensanalysen är ofullständig och i stället bör utgå från hur mycket lägre försäljningen av biodrivmedel är i jämförelse med en situation utan skatt. LRF anför att Sverige inte bör acceptera att Europeiska kommissionen tvingar Sverige till anpassning av nationella styrmedel vilket leder till kortsiktighet för svenska producenter. De anför som lösning att Sverige bör driva frågan om val av energikällor som en nationell befogenhet enligt artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Vissa remissinstanser

lämnar också synpunkter utan direkt koppling till detta lagstiftningsärende.

Skälen för regeringens förslag: Energimyndigheten har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om de skattebefriade biodrivmedlen överkompenserats. Kostnadskalkylen i myndighetens övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel 2015 finns tillgänglig i Miljö- och energidepartementet, dnr M2016/00571/Ee. Rapporten visar att god marginal till överkompensation finns för flera biodrivmedel. På grund av det just nu låga oljepriset och biodrivmedelproducenternas utsatta konkurrenssituation samt i ljuset av regeringens långsiktiga prioritering om en fossiloberoende fordonsflotta, bedömer regeringen att beskattningen av vissa biodrivmedel kan sänkas utan att komma i konflikt med EU:s statsstödsregler i förenlighet med vad som kommit fram i övervakningsrapporten för 2015. Regeringen anser att motivet till förslaget, som KI efterfrågar, är tydligt redovisat. Med skattesatserna på bensin och dieselbränsle som gäller fr.o.m. den 1 januari 2016 och kostnadsförhållandena redovisade i övervakningsrapporten menar regeringen till skillnad mot bl.a. Svebio och LRF att det är viktigt att behålla en viss säkerhetmarginal gentemot framtida överkompensation. Mot den bakgrunden föreslår regeringen i en samlad bedömning att befrielsen från energiskatt ökas för etanol som låginblandas i bensin från 74 procent till 88 procent samt för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85) från 73 procent till 92 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Vidare föreslås ökningar av befrielsen från energiskatt för Fame som

låginblandas i dieselbränsle från 8 procent	till
36 procent samt för höginblandad Fame	från

50 procent till 63 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Regeringen delar inte den uppfattning som bl.a. Svebio och LRF framför om att ytterligare ökningar av skattebefrielsen för alla eller vissa biodrivmedel nu bör genomföras. Den framtida marknadsutvecklingen för både råolja, bensin, dieselbränsle och biodrivmedel är, som flera remissinstanser påpekar, osäker. Därför kommer regeringen att följa den fortsatta utvecklingen av bl.a. världsmarknadspriset på råolja och övriga faktorer som påverkar risken för framtida överkompensation. En aspekt att beakta vid

regeringens fortsatta bedömning av beskattningen av biodrivmedel är även de förändringar av skattesatserna för 2017 på fossil bensin och fossilt dieselbränsle som sker genom att skattesatserna årligen räknas upp med två procentenheter utöver befintlig omräkning efter utvecklingen av konsumentprisindex.

Vissa remissinstanser efterfrågar mer frekventa uppföljningar med fler övervakningsrapporter och fler justeringar per år av skattebefrielsen för biodrivmedel. Detta har även framförts av Svebio i en tidigare skrivelse till Finansdepartementet. Dessa remissinstanser efterfrågar också en översyn av beräkningsmetodiken för överkompensation där de vill att fler kostnadsposter, däribland kostnaden för Fames metanolinnehåll ska ingå. I skrivelsen hemställer Svebio även om att ett branschråd inrättas för att se över beräkningsmodellen. Den befintliga metoden för att beräkna överkompensation ingår som ett villkor för godkännandet av den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel som kommissionen beslutade i december 2015. Regeringen är därför inte beredd att, som remissinstanserna efterfrågar, frångå den metoden eftersom detta skulle innebära att villkoren i statsstödsbeslutet inte följs. Behovet av att förändra beskattningen av biodrivmedel får bedömas utifrån hur de olika faktorerna som påverkar risken för framtida överkompensation utvecklas över tid. Regeringen anser därför inte att det är lämpligt att låsa fast sig vid att ändra beskattningen vid vissa intervaller utan anser att beslut får tas från fall till fall när behov bedöms finnas av att genomföra förändringar. Ett kortare tidsintervall för bedömningen av överkompensation innebär att variationer i de olika faktorer som påverkar bedömningen inte utjämnas över tid som är fallet med ett längre tidsintervall. Eftersom EU-rätten inte tillåter överkompensation är det inte möjligt att, som Energifabriken förordar, under tidsintervallet tillåta en överkompensation som inte åtgärdas.

Övervakningsrapporten för 2014 visade att överkompensation förelåg för både hög- och låginblandad etanol och Fame. Enligt det statsstödsbeslut som gällde fram t.o.m. den 31 december 2015 var regeringen skyldig att åtgärda en eventuell överkompensation senast under andra halvåret 2015. Om den överkompensation som uppstått 2014 inte hade åtgärdats skulle kommissionen inte ha förlängt det svenska statsstödsgodkännandet. Energimyndigheten

PROP. 2015/16:99

presenterade den 23 juni 2015 en indikativ övervakningsrapport om skattebefrielsen för flytande biodrivmedel. I den rapporten var etanol till hög- och låginblandning överkompenserad under perioden januari-mars 2015 och överkompensationen bedömdes bestå i liknande omfattning under resterande del av 2015. Eftersom överkompensationen åtgärdades fick Sverige i december 2015 ett förlängt statsstödsgodkännande t.o.m. utgången av 2018. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan företagen bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta. På samma sätt som den förra regeringen agerade i samma situation fanns därför endast alternativet att höja skatten på de överkompenserade biodrivmedlen. Regeringen anser således, i motsats till Svebio, att den skattehöjning av etanol som skedde den 1 december 2015 var korrekt utifrån då kända omständigheter samt även var nödvändig för att säkerställa att Sverige fick ett förlängt statsstödsgodkännande.

Det följer av regeringsformen att riksdagen beslutar om skatt. Regeringen delar därför inte BIL Swedens uppfattning att en beredningsordning där skatteförändringar genomförs utan riksdagsbeslut bör införas. Skattebefrielsen för biodrivmedel är utformad så att den av kommissionen anses utgöra ett statligt stöd och därmed måste de regler som EU-rätten ställt upp på området följas. Regeringen anser inte, som LRF framför, att EUF-fördragets regler om nationell befogenhet att välja energikällor ger Sverige möjlighet att utforma de svenska reglerna om beskattning av biodrivmedel på ett sådant sätt att reglerna om statligt stöd i fördraget inte följs.

Artikel 16 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51) ger medlemsstaterna möjlighet att ge skattebefrielse för olika bränslen som framställs av biomassa. Skattebefrielsen för ickesyntetisk metanol är utformad i enlighet med den terminologi som används i direktivet. Regeringen finner därför inte skäl att tillmötesgå Svebios begäran att använda en annan beskrivning av detta bränsle.

Regeringen bedömer, i likhet med Kommerskollegium, att någon anmälan av

PROP. 2015/16:99

förslaget till kommissionen inte är nödvändig enligt anmälningsdirektivet.

Flera remissinstanser efterfrågar besked om långsiktiga styrmedel för biodrivmedel. Detta ligger dock inte inom ramen för detta lagstiftningsärende och får behandlas i annat sammanhang.

Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016.

4.2.4Konsekvensanalys

Inledning

Energiskatten för dieselbränsle, miljöklass 1, uppgår 2016 till 2 355 kronor per kubikmeter. För Fame som låginblandas i dieselbränsle är befrielsen från energiskatt i dag 8 procent. Enligt förslaget höjs befrielsen till 36 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle, vilket motsvarar en sänkning av energiskatten på

låginblandad	Fame från 2 167 kronor	till
1 507 kronor	per kubikmeter. Befrielsen	från

energiskatt för höginblandad Fame ökas från 50 procent till 63 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Detta motsvarar en sänkning från 1 178 kronor till 871 kronor per kubikmeter för höginblandad Fame.

Energiskatten för bensin, miljöklass 1, uppgår 2016 till 3,72 kronor per liter. För låginblandad etanol höjs, enligt förslaget, befrielsen från energiskatt från 74 procent till 88 procent av den

energiskatt	som	gäller	för	bensin.	Detta
motsvarar	en sänkning		från	0,97 kronor till
0,45 kronor	per	liter	låginblandad		etanol.

Befrielsen från energiskatt för etanol i E85 föreslås ökas från 73 procent till 92 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Detta motsvarar en sänkning från 1,00 kronor till 0,30 kronor per liter låginblandad etanol.

Offentligfinansiella effekter

Skatteintäkterna förväntas med anledning av den höjda energiskattebefrielsen på etanol och Fame minska med 0,15 miljarder kronor 2016 och med 0,32 miljarder kronor 2017 och 2018 samt 0,33 miljarder kronor 2019 och 2020.

Effekter för hushållen och företagen

Förslagen för 2016 påverkar priset vid pump för bensin, dieselbränsle och de höginblandade biodrivmedlen såsom E85. Drivmedel beskattas i Sverige med energiskatt och koldioxidskatt. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Priseffekten varierar mellan bränslen och kan även bero på hur mycket biodrivmedel som blandas in. För dieselbränsle med fem procents inblandningsnivå av Fame bedöms priset vid pump minska med 4 öre per liter inklusive mervärdesskatt. För bensin med 5 procents inblandning av etanol väntas priset vid pump sjunka med 3 öre per liter inklusive mervärdesskatt. De redovisade priseffekterna vid pump inkluderar en mervärdesskatteeffekt. För att få en ungefärlig priseffekt exklusive mervärdesskatteeffekt kan priseffekten multipliceras med 0,8.

Priset på Fame (om det är fråga om 100 procent Fame) vid pump förväntas sjunka med ungefär 38 öre per liter inklusive mervärdesskatt. E85 med 15 procent bensin och 85 procent etanol förväntas genom förslaget bli 75 öre per liter billigare vid pump, inklusive mervärdesskatt. Förslaget påverkar således samtliga som använder ett fordon som drivs med bensin med inblandning av etanol, dieselbränsle med inblandning av Fame, E85 eller höginblandad Fame.

Effekten på hushåll skiljer sig beroende på typ av hushåll och bil samt i vilken grad hushållet är beroende av bilen. Effekten för hushåll som använder ett fordon drivet på bensin eller dieselbränsle bedöms som begränsad. För många bilister som kör ungefär 1 500 mil per år innebär den ökade befrielsen från energiskatt minskade kostnader med ungefär 30–40 kronor per år. För de hushåll som använder en etanolbil bedöms den årliga kostnadsminskningen uppgå till ungefär 900 kronor. Av Trafikanalys fordonsstatistik framgår att av de personbilar som ägs av fysiska personer står män som ägare till knappt två tredjedelar. Fordon som ägs av män körs också i genomsnitt något längre per år än fordon som ägs av kvinnor. Även om det i ett hushåll inte behöver vara ägaren av fordonet som också framför det och betalar bränslekostnaderna, bedöms ändå den sänkta energiskatten på låginblandad etanol och Fame i bensin respektive

dieselbränsle påverka män mer än kvinnor. Bilar som är registrerade på män har också en något högre genomsnittlig energiåtgång (i kWh per km) jämfört med kvinnors bilar enligt en litteraturstudie från Totalförsvarets forskningsinstitut. Män arbetar också i högre utsträckning inom transportnäringar som kan påverkas av förslaget. Då förändringarna innebär relativt små förväntade prisförändringar på bensin och dieselbränsle bedöms förslaget sammantaget ha en relativt begränsad påverkan på det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet.

De företag som påverkas av förslaget är de som gör avdrag för etanol som förbrukas i gnisttända motorer (s.k. E85), etanol i bensin, Fame i dieselbränsle eller höginblandad Fame. Detta bedöms röra sig om ett 50-tal företag, varav ett fåtal kan anses som stora företag. Företagen som berörs verkar främst som drivmedelsleverantörer och försäljare av drivmedel men även som producenter av biodrivmedel. Utöver detta påverkas de övriga företag som producerar, importerar eller för in etanol eller Fame till Sverige men inte är ett företag som yrkar avdrag för skatten på det motorbränsle som innehåller en beståndsdel som framställts av biomassa. Slutligen påverkas alla de företag som använder E85, B100, bensin med inblandad etanol eller dieselbränsle med inblandad Fame som motorbränsle av förslaget. Dessa företags transportkostnader kan förväntas sjunka något när befrielsen från energiskatt ökas för de aktuella beståndsdelarna av motorbränslet som framställts av biomassa. För en buss i stadstrafik som drivs på B100 och framförs 5 500 mil per år (2013 var medelkörsträckan för en buss enligt Trafikanalys 5 475 mil) och drar ungefär fyra liter sådant bränsle per mil förväntas kostnaderna till följd av förslaget minska med ungefär 6 800 kronor per år (0,31 kronor per liter*5 500 mil*4 liter per mil ≈ 6800 kronor). För motsvarande buss som drivs på dieselbränsle med 5 procents inblandning av Fame bedöms kostnadsminskningen till ca 700 kronor per år.

Förslagen i denna proposition bedöms inte förändra företagens administrativa kostnader på något varaktigt sätt. Detta då förslagen endast innebär att storleken på det tillåtna avdraget förändras för vissa biodrivmedel. Förslagen kan dock innebära visst administrativt merarbete vid ikraftträdandet då det krävs uppdateringar i

PROP. 2015/16:99

redovisningsarbetet för de företag som gör avdrag för etanol och Fame.

En konsekvens av att energiskatten endast sänks på vissa drivmedel är, som bl.a. VTI framhåller, att HVO, ED95, gas och elektrisk kraft som drivmedel får en något försvagad konkurrenskraft gentemot E85, B100, bensin med låginblandning av etanol och dieselbränsle med låginblandning av Fame. Framförallt företag som enbart använder, hanterar eller producerar något enstaka bränsle kan därmed få förändrade konkurrensförhållanden. Regeringen delar dock inte VTI:s bedömning att etanol och Fame nödvändigtvis är mindre klimatvänliga än alla övriga biodrivmedel och att åtgärden därför skulle vara ineffektiv.

Effekter för måluppfyllelse och miljön

Genom att sänka energiskatten på etanol och Fame blir etanol och Fame till både hög- och låginblandning billigare än tidigare i förhållande till fossil bensin, fossilt dieselbränsle och andra drivmedel. Att etanol och Fame blir relativt sett billigare kan leda till ökad användning av etanol och Fame. Då bensin och dieselbränsle ofta innehåller etanol respektive Fame gör skattesänkningen att även dessa blir billigare att använda. Enligt Magnus Nilsson Produktion och

VTI förväntas förslaget leda till att utsläppen av koldioxid från vägtrafiken ökar. Naturskyddsföreningen ser motsvarande problem med den höjda energiskattebefrielsen för låginblandade biodrivmedel. Regeringen bedömer, då marginal till överkompensation finns, att det är angeläget att förbättra konkurrenssituationen för etanol och Fame. Dessutom bedömer regeringen att förslaget om ökad befrielse från energiskatt inte förändrar biodrivmedlens konkurrensvillkor eller påverkar bilkörandet i en sådan utsträckning att

målet om	att minska klimatgaserna	med
40 procent	påverkas. Förslaget bedöms	inte

heller påverka möjligheterna för Sverige att uppfylla målet om 50 procent förnybar energi i

Sverige 2020. Sverige	har även ett mål om
10 procent förnybart i	transportsektorn 2020.

Den förnybara andelen i transportsektorn 2014 är enligt Energimyndighetens beräkningar 19,2 procent enligt den beräkningsmetod som följer av förnybartdirektivet. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. Förslaget kan därmed bidra till att ytterligare överträffa målet.

PROP. 2015/16:99

Svebio menar att konsekvensanalysen är ofullständig och i stället bör utgå från hur mycket lägre försäljningen av biodrivmedel är i jämförelse med en situation utan skatt. Regeringen anser att en analys av en regeländring bör utgå från hur situationen förändras i och med förslaget och utifrån de omständigheter som föranlett tidigare ändringar. Det är därför inte i första hand relevant att jämföra med en hypotetisk situation där skattebefrielsen på biodrivmedel är fullständig.

Effekter för myndigheter och domstolar

Skatteverket behöver uppdatera deklarationsupplysningar, webbinformation och it-stöd. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

4.3Författningskommentar

skatten på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol.

3 c §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 4.2 Sänkt skatt på biodrivmedel.

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i bensin eller annat motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2.

Ändringen i paragrafens första stycke 1 innebär en procentuellt ökad avdragsrätt för energiskatten på den andel av motorbränslet som framställs av biomassa och som utgör etanol.

3 d §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 4.2 Sänkt skatt på biodrivmedel.

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i dieselbränsle eller annat motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3.

Ändringen i paragrafens första stycke 1 innebär en procentuellt ökad avdragsrätt för energiskatten på den andel av motorbränslet som framställs av biomassa och som utgör Fame.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

4.3.1Förslaget till lag om ändring i lagen Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2016. (1994:1776) om skatt på energi Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för

7 kap.

3 a §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 4.2 Sänkt skatt på biodrivmedel.

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av avdragsrätt för den beståndsdel som framställts av biomassa och som ingår i andra motorbränslen än de som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3. Exempel på motorbränslen som omfattas av paragrafen är E85 och höginblandad Fame.

Ändringen i paragrafens första stycke 1 innebär en procentuellt ökad avdragsrätt för energiskatten på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame).

Ändringen i paragrafens första stycke 2 innebär en procentuellt ökad avdragsrätt för energi-

förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att äldre bestämmelser är tillämpliga då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Genom förslaget föreslås endast ändringar av de procentuella avdragens storlek i 7 kap. 3 a § första stycket, 3 c § första stycket och 3 d § första stycket. Förslaget påverkar därför inte giltigheten av punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till det förslag till ändringar i lagen om skatt på energi som, enligt propositionen Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet, föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Dessa punkter reglerar tidpunkten för när visst villkor för avdrag ska börja tillämpas och en skyldighet för den som gör skatteavdrag att lämna vissa uppgifter till Skatteverket. De gäller således alltjämt enligt sin lydelse enligt förslaget i propositionen Vissa statsstödskrav på

bränsleskatteområdet även för tid fr.o.m. den 1 augusti 2016.

4.3.2Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

13 §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 4.1 Kompletteringar av RUT-avdraget.

Paragrafen definierar hushållsarbete. Ändringen i fjärde punkten innebär att även

beskärning och borttagande av träd och buskar ska räknas som hushållsarbete. Borttagande omfattar bl.a. trädfällning, borttagning av stubbar, röjning av sly och gallring av buskage. Beskärning och borttagande omfattar även omhändertagande av det som avlägsnats i form av t.ex. vedkapning, kompostering eller ihopsamling och iordningställande inför transport för avfallshantering, under förutsättning att arbetet utförs på eller i aktuell tomt eller trädgård. Annan form av trädgårdsarbete, t.ex. planteringsarbeten, omfattas inte. Se vidare avsnitt 4.1.3.

Av den nya sjunde punkten framgår att flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder ska räknas som hushållsarbete. Detsamma gäller flytt av bohag och annat lösöre till och från magasinering i samband med flytt av sådan egendom mellan bostäder. Eventuell magasinering måste alltså utgöra ett led i flytten mellan bostäder. För att anses som ett led i flytten måste magasineringen vara av övergående natur. Är det fråga om magasinering av mer permanent karaktär ger arbetet inte rätt till RUT-avdrag.

Det ska vara den skattskyldiges eller dennes förälders bostäder. Vad som avses med bostad vid tillämpning av RUT-avdraget framgår av 14 §. Transport från t.ex. en möbelåterförsäljare eller från eller till en annan privatperson omfattas inte. Flyttjänsten omfattar arbete med packning eller annat iordningställande för transport, uppackning, lastning och lossning samt själva arbetstiden för transporten av bohaget. Andra delar av en flyttjänst, t.ex. transportkostnaden eller kostnad för flyttkartonger, omfattas inte. Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för hemmet.

Se vidare avsnitt 4.1.4.

PROP. 2015/16:99

Av åttonde punkten, som är ny, framgår att arbete i form av installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning som ges i samband med sådant arbete ska räknas som hushållsarbete. För att punkten ska vara tillämplig ska arbetet, handledningen och rådgivningen utföras i eller i nära anslutning till bostaden. Vad som avses med bostad framgår av 14 §.

Med data- och informationsteknisk utrustning avses data- och informationstekniska apparater såsom persondatorer, läsplattor, tvapparater, smarta telefoner, spelkonsoler och liknande. Andra former av utrustning i ett hushåll som kan kommunicera med eller styras och övervakas genom olika it-lösningar, som t.ex. smarta vitvaror, brand- och inbrottslarm eller fjärrstyrda luftvärmepumpar, omfattas inte. Kringutrustning till data- och informationstekniska apparater omfattas. Med kringutrustning avses utrustning som är avsedd att sammankopplas med data- och informationstekniska apparater och som stödjer användningen av desamma, t.ex. skrivare, skannrar och avläsare.

Det arbete som avses är att ta i bruk, installera, reparera och underhålla data- och informationstekniska apparater och kringutrustning samt dataförbindelser, installera och avinstallera program och uppdateringar i en data- eller informationsteknisk apparat samt uppdatera program i en data- eller informationsteknisk apparat samt ge handledning och rådgivning i samband med sådant arbete. Med rådgivning avses enklare vägledning och utbildning. Däremot omfattas inte åtgärder som t.ex. programmering, kundspecificerad ombyggnad av data- och informationsteknisk utrustning eller mer avancerad kundanpassning av programvara.

Eftersom arbetet, handledningen och rådgivningen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden omfattas inte t.ex. reparationer i utförarens verkstad eller handledning och vägledning som ges per telefon eller på annat sätt sker på distans.

PROP. 2015/16:99

Den nya åttonde punkten är inte avsedd att innebära någon ändring i sak av tillämpningsområdet för ROT-avdraget enligt 13 a–13 b §§.

Se vidare avsnitt 4.1.5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Bestämmelsen träder i kraft den 1 augusti 2016. För de fall utföraren är godkänd för F-skatt tillämpas bestämmelsen på arbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016. Beträffande förmån av arbete tillämpas bestämmelsen på förmån som har tillhandahållits efter den 31 juli 2016. När det gäller arbete som utförs av en privatperson som inte är godkänd för F-skatt tillämpas bestämmelsen på arbete som har utförts efter den 31 juli 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

sättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).

I detta avsnitt lämnas därmed förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de lagförslag som lämnas i denna proposition.

I tabell 4.1 redovisas den ändrade inkomstberäkningen, inklusive effekterna av nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar. Även bruttoeffekten av skatteförslagen framgår.

De nya beräkningarna påverkas av fler faktorer än bara regeländringar, exempelvis en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.

4.4Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2016

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2016 som redovisas i tabell 4.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess (prop. 2014/15:173) bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstberäkning. Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar (prop. 2014/15:173 s. 34 f.). Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förut-

					PROP. 2015/16:99

Tabell 4.1 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2016
Tusental kronor
Inkomsttitel		Godkänd	Förändring av	Ny beräkning	Bruttoeffekt av
		beräkning	beräkning		åtgärder på
					inkomstsidan
1154	Husavdrag	-15 312 469	195 851	-15 116 617	-335 000
1433	Energiskatt oljeprodukter	11 411 309	220 684	11 631 993	-151 000

Förslagen till kompletteringar av RUT-avdraget påverkar inkomsttitel 1154 Husavdrag under inkomstgrupp 1140 Skattereduktioner. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2016 uppgår inkomsttitel Husavdrag till 15,3 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning ingår en ny bedömning för husavdraget, bl.a. till följd av uppdaterad information från Skatteverket, som innebär en nedrevidering med totalt ca 196 miljoner kronor. I revideringen ingår förslaget om att utvidga RUT-avdraget till att omfatta flytt- och ittjänster samt fler trädgårdstjänster, vilket beräknas öka husavdraget med 335 miljoner kronor.

Förslaget till sänkt skatt på biodrivmedel påverkar inkomsttitel 1433 Energiskatt på oljeprodukter under inkomstgrupp 1430 Energiskatt. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2016 uppgår inkomsttitel Energiskatt på oljeprodukter till 11,4 miljarder kronor. Förslaget till ny beräkning är mer än 0,2 miljarder kronor högre än den godkända beräkningen, trots att förslaget om sänkt skatt på biodrivmedel brutto sänker prognosen för inkomsterna från energiskatt på oljeprodukter med 151 miljoner kronor. Upprevideringen av prognosen beror både på att det utfall som hittills kommit in varit högre än väntat och på att konjunkturutsikterna för 2016 ser ljusare ut.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster på statens budget för 2016 som redovisas i tabell 4.1 godkänns.

För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se avsnitt 5.2 i 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100).

I tabell 4.2 redovisas såväl bruttoeffekter som nettoeffekter av de föreslagna regeländringarna på skatter och avgifter. Bruttoeffekten är den direkta effekten på intäkterna av en regelförändring medan nettoeffekten även innefattar indirekta effekter på intäkterna från andra skatter och eventuella effekter på den

offentliga sektorns utgifter (se prop. 2015/16:100 avsnitt 5.1 tabell 5.1).

Tabell 4.2 Sammanställning av offentligfinansiella effekter till följd av ändringar som påverkar statens inkomster

miljarder kronor

Regeländring	Effekt från	Bruttoeffekt	Nettoeffekt
		2016	2016
Skatt på arbetsinkomster
Utvidgat RUT-avdrag (IT,	2016-08-01	-0,34	-0,34
flytt och utvidgad
trädgård)

Skatt på konsumtion m.m.
Sänkt skatt på	2016-08-01	-0,15	-0,15
biodrivmedel
Summa offentligfinansiell		-0,49	-0,49
effekt

Ändringar avseende statens utgifter

PROP. 2015/16:99

5 Ändringar avseende statens utgifter

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter 2016. Det samlade förslaget till ändrade anslag för 2016 finns i avsnitt 1, tabell 1.1. En sammanställning av förslagen till ändrade beställningsbemyndiganden redovisas i bilaga 4.

5.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

4:1 Regeringskansliet m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 098 798 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har beslutat att öppna ett antal nya utlandsmyndigheter med inriktning på främjandeverksamhet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 avsnitt 7.1.1). I syfte att stärka svensk export bör möjligheterna till främjandeinsatser vid dessa nya utlandsmyndigheter förstärkas. Regeringen anser därför att anslaget 4:1

Regeringskansliet m.m. bör ökas med 6 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 2:3

Exportfrämjande verksamhet under utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med motsvarande belopp.

5:1 Länsstyrelserna m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 595 248 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 43 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Flyktingsituationen hösten 2015 har inneburit en hård belastning på länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelsernas uppdrag växer, bl.a. till följd av att efterfrågan på länsstyrelsernas stöd till kommuner ökar. År 2015 fokuserades länsstyrelsernas arbete i stor utsträckning på asylmottagandet.

I 2016 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen att de ändamål och verksamheter som avser insatser som syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och för andra etableringsfrämjande åtgärder flyttas från utgiftsområde 8 Migration till utgiftsområde 1 Rikets styrelse (prop. 2015/16:100). Detta innebär att länsstyrelserna tar över ansvaret för verksamheten. För att kunna påbörja arbetet med att bygga upp den nya verksamheten behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor.

För att stärka asylsökandes kunskaper i svenska behöver ytterligare medel tillföras länsstyrelserna för att tillhandahålla ett digitalt språkinlärningspaket. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 10 000 000 kronor. Finansiering

PROP. 2015/16:99

sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

Vidare behöver länsstyrelserna tillföras medel för att Sverige ska leva upp till de krav som ställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:8

Ekonomistyrningsverket		under utgiftsområde
2 Samhällsekonomi	och	finansförvaltning bör
anslaget minskas	med 1 900 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka länsstyrelsernas verksamhet.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 5:1

Länsstyrelserna m.m. bör ökas med 43 100 000 kronor.

6:1 Allmänna val och demokrati

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 340 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 21 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är viktigt att vidta åtgärder för att motverka polarisering, rasism och andra liknande former av fientlighet för att skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. Det finns en risk att människor med olika bakgrund, värderingsmönster och livsstilar i allt mindre utsträckning möts. En sådan utveckling riskerar att leda till ökad polarisering i samhället och att skapa motsättningar och misstro mellan människor. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget för kunskapsinhämtning om växande hat och hot i samhället.

Polariseringen i samhället skapar också grogrund för en ökad radikalisering. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget för insatser som genomförs av kommuner i samverkan med det civila samhället i syfte att värna demokratin mot våldsbejakande

extremism. Vidare bör ökade medel tillföras det förebyggande arbetet i skolorna mot våldsbejakande extremism, enligt den s.k. Kungälvsmodellen. Arbetet ska framför allt ta sikte på unga människor som befinner sig i eller i gränslandet till våldsbejakande extremistiska miljöer.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör ökas med 21 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6:6 Stöd till politiska partier

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 171 200 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:6 Stöd till politiska partier ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Partibidragsnämnden beslutar om partistöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. I lagen anges belopp och förutsättningar för utbetalning av ekonomiskt stöd. Resultatet av riksdagsvalet 2014 innebär att det belopp som ska betalas ut till politiska partier för 2016 är högre än de medel som finns på anslaget. Ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 6:6 Stöd till politiska partier bör ökas med 1 000 000 kronor. För 2017 och framåt bedöms utgifterna öka med motsvarande belopp årligen.

5.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Stabilitetsfonden och resolutionsreserven

Regeringens förslag:	Regeringen	eller den
myndighet regeringen	bestämmer	bemyndigas

att föra över medel om högst 20 000 000 000

PROP. 2015/16:99

kronor från stabilitetsfonden till resolutionsreserven.

Regeringen bemyndigas att för 2016 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor för stabilitetsfonden.

Regeringen bemyndigas att för 2016 besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven.

Skälen för regeringens förslag: I samband med genomförandet av krishanteringsdirektivet föreslog regeringen att medel skulle överföras från stabilitetsfonden till den nyinrättade resolutionsreserven (se prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17, rskr. 2015/16:117). De medel som avses innefattar influtna stabilitetsavgifter till och med 2015 och resultatet från bankstödsåtgärder som riktats till enskilda institut i kris.

Stabilitetsavgifter betalas in året efter det år avgiften avser. Enligt övergångsbestämmelsen till den nya stödlagen, lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, ska stabilitetsavgifter tas ut för 2015 men inte därefter. Även stabilitetsavgiften för 2015 som betalas under hösten 2016 bör i enlighet med regeringens resonemang i den nämnda propositionen överföras till resolutionsreserven.

De sammanlagda stabilitetsavgifterna för 2015 beräknas uppgå till ca 3,7 miljarder kronor. Beloppet utgör endast en prognos eftersom de uppgifter som ligger till grund för beräkningen av avgiften inte samlas in av Riksgäldskontoret förrän under andra halvåret 2016. Prognosen bygger på antagandet att avgiftsunderlaget har ökat med 5 procent mellan 2014 och 2015.

Det belopp som ska överföras från stabilitetsfonden till resolutionsreserven ska även omfatta den upplupna räntan på medlen i stabilitetsfonden t.o.m. den dag då medlen överförs. Sammantaget beräknas beloppet uppgå till högst 20 miljarder kronor (se tabell 5.1). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör

bemyndigas	att föra över medel om högst
20 miljarder	kronor från stabilitetsfonden till

resolutionsreserven.

Tabell 5.1 Förslag till belopp att överföras från stabilitetsfonden till resolutionsreserven under 2016

Miljoner kronor

Stabilitetsfondens behållning (2015-12-31)	56 406

Stabilitetsavgift 2009–2014	15 371
Stabilitetsavgift 2015 (prognos)	3 663

Resultat från bankstödsåtgärder	306

Ränta (prognos)	400
Total beräknad överföring till resolutionsreserven	19 740

Enligt den nya stödlagen ska en beloppsbegränsad kredit för stabilitetsfonden fastställas av riksdagen. Samma sak ska gälla för den nyinrättade resolutionsreserven enligt lagen (2015:1016) om resolution. För båda fonderna ska även garantiramar årligen fastställas av riksdagen (se prop. 2015/16:5 s. 671). Enligt den numera upphävda lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut förelåg en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret för det fall medlen i stabilitetsfonden inte räckte till.

Regeringen bedömer i den nämnda propositionen att de kvarvarande medlen i stabilitetsfonden, efter överföringen till resolutionsreserven, utgör en ansenlig resurs för att vidta aktuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt stöd eller användning av statliga stabiliseringsverktyg. Enligt 9 § förordningen (2009:46) om kapitaltillskott till solventa banker, som kompletterade den tidigare stödlagen och upphörde den 1 februari 2016, fick de sammanlagda kapitaltillskott som staten lämnade enligt förordningen uppgå till högst 50 miljarder kronor. Samma belopp bör tjäna som utgångspunkt även när det gäller fondens lånemöjligheter.

Garantiramen för stabilitetsfonden bör bestämmas utifrån det faktum att främst generella stödåtgärder i form av garantiprogram till samtliga banker kan komma att bli aktuella. Enligt 7 § förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl., som kompletterade den tidigare stödlagen och upphörde den 1 februari 2016, fick statens sammanlagda åtaganden för garantier enligt förordningen uppgå till högst 750 miljarder kronor. Samma belopp bör därför gälla för garantiramen enligt de nya reglerna.

Krishanteringsdirektivet förutsätter att resolutionsreserven har möjlighet att låna medel vid behov, men det framgår inte hur stor kreditmöjligheten behöver vara. Regeringen

PROP. 2015/16:99

bedömer att det kan behövas en kreditram på högst 100 miljarder kronor för resolutionsreserven.

I enlighet med vad regeringen anför i den tidigare nämnda propositionen bör inte garantiramen till resolutionsreserven begränsas till kreditramens storlek. Bakgrunden till det är att garantier generellt sett kommer att vara beloppsmässigt mycket mer omfattande än andra stödåtgärder. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att garantiramen för 2016 bör uppgå till högst 200 miljarder kronor.

Ramarna kan komma att ändras inför 2017, eftersom en fördjupad prövning ska göras.

Svenskt medlemskap i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)

Ärendet och dess beredning

Sverige medverkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB). I förhandlingarna deltog 57 länder, varav 37 var länder i regionen. Regeringen beslutade den 17 juni 2015 att, med förbehåll för riksdagens godkännande, underteckna avtalet om inrättande av AIIB. Avtalet och en svensk översättning av det finns i bilaga 3. Enligt avtalet ska det ratificeras av undertecknarna.

Inom Finansdepartementet har med anledning av åtagandena i avtalet tagits fram ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen har bedömt att det inte finns något behov av att inhämta synpunkter på förslaget från någon instans utanför Regeringskansliet.

Lagrådet

Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om inrättande av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB).

Regeringen bemyndigas att under 2016–2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott på högst 1 100 000 000 kronor till AIIB som sker

genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna.

Regeringen bemyndigas att under 2016 ställa ut statliga garantier till AIIB som uppgår till högst 504 000 000 US-dollar.

Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska omfatta AIIB. Lagändringen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2 avsnitt 12) anförde regeringen att den hade för avsikt att i propositionen Vårändringsbudget för 2016 återkomma till riksdagen med förslag om att Sverige ska bli medlem i AIIB.

AIIB är en multilateral investeringsbank som formellt inrättades den 16 januari 2016. Dess mandat är att främja hållbar ekonomisk utveckling, skapa välstånd och förbättra infrastrukturanslutningar i Asien, samt främja regionalt samarbete och partnerskap för att möta utvecklingsutmaningar. AIIB ska utföra detta mandat på ett liknande sätt som övriga multilaterala investerings- och utvecklingsbanker. Det innebär att AIIB med hjälp av en hög kreditvärdering kommer att låna upp medel till låga kostnader på finansmarknader. Dessa medel kommer AIIB i sin tur låna ut till de regionala medlemsländerna till lägre kostnad än länderna hade haft om de själva finansierat investeringarna genom egen upplåning på finansmarknaden. AIIB kommer att finansiera både offentliga och privata investeringar. Det finns ett etablerat regelverk för att tillgodose att investeringar bl.a. sker på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Reglerna överensstämmer i hög grad med motsvarande regler i andra multilaterala investerings- och utvecklingsbanker. Detta möjliggör projekt som är gemensamt finansierade av AIIB och andra investerings- och utvecklingsbanker, vilket AIIB förutses lägga stort fokus på under de första verksamhetsåren.

AIIB:s högsta beslutande organ är styrelsen, som består av en ledamot per land, i regel finansministern. De viktigare löpande besluten om finansiering och policy fattas av direktionen. Direktionens tolv ledamöter utses av styrelsen, och representerar i de flesta fall flera medlemsländer, som tillsammans bildar en valkrets. Två valkretsrepresentanter utses i

dagsläget av de europeiska medlemsländerna. Både styrelsen och direktionen fattar i normala fall beslut genom enkel majoritet. För särskilt viktiga beslut krävs kvalificerad majoritet, vilket innebär godkännande från två tredjedelar av styrelseledamöterna som dessutom måste komma från länder som tillsammans har minst 75 procent av rösterna. Länders röststyrka och kapitalandelar förutses gradvis förändras i takt med att fler länder förväntas bli medlemmar i AIIB. Riktmärket är att de regionala länderna ska inneha ca 75 procent av rösterna och de ickeregionala länderna ca 25 procent. Flera av besluten i den löpande verksamheten fattas av AIIB:s verkställande direktör, inklusive beslut om finansiering under ett visst tröskelvärde. Detta tröskelvärde ska fastställas av direktionen.

Regeringen anser att det finns goda skäl till svenskt medlemskap. Ett medlemskap är en stark signal om Sveriges vilja att bidra till Asiens utveckling och ekonomiska tillväxt, vilket gynnar dess befolkning, genom fattigdomsminskning och ökat välstånd. En god utveckling i Asien gynnar också Sverige genom nya exportmöjligheter. Behovet av infrastrukturinvesteringar i regionen bedöms vara stort och det finns brist på tillgänglig finansiering. Genom ett medlemskap skulle Sverige också kunna påverka AIIB, med målsättningen att institutionen ska styras på ett regelbaserat och transparent sätt, samt att dess investeringar ska vara miljömässigt och socialt hållbara och komma stora delar av befolkningen till del. Slutligen är AIIB ett initiativ i linje med regeringens prioritering av multilaterala lösningar och bedöms stärka Sveriges ställning i internationella sammanhang.

Ländernas kapitalandel i AIIB är baserad på om landet är en del av Asien eller inte och landets relativa ekonomiska storlek mätt som


BNP. För	Sveriges		del innebär		denna
fördelningsnyckel		en	kapitalandel		om
0,64 procent.	Av	AIIB:s totala		kapital om
100 miljarder	US-dollar		(ca	844 miljarder

kronor) är Sveriges kapitaltillskott 0,63 miljarder US-dollar (ca 5,29 miljarder kronor). Av detta belopp ska 20 procent, 126 miljoner US-dollar (ca 1,03 miljarder kronor), betalas in genom fem lika stora årliga utbetalningar 2016–2020. Resterande 80 procent, 504 miljoner US-dollar (ca 4,25 miljarder kronor), består av garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att under vissa

PROP. 2015/16:99

omständigheter tillskjuta det bestämda kapitalbeloppet utöver det kapital som betalats in. Riksgäldskontoret hanterar statens garantiåtaganden till internationella finansiella institutioner och gör årliga riskanalyser. Myndigheten konstaterade i mars 2016 i rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys (Fi2016/01053/BATOT) att inget garantikapital ditintills hade infriats och att risken för stora samlade förluster med anledning av utställda garantikapital bedömdes som låg. AIIB har den uttalade ambitionen att genom sunda finanser, goda regelverk för riskhantering och en stark underliggande portfölj av projekt få det högsta kreditbetyget på marknaden (AAA) baserat enbart på det inbetalda kapitalet. OECD:s biståndskommitté DAC beräknas under 2016 att fatta beslut om till vilken grad kapitaltillskott i AIIB är att beteckna som officiellt bistånd.

Enligt artikel 33 i avtalet ska varje medlem utse sin centralbank eller någon annan med banken överenskommen inrättning till förvaringsinstitut, där banken kan sätta in sitt innehav av medlemmens valuta och sina andra medel. Företrädare för Regeringskansliet har kontaktat Riksbanken för att undersöka dess förutsättningar att fungera som förvaringsinstitut. Om Riksbanken skulle sakna möjligheter till detta kommer uppgiften tillsvidare att ges till Riksgäldskontoret.

Sveriges röstandel i AIIB blir 0,81 procent. Skillnaden i förhållande till kapitalandelen består i att röstandelen också inkluderar s.k. basröster, som tilldelas lika till alla länder oavsett ekonomisk storlek, och särskilda röster som tilldelas de grundande medlemmarna. I direktionen kommer Sverige att ingå i en valkrets med Storbritannien, Polen, Schweiz, Norge, Danmark och Island. Valkretsens representant och biträdande representanter roterar mellan medlemsländerna bl.a. baserat på relativ röststyrka. Regeringen bedömer att de principer för samarbete som har etablerats i valkretsen ger Sverige ett rimligt inflytande.

Avtalet om inrättande av AIIB fastställer beskattningsundantag för dess anställda och vissa andra privilegier och immuniteter. För att avtalets bestämmelser om immunitet och privilegier ska bli gällande inför svenska domstolar och myndigheter måste de införlivas i svensk rätt. Frågor om immunitet och privilegier för internationella organ och personer med

PROP. 2015/16:99

anknytning till sådana organ regleras i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt 4 § nämnda lag har vissa i en bilaga till lagen angivna organ och personer med anknytning till dessa organ immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Immuniteten och privilegierna gäller i den utsträckning som framgår av avtalet. Det svenska medlemskapet i AIIB förutsätter således att den ovan angivna lagen ändras. Med hänsyn till att det inte redan nu säkert kan anges när avtalet blir bindande för Sverige bör den föreslagna lagändringen träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande för att regeringen ska kunna ingå en bindande överenskommelse som förutsätter att en lag ändras eller i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. I enlighet med vad som ovan anförts förutsätter Sveriges medlemskap i AIIB att en ändring görs i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Vidare innebär medlemskapet att Sverige ska göra ett kapitaltillskott om högst 1 100 000 000 kronor till institutionen samt lämna ett garantiåtagande motsvarande högst 504 000 000 US-dollar. Åtaganden av detta slag kräver enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen och 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen (2011:203) riksdagens godkännande.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen dels ska godkänna avtalet om inrättande av AIIB, dels bemyndiga regeringen att under 2016–2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott på högst 1 100 000 000 kronor till AIIB som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna, dels bemyndiga regeringen att under 2016 ställa ut statliga garantier till AIIB som uppgår till högst 504 000 000 US-dollar, och dels anta förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

1:8 Ekonomistyrningsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 163 617 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket ökas med 1 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ekonomistyrningsverket övertog 2009 ansvaret för viss EU-revision från länsstyrelserna. De ekonomiska konsekvenserna har inte varit fullt ut beaktade. En korrigering behöver därför göras mellan berörda anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket bör ökas med 1 900 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp.

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 370 000 kronor.

Regeringens	förslag:	Anslaget	1:14 Vissa
garanti- och	medlemsavgifter		ökas med
213 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Vissa		garanti- och medlems-

avgifter får även användas för kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB).

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för årliga medlemsavgifter, för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstitut samt för eventuella böter till följd av försenat genomförande av EU-direktiv.

Regeringen föreslår i denna proposition att riksdagen godkänner avtalet om inrättande av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) samt bemyndigar regeringen att besluta om kapitaltillskott och ställa ut statliga garantier till AIIB.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

även bör få användas för kapitaltillskott till AIIB samt att anslaget bör ökas med 213 000 000 kronor.

5.3Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:1 Polismyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 560 567 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 283 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Polismyndighetens arbetsbelastning har ökat med anledning av flyktingsituationen samt det under 2016 inledda arbetet med särskilt prioriterade områden, som bl.a. innebär extra resurser till områdespoliser. Det behöver även säkerställas att andra viktiga arbetsuppgifter kan upprätthållas, såsom till exempel arbetet mot hatbrott. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Polismyndigheten bör ökas med 283 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:2 Säkerhetspolisen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 191 364 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Terrorhotet och det ökade antalet asylsökande har inneburit en påtagligt ökad arbetsbelastning för Säkerhetspolisen. Det är angeläget att myndigheten har goda förutsättningar att bibehålla sin kapacitet i det förändrade

omvärldsläget.	Regeringen anser		därför	att
anslaget 1:2 Säkerhetspolisen		bör	ökas	med
10 000 000 kronor.
Finansiering	sker genom	de	förslag	till

minskade anslag som lämnas i denna proposition.

PROP. 2015/16:99

1:12 Rättsliga biträden m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 338 657 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används i huvudsak för utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) samt offentliga biträden enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Utgifterna för detta har ökat mer än beräknat, bl.a. till följd av att förhandlingstiden ökat för brottmål som avgjorts genom förhandling och att andelen stora och komplicerade mål med flera försvarare ökat. Regeringen anser därför att anslaget 1:12

Rättsliga biträden m.m. bör ökas med 300 000 000 kronor.

5.4Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

1:1 Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 328 554 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 144 050 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Sveriges utgifter för avgifterna förväntas bli högre än vad regeringen bedömde i budget-

PROP. 2015/16:99

propositionen för 2016, huvudsakligen på grund av den försvagade kronkursen, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 144 050 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 600 000 kronor.

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 140 072 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med 3 600 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas anslaget med 600 000 kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) minskas anslaget med 3 000 000 kronor.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet bör minskas med 3 600 000 kronor.

Minskningen påverkar i viss utsträckning omfattningen av den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 402 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget till Sipri ökades i budgetpropositionen för 2016 med

1 000 000 kronor. Ökningen syftade till att stärka Sipris kärnverksamhet, med fokus på nedrustning och andra vapenfrågor, och möta ökade behov av oberoende forskning och analys, mot bakgrund av regeringens höjda profil på nedrustningsområdet och av ökade internationella problem på området. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras anslaget för att stärka och värna Sipris verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) bör ökas med 3 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet minskas med motsvarande belopp.

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 188 715 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2017–2019.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 213 500 000 kronor 2017–2027.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får vidare användas för utgifter för insatser i Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet, bl.a. inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet.

Ingångna åtaganden och behovet av att ingå nya och längre åtaganden har ökat sedan budgetpropositionen för 2016 beslutades. För att säkerställa kontinuiteten i Sidas verksamhet behöver beställningsbemyndigandet därför ökas

PROP. 2015/16:99

med 54 000 000 kronor samt förlängas till att avse åtaganden som medför behov av anslag fram t.o.m. 2027. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 213 500 000 kronor 2017–2027.

5.5Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 74 850 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor minskas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör satsningen på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor flyttas fram ett år, dvs. till 2017–2020. Regeringen anser därför att anslaget 2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör minskas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration minskas anslaget med 4 101 385 000 kronor. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 20 861 000 kronor.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 1:1

Biståndsverksamhet	bör	minskas	med
4 122 246 000 kronor.	Minskningen		bedöms

påverka de verksamheter som finansieras från anslaget.

1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 050 445 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 41 722 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Sida svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2015 som grund bedöms den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Sida svarar för bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklings-

5.6Utgiftsområde 7 Internationellt samarbete (Sida) bör ökas med 41 722 000

bistånd

1:1 Biståndsverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 31 120 825 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 4 122 246 000 kronor.

kronor.

Finansieringen sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 20 861 000 kronor.

Kapitalhöjning i Interamerikanska

Investeringsbolaget (IIC)

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Interamerikanska investeringsbolaget (IIC) som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna och som innebär att Sverige

PROP. 2015/16:99

under 2016–2022 till IIC ska betala in högst 90 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har godkänt att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i IIC samt bemyndigat regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till IIC med 8 946 766 US-dollar (prop. 2015/16:1 utg.omr. 7 avsnitt 2.7.1, bet. 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99). Sveriges åtagande i kapitalhöjningen innebär emellertid inbetalning av kapital och inte ett utökat garantiåtagande. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att Sverige under 2016–2022 till IIC ska betala in högst 90 000 000 kronor.

Kapitalhöjning i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), vilket innebär inbetalningar som inklusive tidigare gjorda inbetalningar uppgår till högst 40 508 455 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har godkänt att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i IDB och att Sverige under 2011–2015 till IDB skulle inbetala 39 062 000 kronor (prop. 2010/11:1 utg.omr. 7 avsnitt 3.7.1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98). Åtagandet i kapitalhöjningen till IDB gjordes i US-dollar medan bemyndigandet fastställdes i svenska kronor. US-dollarn har ökat kraftigt i värde gentemot den svenska kronan efter riksdagens beslut. Detta innebär att den summa som skulle inbetalas i samband med sista inbetalningen under 2015 översteg det bemyndigande som hade fastställts av riksdagen. Följaktligen hade regeringen inte möjlighet att under 2015 fullt ut infria det åtagande om betalning som Sverige hade till IDB. Bemyndigandet behöver således utökas med 1 446 455 kronor till högst 40 508 455 kronor, för att Sverige ska kunna fullfölja sitt åtagande gentemot IDB genom att inbetala den återstående delen av åtagandet på 144 645,46 US-dollar under 2016.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016 fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i IDB, vilket innebär inbetalningar som inklusive tidigare gjorda inbetalningar uppgår till högst 40 508 455 kronor.

Kapitalhöjning i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) vilket innebär inbetalningar som inklusive tidigare gjorda inbetalningar uppgår till högst 256 614 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har godkänt att Sverige deltar i kapitalhöjningen i IBRD och bemyndigat regeringen att under 2012–2016 betala in högst 246 614 000 kronor (prop. 2010/11:1 utg.omr. 7, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98). Åtagandet i kapitalhöjningen till IBRD gjordes i US-dollar, totalt 35 200 000 US-dollar, medan bemyndigandet fastställdes i svenska kronor. US-dollarn har ökat kraftigt i värde gentemot den svenska kronan efter riksdagens beslut. Detta medför att bemyndigandet om 246 614 000 kronor som riksdagen har fastställt kommer att överskridas i samband med den sista utbetalningen under 2016. Regeringen har således inte möjlighet att under 2016 fullt ut infria det åtagande om betalning som Sverige har gjort till IBRD. Bemyndigandet behöver därför utökas med högst 10 000 000 kronor till 256 614 000 kronor för att Sverige ska kunna fullgöra sitt åtagande till IBRD under 2016.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016 fullgöra Sveriges medverkan i kapitalhöjningen i IBRD vilket innebär inbetalningar som inklusive tidigare gjorda inbetalningar uppgår till högst 256 614 000 kronor.

5.7Utgiftsområde 8 Migration

1:1 Migrationsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 698 564 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Migrationsverket ökas med 2 184 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Migrationsverkets förvaltningskostnader. Den stora ökningen av antalet asylsökande som skedde under hösten 2015 har inneburit att betydligt fler personer är inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som antogs i budgetpropositionen för 2016. Regeringen bedömer att Migrationsverket till följd av detta behöver ytterligare resurser för att kunna öka kapaciteten att registrera och pröva fler asylärenden samt för att kunna säkerställa en tillräckligt god kvalitet i mottagandet av asylsökande. Anslaget bör därför ökas med 2 021 000 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag som lämnas i denna proposition.

Det ökade antalet asylsökande har också medfört en mycket ansträngd boendesituation. Platser på asylboende upptas inte bara av asylsökande utan även av personer med avslagsbeslut. För att frigöra platser till asylsökande samt upprätthålla förtroendet och legitimiteten för det svenska asylsystemet är det viktigt att lagakraftvunna avslags- och utvisningsbeslut verkställs. Regeringen anser att tillskott bör ske för att möte de krav som ett utökat återvändandearbete ställer. Det handlar om att stärka funktioner vid Migrationsverket till följd av ökad arbetsbelastning samt att utplacera återvändandesambandspersoner där sammarbetet behöver stärkas. Dessa ska bistå i återvändandearbetet samt följa utvecklingen och förutsättningarna för upprätthållandet av mänskliga rättigheter i återvändandeländerna. Regeringen bedömer att resurser behöver tillföras Migrationsverket för dessa åtgärder. Anslaget bör därför ökas med 215 000 000 kronor varav 5 000 000 kronor till utplacering av återvändandesambandspersoner. Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

PROP. 2015/16:99

I 2016 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen att de ändamål och verksamheter som avser bosättning av nyanlända invandrare enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning flyttas från utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till utgiftsområde 8 Migration. Förslaget innebär att Migrationsverket från och med 2017 tar över verksamhetsansvaret från Arbetsförmedlingen (prop. 2015/16:100). För att Migrationsverket ska kunna vidta förberedande åtgärder anser regeringen att anslaget bör ökas med 20 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas anslaget 1:1 Migrationsverket med 72 000 000 kronor.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 1:1 Migrationsverket bör ökas med 2 184 000 000 kronor.

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 635 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 28 841 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Betydligt fler personer sökte asyl i Sverige under senare delen av 2015 och fler personer är för närvarande inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som antogs i budgetpropositionen för 2016. Det innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar och boende kommer att öka och att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Anslaget bör därför ökas med 28 691 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 4 101 385 000 kronor. Kostnaderna klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC.

PROP. 2015/16:99

Det ökade antalet asylsökande i mottagningssystemet har medfört att boendesituation förvärrats och extraordinära lösningar har genomförts för att garantera tak över huvudet. Inte minst har återkommande bränder förekommit. Detta har inneburit stora kostnadsökningar för bevakning. Ytterligare 150 000 000 kronor bör därför tillföras anslaget. Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition. Anslaget kommer att kunna användas till olika boendelösningar såsom exempelvis hyra av modul- eller prefabricerade boenden.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 1:2

Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 28 841 000 000 kronor.

1:7 Utresor för avvisade och utvisade

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 315 202 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats. I och med ett ökat antal förväntade avslagsbeslut under 2016 anser regeringen att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade bör ökas med 20 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

5.8Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 173 558 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 1 824 430 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna.

Staten ingick 2015 en överenskommelse med landstingen om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2015. I överenskommelsen ingick en vinst- och förlustdelningsmodell, som innebar att om kostnaderna för läkemedelsförmånerna översteg överenskommet belopp med mer än tre procent så skulle staten finansiera hälften av avvikelsen över tre procent. På motsvarande sätt skulle en återbetalning till staten ske i det fall kostnaderna understeg det överenskomna beloppet med mer än tre procent. Kostnadsutfallet för 2015 innebär att staten enligt vinst- och förlustdelningsmodellen ska ersätta landstingen med ytterligare 304 000 000 kronor. Denna kostnad belastar anslaget för 2016.

Det bidrag som enligt 2015 års överenskommelse ska utbetalas till landstingen under 2016 samt prognostiserade kostnader för 2016 bedöms inte rymmas inom anvisat anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna bör ökas med 1 824 430 000 kronor.

4:1 Inspektionen för vård och omsorg

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 638 458 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Inspektionen för vård och omsorg ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) svarar för tillsyn, klagomålshantering och tillståndsgivning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En väl fungerande tillsyn har till syfte att säkerställa att landstingen och kommunerna upprätthåller tillräcklig kvalitet i sina verksamheter. Under

hösten 2015 ökade antalet asylsökande och ensamkommande barn kraftigt vilket ledde till att IVO behövde prioritera tillståndsgivning för att driva hem för vård eller boende (HVB). Under samma period ökade antalet ansökningar till IVO om att driva sådana hem med ca 700 procent. Viktiga tillsynsinsatser inom t.ex. den sociala barn- och ungdomsvården, psykiatrin och primärvården riskerar till följd av detta att inte kunna genomföras på grund av resursbrist. Detta kan få konsekvenser för patientsäkerheten och för dem som berörs av socialtjänstens verksamhet. Genom ett resurstillskott kan förutsättningar skapas för en mer effektiv ärendehantering och mer strategiska tillsynsinsatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:1 Inspektionen för vård och omsorg bör ökas med 10 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

4:6 Statens institutionsstyrelse

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 893 202 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Statens institutionsstyrelse behöver utöka antalet platser i sin verksamhet. Orsaken till detta är en större efterfrågan, som hänger samman med att gruppen som kan bli aktuell för vård inom Statens institutionsstyrelse har blivit större. Inom ungdomsvården förklaras ökningen av att antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat och av större barnkullar i de åldersgrupper som kan behöva komma i kontakt med ungdomsvården vid myndigheten. Anslaget behöver därför tillföras ytterligare medel för att öka takten under 2016 i färdigställandet av nya platser i ungdomsvården. Regeringen anser därför att anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse bör ökas med 15 000 000 kronor.

PROP. 2015/16:99

Finansieringen sker genom att anslaget 4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med motsvarande belopp.

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 789 115 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 15 000 000 kronor.

Anslaget får även användas för utgifter till följd av avvecklingen av Ersättningsnämnden.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att stimulera utvecklingen av socialt arbete.

Ersättningsnämnden ska avvecklas den 30 juni 2016. Därefter kommer dock vissa kostnader att kvarstå som måste hanteras. Det handlar bl.a. om vissa lönekostnader, arkiveringskostnader och kostnader för revision. Dessa kostnader bör finansieras från anslaget. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för utgifter till följd av avvecklingen av Ersättningsnämnden.

För att finansiera ökningen av anslaget 4:6

Statens institutionsstyrelse bör anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 15 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte få några konsekvenser för de verksamheter som finansieras från anslaget.

8:1 Socialstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 596 410 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Socialstyrelsen

ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Socialstyrelsen ansvarar för att pröva och utfärda legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet, t.ex. läkare

PROP. 2015/16:99

och tandläkare. I detta uppdrag ingår även att pröva och bedöma utbildningar från länder utanför EU/EES. I takt med att antalet asylsökande har ökat i Sverige har också antalet ansökningar ökat om att få sin utländska hälso- och sjukvårdsutbildning prövad för att få svensk legitimation. En viktig del i arbetet med att ta tillvara den kompetens som finns i Sverige är möjligheterna för personer med utländsk utbildning att få sin utbildning bedömd på ett korrekt sätt. I samband med budgetpropositionen för 2016 tillfördes anslaget 65 000 000 kronor för att effektivisera processen. Genom ett ytterligare resurstillskott kan förutsättningarna för en effektivare handläggning förbättras. Socialstyrelsen kommer att ges i uppdrag att återrapportera hur resursförstärkningen under 2016 har använts till att förstärka och effektivisera processen, från den första ansökan för bedömning av likvärdighet av utbildningar till beslut om svensk legitimation. Regeringen anser därför att anslaget 8:1 Socialstyrelsen bör ökas med 10 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

Disposition av avgifter för tillsyn enligt tobakslagen

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att använda de avgifter för tillsyn som Folkhälsomyndigheten tar ut med stöd av tobakslagen (1993:581) för finansiering av tillsynsverksamheten.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet – genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv (prop. 2015/16:82) föreslagit vissa ändringar i tobakslagen (1993:581). Ändringarna har till syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (tobaksproduktdirektivet). Riksdagen har beslutat i enlighet med

regeringens förslag (bet. 2015/16:SoU10, rskr. 2015/16:188). Med anledning av de nya krav som införs får ansvarig tillsynsmyndighet möjlighet att ta ut avgifter från tillverkare och importörer av tobaksvaror. Lagändringarna träder i kraft den 20 maj 2016. Regeringen ska i förordning besluta om avgiftsnivåerna, vilka ska motsvara ansvarig tillsynsmyndighets kostnader för berörd verksamhet. Tillsynsbehovet styrs bl.a. av i vilken utsträckning tillverkare och importörer avser erbjuda tobaksprodukter som omfattas av regleringen. Genom att låta regeringen besluta att avgiftsintäkterna får användas för att finansiera den aktuella tillsynsverksamheten ges tillsynsmyndigheten bättre förutsättningar att anpassa verksamheten efter behov och efterfrågan inom branschen och därmed upprätthålla en god effektivitet i verksamheten. Ansvarig tillsynsmyndighet ska särredovisa uppgifter om den avgiftsbelagda verksamheten, vilket bidrar till en god styrning och kontroll. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att använda de avgifter för tillsyn som Folkhälsomyndigheten tar ut med stöd av tobakslagen (1993:581) för finansiering av nämnda tillsynsverksamhet.

5.9Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 360 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 340 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Den 1 januari 2015 trädde den nya ersättningen för höga sjuklönekostnader i kraft. Syftet med ersättningen är att minska den börda sjuklönekostnaderna kan utgöra, inte minst för de små företagen. Ersättningen krediteras arbetsgivarnas

skattekonton. De flesta krediteringar avseende 2015 års sjuklönekostnader kommer att göras våren 2016. Preliminära beräkningar visar att det kommer att utbetalas betydligt högre ersättning än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.10.7). Regeringen anser därför att anslaget 1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader bör ökas med 340 000 000 kronor. Ett analysarbete har påbörjats i Regeringskansliet för att studera reformens utfall och hur detta förhåller sig till reformens syfte.

5.10Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

1:1 Integrationsåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 73 780 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder ökas med 130 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen.

För att ytterligare främja etablering på arbetsmarknaden bör kompetenskartläggning, dvs. kartläggning av en nyanländs utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, kunna erbjudas av Arbetsförmedlingen redan under asyltiden. Vidare bör Migrationsverket inte längre ha skyldighet att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om en nyanländs utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Under 2016 behöver Arbetsförmedlingen därför medel för att utveckla möjligheten att erbjuda kompetenskartläggning även för asylsökande. Från och med 2017 bör uppgiften implementeras permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven inom framförallt välfärdsområdena bättre tillgodoses. I detta arbete ska situationen för nyanlända särskilt beaktas. För detta ändamål bör anslaget tillföras 75 000 000 kronor.

PROP. 2015/16:99

Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet i kommunerna för mottagande av nyanlända samt disponerar medel för ersättning till kommuner och kommunalförbund för insatser som syftar till att höja beredskap och mottagningskapacitet för mottagande av nyanlända. Länsstyrelserna har ett motsvarande uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet för mottagande av ensamkommande barn. Det stora antalet asylsökande ensamkommande barn innebär att det finns ett stort behov av insatser som är särskilt inriktade på ensamkommande barn. Länsstyrelserna bör därför tillföras 30 000 000 kronor för dessa insatser under 2016. Eftersom de ensamkommande barnen tas emot i kommunen när de är asylsökande och sedan vanligtvis stannar kvar i kommunen om de beviljas uppehållstillstånd bör medlen kunna användas för insatser för beredskap och kapacitet som avser både asylsökande och nyanlända ensamkommande barn.

Till följd av det kraftigt ökade antalet personer som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden och de längre handläggningstiderna för asylprövning, ökar behovet av insatser för asylsökande. De medel som avsatts för flyktingguider och familjekontakter bör därför ökas med 25 000 000 kronor och målgruppen vidgas till att även omfatta asylsökande. Förslaget innebär bl.a. att kommuner tillsammans med det civila samhällets organisationer kommer kunna erbjuda meningsfulla insatser för asylsökande, exempelvis samhällsinformation som betonar vikten av jämställdhet och demokrati.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Integrationsåtgärder sammantaget bör ökas med 130 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 567 879 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 90 000 000 kronor.

PROP. 2015/16:99

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare.

Kommunerna kan ansöka om ersättning för särskilda kostnader för mottagande av nyanlända som t.ex. avser initiala kostnader i samband med mottagning av kvotflyktingar och mottagande av personer med särskilda behov eller olika typer av insatser inom socialtjänstens område. Ersättning betalas i mån av tillgång på medel och det finns 60 000 000 kronor avsatta för detta ändamål 2016. Behovet av ersättning för särskilda kostnader ökar när antalet mottagna ökar. För att öka möjligheterna för kommunerna att få ersättning för särskilda kostnader för nyanlända bör anslaget ökas med 80 000 000 kronor.

En av utmaningarna för kommunerna i deras arbete med att ta emot nyanlända är att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning. Ett sätt för kommunerna att klara denna uppgift är att förmedla eller på andra sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. Att uthyrningen förmedlas eller på annat sätt hanteras av kommunerna kan bidra till att minska utrymmet för oseriösa aktörer och öka tryggheten för såväl hyresgäster som för de som önskar hyra ut. Detta kan i sin tur bidra till att fler privatpersoner kan tänka sig att hyra ut sin bostad eller delar av sin bostad. För att stödja de kommuner som vill utveckla sin verksamhet för att underlätta uthyrning av bostäder till nyanlända bedömer regeringen att det finns behov av att öka medlen för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 10 000 000 kronor.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande sammantaget bör ökas med 90 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 47 919 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att motverka polariseringen i samhället och verka för alla människors lika värde krävs en förstärkning av arbetet för att motverka rasism och liknande former av fientlighet. Detta behov har blivit än större med den nuvarande flyktingsituationen.

Civilsamhällets organisationer är centrala aktörer för att motverka rasism och liknande former av fientlighet och det finns ett stort engagemang från organisationerna som driver verksamheter inom området. Från anslaget fördelas bl.a. statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser enligt förordningen (2008:62) om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Ett tillskott av medel innebär att fler organisationer kan bidra till arbetet och/eller att redan pågående uppdrag kan ges bättre förutsättningar.

För att stärka den sociala hållbarheten, på vilken rasism och liknande former av fientlighet har en negativ inverkan, anser regeringen att särskilda satsningar bör inledas för att stödja beredskapen att hantera kriser med rasistiska förtecken på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet kan bl.a. ske genom särskilda utbildningsåtgärder och stöd till samverkan mellan olika aktörer.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. bör ökas med 7 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

5.11Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 815 571 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att ytterligare främja etablering på arbetsmarknaden bör kompetenskartläggning, dvs. kartläggning av en nyanländs utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, kunna erbjudas av Arbetsförmedlingen redan under asyltiden. Vidare bör Migrationsverket inte längre ha skyldighet att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om en nyanländs utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Under 2016 behöver Arbetsförmedlingen därför medel för att utveckla möjligheten att erbjuda kompetenskartläggning även för asylsökande. Från och med 2017 bör uppgiften implementeras permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven inom framförallt välfärdsområdena bättre tillgodoses. I detta arbete ska situationen för nyanlända särskilt beaktas.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader bör ökas med 15 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 12 218 540 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med 850 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition minskas anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 850 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte få någon väsentlig påverkan på verksamheten.

PROP. 2015/16:99

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 32 222 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 2 000 000 kronor.

Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges årliga medlemsavgift i FN-organet ILO betalas i schweizerfranc. Till följd av att schweizerfrancen har ökat i värde i förhållande till kronan kommer medlen på anslaget att vara otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör ökas med 2 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med 1 000 000 kronor.

2:5 Arbetslivspolitik (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 38 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: Forskningsmedel utlyses normalt för projekt som pågår under längre tid än ett år. Mot bakgrund av de ansökningar om forskningsmedel som inkommit till Arbetsmiljöverket bedömer regeringen att bemyndigandet behöver ökas med 2 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik ingå

PROP. 2015/16:99

ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018.

ökningen av antalet elever (U2015/05782/S). Det rörde sig företrädelsevis om relativt små kommuner. Även kommuner med stor ökning i faktiska tal, ofta stora kommuner, har kostnader t.ex. för planering och uppförande av nya skolbyggnader. Regeringen anser att de

5.12Utgiftsområde 16 Utbildning och kommuner som har tagit emot ett stort antal

universitetsforskning

1:4 Sameskolstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 36 038 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sameskolstyrelsen har haft lägre intäkter än budgeterat samt oförutsedda kostnader av engångskaraktär. Detta har bidragit till ett ekonomiskt underskott. För att undvika negativa konsekvenser för elever och barn i verksamheten behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:4

Sameskolstyrelsen bör ökas med 6 000 000 kronor.

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 484 525 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 18 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det ökade antalet elever som det ökade mottagandet av nyanlända medför innebär kostnadsökningar och investeringsbehov för många kommuner. Av den anledningen beslutade regeringen i slutet av 2015 att, utöver det generella statsbidraget, avsätta 200 000 000 kronor som extra stöd till kommuner som fått den största procentuella

eller andel asylsökande och där det, utifrån storleken på befolkningsökningen i kommunen, kan finnas brist på skollokaler bör kunna få ta del av ett liknande stöd. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor för ett stöd för skollokaler. Avsikten är att stödet ska fördelas till ett mindre antal kommuner.

För att ytterligare stärka stödet till kommunernas arbete med validering avser regeringen att ge Statens skolverk i uppdrag att under 2016 utveckla riktlinjerna till stöd för kommunerna för validering för nyanlända med avslutad eller delvis avslutad gymnasial utbildning. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

I samband med budgetpropositionen för 2016 tillfördes anslaget 500 000 000 kronor för en satsning på specialpedagogik (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16, bet. 2015/16:UbU1, rskr 2015/16:113). För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör satsningen på specialpedagogik minskas med 100 000 000 kronor, som regeringen bedömer inte kommer att utnyttjas under året.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör medel för en satsning på fortbildning av yrkeslärare inte användas under 2016. Anslaget bör därför minskas med 10 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka skolhuvudmännens verksamhet under 2016.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör förberedelse inför ett införande av en försöksverksamhet med en utbildning där branscher och arbetsgivare kan ges ett större ansvar senareläggas. Anslaget bör därför minskas med 10 000 000 kronor. Till följd av senareläggningen bedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor 2017.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet bör minskas med 18 000 000 kronor.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 382 226 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ökas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att ytterligare stärka förutsättningarna för bra språkundervisning bör satsningen på ökad kompetens för lärare inom svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk inom komvux utökas. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 40 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 105 629 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan ökas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bibehålla en god kvalitet inom Myndigheten för yrkeshögskolans verksamhet behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan bör ökas med 1 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:14

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning minskas med motsvarande belopp.

1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 414 050 000 kronor.

PROP. 2015/16:99

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning får användas för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt för motsvarande äldre utbildningar och annan utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt för motsvarande äldre utbildningar och annan utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning för ungdomar. Statsbidrag bör dock kunna lämnas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och inte bara för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning för ungdomar. För att fler personer ska få tillgång till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning anser regeringen att ändamålet med anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning bör utvidgas genom att dagens begränsning till ungdomar tas bort.

1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 066 960 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning minskas med 34 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör anslaget minskas med 33 500 000 kronor. Vidare minskas anslaget med 1 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskole-

utbildning	sammantaget bör minskas	med
34 500 000	kronor. Minskningen bedöms	inte

nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

PROP. 2015/16:99

1:16 Fler anställda i lågstadiet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 974 000 000 kronor.

Regeringens förslag:	Anslaget 1:16 Fler
anställda i lågstadiet	minskas med 658 000 000
kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör vissa medel på anslaget för fler anställda i förskoleklassen och lågstadiet inte användas under 2016 och motsvarande medel i stället tillföras senare år. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet bör minskas med 658 000 000 kronor. Till följd av senareläggningen bedöms utgifterna öka med 329 000 000 kronor 2017 respektive 2018.

1:17 Skolforskningsinstitutet (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 441 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: Skolforskningsinstitutet utlyser och fördelar medel för praktiknära forskning. Forskningsprojekten är upp till tre år långa. Skolforskningsinstitutet bör ha möjlighet att ge bidrag till fler treåriga forskningsprojekt än vad det har med nuvarande bemyndigande, varför bemyndigandet behöver ökas med 6 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget

1:17 Skolforskningsinstitutet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 000 000 kronor 2017 och 2018.

1:19 Bidrag till lärarlöner

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 884 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner får även användas för statsbidrag till höjda löner för utbildade fritidspedagoger eller motsvarande i förskolan, förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för bl.a. utgifter för statsbidrag till höjda löner för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i fritidshem.

Utbildade fritidspedagoger eller motsvarande kan, förutom i fritidshemmet, återfinnas i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Deras arbete utgör ett viktigt komplement till skolans ordinarie verksamhet, bl.a. genom att de i samverkan med lärare stödjer barns och elevers kunskapsutveckling. Regeringen anser därför att även de bör kunna omfattas av nämnda statsbidrag. Anslagets ändamål bör därför utvidgas till att även omfatta dessa.

2:2 Universitets- och högskolerådet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 130 283 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att bedöma utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial

nivå. En viktig del i arbetet med att ta tillvara den kompetens som finns i Sverige är möjligheterna för personer med utländsk utbildning att få sin utbildning bedömd på ett korrekt sätt. För att kunna möta den stora efterfrågan som finns gällande bedömningar av detta slag behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Ökningen avser förstärkning av Universitets- och högskolerådets bedömningsverksamhet samt utveckling i fråga om bedömning av utländsk utbildning. Regeringen anser därför att anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet bör ökas med 10 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:18: Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

Riksdagen har bemyndigat regeringen att för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå under 2015–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror (KIC Raw materials) om 900 000 kronor, 270 000 kronor, 900 000 kronor respektive 900 000 kronor.

Vidare har riksdagen bemyndigat regeringen att för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå under 2015–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen inom

PROP. 2015/16:99

hälsa (KIC Healthy living) om 675 000 kronor vardera.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2016–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy living under Europeiska institutet för innovation och teknik enligt följande: 2:4

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera.

Skälen för regeringens förslag: Under 2015 etablerades kunskaps- och innovationsplattformarna inom råvaror och hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Genom riksdagens beslut om statens budget för 2015 gavs regeringen nödvändiga bemyndiganden för att besluta om medlemskap och årliga medlemsavgifter under perioden 2015–2022 (prop. 2014/15:1 utg.omr 16, bet. 2014/15:UbU1, rskr 2014/15:90).

De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan är inte bemyndigandet tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till respektive plattform. Storleken på bemyndigandena behöver därför öka.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl.

PROP. 2015/16:99

tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Regeringen bör mot samma bakgrund även bemyndigas att under 2016–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy living under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera.

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 576 386 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Från anslaget finansieras bl.a. vidareutbildning av obehöriga lärare och särskild kompletterande pedagogisk utbildning. I budgetpropositionen för 2016 bedömde regeringen att 87 000 000 kronor skulle användas till dessa ändamål (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16 avsnitt 10.2.64). Det stora antalet asylsökande och nyanlända medför att behovet av lärare ökar ytterligare. Den stora efterfrågan som finns för dessa utbildningar tillsammans med bristen på lärare motiverar att ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor bör ökas med 30 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 694 834 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med 303 605 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör medel för kvalitetshöjande insatser vid högre utbildning inte användas under 2016. Regeringen anser därför att anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor bör minskas med 303 605 000 kronor. Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka myndigheternas verksamhet under 2016.

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 766 449 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 46 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör inte alla medel för registerbaserad forskning användas under 2016. Anslaget bör därför minskas med 10 000 000 kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör anslaget minskas med 36 300 000 kronor.

Sammantaget anser regeringen att anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör minskas med 46 300 000 kronor.

Minskningen bedöms inte nämnvärt påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 280 061 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

ökas med 66 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Dessa åtaganden bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en valutakursförstärkning av schweizerfrancen. För att klara de ökade åtagandena behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 66 200 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 36 300 000 kronor.

3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 551 309 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 800 000 000 kronor 2017–2021.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 200 000 000 kronor 2017–2021.

Skälen för regeringens förslag: Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De

PROP. 2015/16:99

åtaganden som beräknas ingås bedöms bli högre än enligt tidigare beräkningar dels på grund av att de svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen (ESA) förväntas öka, dels till följd av valutakursförsvagning av den svenska kronan.

För att klara dessa ökade åtaganden behöver bemyndigandet ökas med 400 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 200 000 000 kronor 2017–2021.

5.13Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 345 966 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 10 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Folkbiblioteken utgör viktiga mötesplatser där människor med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas och ta del av kunskap, litteratur och kultur. Biblioteken har på olika sätt anpassat sin verksamhet för att bättre kunna stötta människor på flykt och de som nyligen kommit till Sverige. För att stödja detta föreslår regeringen att resurser tillförs för att främja biblioteken som mötesplatser för fri åsiktsbildning, informationsutbyte och möjlighet till gemensam bildning.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör ökas med 10 500 000 kronor varav 500 000 kronor bör avsättas för bl.a. inköp av litteratur.

PROP. 2015/16:99

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

3:2 Myndigheten för tillgängliga medier

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 119 183 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier ökas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De människor som nyligen kommit till Sverige har ett stort behov av att snabbt kunna ta till sig litteratur och samhällsinformation. Arbetet med att tillgängliggöra lättläst litteratur och samhällsinformation bör utvecklas för att nå lässvaga grupper som inte har svenska som modersmål. Regeringen avser att ge Myndigheten för tillgängliga medier ett uppdrag om detta. Regeringen anser därför att anslaget 3:2

Myndigheten för tillgängliga medier bör ökas med 500 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

8:3 Bidrag till vissa museer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 010 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ökas med 1 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Det finns oroande indikationer på minskat förtroende mellan grupper i befolkningen och olika former av rasism. De senaste åren har antisemitismen i form av hot och trakasserier mot judar i Sverige ökat.

Stiftelsen Judiska museet i Stockholm avser påbörja etableringen av ett nytt svensk-judiskt museum under 2016. För att främja dialog och

möjligheter till lärande anser regeringen att staten bör bidra med medel för denna satsning. Regeringen anser därför att anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer bör ökas med 1 500 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

8:5 Forum för levande historia

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 54 954 000 kronor

Regeringens förslag: Anslaget 8:5 Forum för levande historia ökas med 3 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Forum för levande historia har till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av den växande polariseringen i samhället är det angeläget att den verksamhet som Forum för levande historia bedriver når ut till många platser i Sverige och till människor i olika samhällsgrupper. För att förstärka det regionala arbetet behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 8:5 Forum för levande historia bör ökas med 3 500 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

9:2 Stöd till trossamfund (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 91 894 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2016.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 46 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: Nämnden för statligt stöd till trossamfund beslutar om projektbidrag bl.a. för att förbättra säkerheten i församlingarnas lokaler. Eftersom Nämnden för statligt stöd till trossamfund har behov av att kunna fatta beslut om bidrag som sträcker sig över flera år behövs ett bemyndigande från riksdagen.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016 för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 46 000 000 kronor 2017 och 2018.

14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 37 733 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor

2017−2020.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2017–2020.

Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar bidrag till kontakttolkutbildningar som genomförs vid folkhögskolor och studieförbund. Utbildningarna genomförs som ettåriga och tvååriga utbildningar. En del av utbildningarna startar på hösten. Detta innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan behöver besluta om bidrag som ska utbetalas under kommande år. Anslaget har 2016 ökats med 21 000 000 kronor för bl.a. ett utökat antal utbildningsplatser inom kontakttolkutbildningen. Som en konsekvens av detta bör bemyndigandet att besluta om bidrag som ska utbetalas under kommande år ökas med 20 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016 för anslaget 14:2

PROP. 2015/16:99

Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2017–2020.

14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ökas med 97 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används av Folkbildningsrådet, som fördelar statsbidrag till studieförbunden för verksamheter som syftar till att stärka kunskaper i svenska och om samhället samt främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd, men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende. Ett mycket stort antal asylsökande kom till Sverige under 2015 och det finns ett stort behov av språkinsatser som kan ge meningsfull sysselsättning under asyltiden och stärka möjligheten till etablering för de som får uppehållstillstånd. Mot denna bakgrund anser regeringen att studieförbunden ska kunna utföra insatser i större skala. Det ska även vara möjligt för folkhögskolor att utföra insatser som syftar till att stärka kunskaper i svenska språket och till att främja deltagande i arbets- och samhällslivet.

Regeringen anser därför att anslaget 14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen bör ökas med 97 000 000 kronor.

Av denna ökning har regeringen för avsikt att fördela 25 000 000 kronor för insatser av folkhögskolorna och 72 000 000 kronor för ytterligare insatser av studieförbunden.

Finansiering sker dels genom att anslaget 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 Migration minskas med 72 000 000 kronor, dels genom de andra förslag till minskade anslag som lämnas i denna proposition.

PROP. 2015/16:99

5.14Utgiftsområde 18 Samhälls- bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:13 planering, bostadsförsörjning och Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska byggande samt konsumentpolitik åtaganden som inklusive tidigare gjorda

1:13 Upprustning av skollokaler

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 830 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler minskas med 500 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 160 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör satsningen på upprustning av skollokaler delvis senareläggas. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 150 000 000 kronor. Till följd av senareläggningen bedöms utgifterna öka med 150 000 000 kronor 2018.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör även satsningen på upprustning av pedagogiska utemiljöer delvis senareläggas. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 350 000 000 kronor. Till följd av senareläggningen bedöms utgifterna öka med 150 000 000 kronor 2017 och 200 000 000 kronor 2018.

Sammantaget bör anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler minskas med 500 000 000 kronor. För 2017 och 2018 bedöms utgifterna öka med 150 000 000 kronor respektive 350 000 000 kronor.

För att skapa bättre planeringsmöjligheter för huvudmän att upprusta skollokaler respektive pedagogiska utemiljöer bör Boverket under 2016 få möjlighet att bevilja medel till en större andel upprustningsprojekt som ska genomföras 2017 och 2018, varför bemyndigandet behöver ökas med 460 000 000 kronor. Regeringen bör därför

åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 160 000 000 kronor 2017 och 2018.

5.15Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

1:1 Regionala tillväxtåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 517 637 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för statsbidrag till projektverksamhet, regionala företagsstöd, ersättning för vissa kreditförluster i stödområde B samt stöd till kommersiell service.

Mot bakgrund av de omställningsbehov som finns i Gotlands län bedömer regeringen att det behövs särskilda insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och näringslivsutveckling.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder bör ökas med 5 000 000 kronor.

5.16Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:3 Åtgärder för värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 002 535 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur minskas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna

proposition bör medel för vissa insatser, t.ex. skötsel av skyddade områden, inte användas under 2016. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur bör minskas med 50 000 000 kronor.

Minskningen innebär att vissa åtgärder för värdefull natur inte kan genomföras i den takt som planerat.

1:7 Avgifter till internationella organisationer

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 141 131 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ökas med 75 000 000 kronor.

Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 12 000 000 kronor.

Anslaget 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut minskas med 6 000 000 kronor.

Anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för medlemsavgifter och stöd till internationella organisationer, däribland Sveriges årliga bidrag till FN:s miljöprograms (Unep) miljöfond samt till Sveriges medlemsavgifter till det europeiska vädersatellitsamarbetet (Eumetsat) och Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Utgifterna för bidrag till Unep samt medlemsavgifter till Eumetsat och IAEA har ökat i förhållande till anvisade medel, främst till följd av ökade kostnader för vädersatellitsamarbetet samt ökade kostnader på grund av valutaeffekter. Regeringen anser därför att anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer bör ökas med 75 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:4

Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 12 000 000 kronor, anslaget 1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut minskas med 6 000 000 kronor och anslaget 2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

PROP. 2015/16:99

samhällsbyggande: Forskning minskas med 10 000 000 kronor. Minskningen av anslagen innebär bl.a. att vissa sanerings- och forskningsprojekt inte kan genomföras i den takt som planerat.

1:16 Skydd av värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 343 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur minskas med 250 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör vissa satsningar för skydd av värdefull natur, som t.ex. skyddsvärda skogar, senareläggas. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur bör minskas med 250 000 000 kronor. Till följd av senareläggningen bedöms utgifterna öka med 250 000 000 kronor 2017.

1:18 Klimatinvesteringar (bemyndigande)

I statens budget för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 600 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor 2017 och 2018.

Skälen för regeringens förslag: Enligt en ny bedömning baserad på de ansökningar som kommit in till Naturvårdsverket finns ett större behov att kunna ingå avtal om fleråriga projekt

PROP. 2015/16:99

under 2016 än vad som tidigare beräknats. För att skapa bättre förutsättningar för en mer optimal användning av medlen behöver bemyndigandet ökas med 200 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor 2017 och 2018.

5.17Utgiftsområde 21 Energi

1:2 Insatser för energieffektivisering (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 253 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kronor 2017–2019.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kronor 2017–2020.

Skälen för regeringens förslag: För att skapa bättre förutsättningar för finansiering av långsiktiga energienergieffektiviseringsprojekt inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet behöver bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden som medför behov av anslag fram t.o.m. 2020. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2

Insatser för energieffektivisering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kronor 2017–2020.

1:9 Elberedskap (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 255 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 330 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:9 Elberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 330 000 000 kronor 2017–2019.

Skälen för regeringens förslag: För att skapa bättre förutsättningar för finansiering av mer långsiktiga elsäkerhetsprojekt, exempelvis inom området dammsäkerhet, behöver bemyndigandet förlängas till att avse åtaganden som medför behov av anslag fram t.o.m. 2019. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:9 Elberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 330 000 000 kronor 2017–2019.

5.18Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Låneram för vissa infrastrukturprojekt

Regeringen har ett bemyndigande att för 2016 ta

upp lån i Riksgäldskontoret			som	inklusive
tidigare gjord	upplåning	uppgår		till	högst
42 000 000 000	kronor	för	vissa		infra-
strukturprojekt.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 44 000 000 000 kronor för vissa infrastrukturprojekt.

Skälen för regeringens förslag: Produktionsvolymerna i projektet Förbifart Stockholm kommer från 2016 att öka, vilket förutses leda till ökade produktionsvariationer över tid. För att kunna hantera detta behöver ett tillräckligt stort rörelsekapital säkerställas. Samtidigt ökar lånebehovet 2016 med anledning av att de produktionskostnader för investeringar i Stockholmsregionen samt Västsvenska infrastrukturpaketet som under 2016 skulle ha finansierats från anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg i stället avses att finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Låneramen behöver därför sammantaget ökas med 2 000 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 44 000 000 000 kronor för vissa infrastrukturprojekt.

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 973 147 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 700 000 000 kronor 2017–2021.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur minskas med 500 000 000 kronor.

Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur får även användas till utgifter för kommunikationer till Holmön.

Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 22 200 000 000 kronor 2017–2021.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansiering av de ökade anslagen i denna proposition bör inte alla medel för drift och underhåll av vägar användas under 2016.

PROP. 2015/16:99

Regeringen anser därför att anslaget 1:1

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur bör minskas med 500 000 000 kronor.

Färjelinjen till Holmön är inte en allmän färja i väglagens mening. Staten genom Trafikverket kommer dock fortsätta svara för en transportlösning mellan fastlandet och Holmön i enlighet med regeringsuppdrag från 2007 (N2007/3747/IR). Med anledning av förvaltningsärenden som bereds i Regeringskansliet behöver detta tydliggöras i anslagets ändamål. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur även bör få användas till utgifter för kommunikationer till Holmön.

I syfte att öka framförhållningen och därmed underlätta för entreprenörerna att i ett tidigare skede beställa och erhålla material till underhållsarbeten har Trafikverket beslutat att upphandling av rörliga mängder i baskontrakten från och med 2016 bör ske på hösten, året före det år då arbetet ska utföras. Tidigare har de rörliga mängderna upphandlats under det aktuella år som kontrakten avser, dvs. det år som arbetet ska utföras. Bemyndigandet behöver därför ökas med 1 500 000 000 kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 22 200 000 000 kronor 2017–2021.

1:11 Trängselskatt i Stockholm

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 388 536 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 500 000 000 kronor 2017–2057.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11

Trängselskatt i Stockholm får även användas för statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen.

Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

PROP. 2015/16:99

gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 500 000 000 kronor 2017–2057.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen som finansieras med överskott från trängselskatten och till medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen.

Genom 2013 års Stockholmsförhandling har staten den 7 januari 2014 slutit avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län med Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Nacka kommun, Solna kommun och Järfälla kommun. Enligt avtalet ska staten bidra med statlig medfinansiering till såväl byggande som projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:11

Trängselskatt i Stockholm även bör få användas för statlig medfinansiering av projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen.

Bemyndigandet för anslaget behöver ökas med 14 000 000 000 kronor med anledning av att stora kontrakt avses tecknas under 2016, som kommer att ligga till grund för en kraftigt ökad produktionstakt under de kommande åren. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 500 000 000 kronor 2017–2057.

2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 140 278 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 2:2 Ersättning för

särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 190 000 000 kronor 2017–2019.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning i syfte att trygga behovet av effektiva elektroniska kommunikationer och posttjänster.

Regeringen bedömer att det finns ett behov av ökad långsiktighet när det gäller insatserna för personer med funktionsnedsättning. Det kan möjliggöras genom längre avtalsperioder för tillhandahållare av projekt och tjänster för personer med funktionsnedsättning. Bemyndigandet behöver därför ökas med 20 000 000 kronor, samtidigt som det förlängs till att avse åtaganden som medför behov av anslag fram t.o.m. 2019.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2016 för anslaget 2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 190 000 000 kronor 2017–2019.

5.19Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:8 Statens jordbruksverk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 530 700 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Statens jordbruksverk ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. För att Sverige ska leva upp till de krav på tillräcklig och effektiv offentlig djurskyddskontroll som ställs i Europa-

parlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd behöver ytterligare medel tillföras anslaget.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:8 Statens jordbruksverk bör ökas med 5 000 000 kronor.

1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 76 160 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor ökas med 36 900 000 kronor.

Anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 38 000 000 kronor.

PROP. 2015/16:99

1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 913 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 2 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges medlemsavgift till FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation betalas dels i US-dollar, dels i euro. På grund av växelkursförändringar beräknas medlen på anslaget vara otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. bör ökas med 2 200 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor minskas med 1 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Europeiska kommissionen beslutade hösten 2015 om att införa ett särskilt stöd för att stärka mjölkföretag. Medlemsstaterna gavs möjlighet att medfinansiera beloppet från EU med lika mycket nationella medel.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor bör ökas med 38 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp. Minskningen påverkar i viss utsträckning omfattningen av de verksamheter som finansieras från anslaget.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. minskas anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor med 1 100 000 kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:16

Konkurrenskraftig livsmedelssektor ökas med 36 900 000 kronor.

5.20Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:5 Näringslivsutveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 518 772 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 290 000 000 kronor 2017 och 2018.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 5 000 000 kronor.

Anslag 1:12 Bolagsverket minskas med 2 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2017–2019.

PROP. 2015/16:99

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsökande ökade kraftigt efter sommaren 2015. Med anledning av detta är det viktigt att vidta åtgärder för att nyanlända snabbt ska sysselsättas, bl.a. genom att införa ett snabbspår för nyanlända med erfarenhet av företagande att starta företag i Sverige. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling bör ökas med 18 000 000 kronor.

Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att göra det enklare att starta och driva restaurangföretag genom att erbjuda digital information, guidning och tjänster som utgår från företagens förutsättningar och behov (N2016/01182/FF). Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling bör ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:12 Bolagsverket minskas med motsvarande belopp.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:19

Kapitalinsatser i statliga bolag anser regeringen att anslaget bör minskas med 5 000 000 kronor.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör en del av de medel som står till Tillväxtverkets disposition inte användas. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 20 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 5 000 000 kronor.

Till följd av förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) har anslaget tillförts medel för bl.a. en särskild satsning på miljö- och klimatteknik, för genomförandet av åtgärder inom ramen för nyindustrialiseringsstrategin samt för att genomföra insatser som stärker svensk


konkurrens-	och		innovationskraft.				Totalt
innebär detta att		anslaget			ökas	med	drygt
200 000 000	kronor		per		år	2016–2019.
Bemyndigandet behöver				därför		ökas	med
460 000 000	kronor	och		förlängas		till att avse

åtaganden som medför behov av anslag fram t.o.m. 2019. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2017–2019.

1:8 Sveriges geologiska undersökning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 195 778 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2016 besluta om medlemskap för Sveriges geologiska undersökning i KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik.

Regeringen bemyndigas att för anslaget 1:8

Sveriges geologiska undersökning, under 2016– 2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor till KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik.

Skälen för regeringens förslag: Under 2015 etablerades en kunskaps- och innovationsplattform inom råvaruområdet (KIC Raw materials). Svenska universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ansökt om att ingå i denna.

Varje deltagande part förbinder sig att betala en årlig medlemsavgift, antingen som huvudpartner eller som associerad partner. Regeringen bedömer att även SGU bör ingå som medlem i konsortiet. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2016 besluta om medlemskap för SGU i KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

Regeringen bör vidare bemyndigas att för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning under 2016–2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor till KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

1:17 Upprustning och drift av Göta kanal

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 123 210 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal minskas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör delar av satsningen på att rusta upp Göta kanal senareläggas. Regeringen anser därför att anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal bör minskas med 50 000 000 kronor. Till följd av senareläggningen bedöms utgifterna öka med 50 000 000 kronor 2017.

1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag ökas med 5 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att ge det bolag som etableras för att utgöra moderbolag i en koncern tillsammans med de statligt ägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB ett kapitaltillskott på högst 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i propositionen Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt lämnat förslag på hur statens finansieringsinsatser till små och medelstora företag kan förändras (prop. 2015/16:110). Ett av förslagen innebär att ett aktiebolag etableras som ska utgöra moderbolag i en koncern tillsammans med de statligt ägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB. För att dels förvärva aktiebolaget, dels genomföra det etablerings- och omstruktureringsarbete som följer av förslagen behöver det förvärvade aktiebolaget ett kapitaltillskott om 5 000 000 kronor.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag bör ökas med 5 000 000 kronor. Vidare bör regeringen bemyndigas att ge det bolag som etableras för att utgöra moderbolag i en koncern tillsammans med de statligt ägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB ett kapitaltillskott på högst 5 000 000 kronor.

PROP. 2015/16:99

Finansiering sker genom att anslaget 1:5

Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp.

1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 327 453 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation minskas med 48 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition minskas anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation med 48 000 000 kronor. Minskningen bedöms kunna innebära att vissa insatser, t.ex. inom rådgivningsverksamheten, inte genomförs som planerat.

2:3 Exportfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 372 889 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet minskas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 4:1

Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet med 6 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte medföra några konsekvenser för de verksamheter som finansieras från anslaget.

Bilaga 1

Kompletteringar av RUT-avdraget

Bilaga till avsnitt 4.1

PROP. 2015/16:99 Bilaga 1

Bilaga 1

Kompletteringar av RUT-avdraget

Innehållsförteckning
1	Promemorians lagförslag.............................................................................................	5
	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1929) .................................	5
2	Förteckning över remissinstanserna...........................................................................	6
3	Lagrådsremissens lagförslag........................................................................................	7
	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1929) .................................	7
4	Lagrådets yttrande.......................................................................................................	8

PROP. 2015/16:99 Bilaga 1

1 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1929)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

67 kap.

13 §2

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

1.Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

7.Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder.

8.Arbete som utförs i eller i nära anslutning till bostaden och som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

1Senaste lydelse 2008:803.

2Senaste lydelse 2015:775.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 1

2Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), About Time AB, Almega, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Hemfrid i Sverige AB, IT&Telekomföretagen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Riksförbundet Svensk Trädgård, Sveriges Möbeltransportörers Förbund, Sveriges Åkeriföretag, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Trädgårdsanläggarna i Sverige.

Yttrande har dessutom inkommit från ElektronikBranschen, HomeMaid Hemservice AB och Avfall Sverige.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Företagarförbundet Fria Företagare, It-guide, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Småföretagarnas Riksförbund, Stockholms Handelskammare, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco).

PROP. 2015/16:99 Bilaga 1

3 Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1929)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

67 kap.

13 §2

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

1.Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

2.Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3.Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

7.Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

1Senaste lydelse 2008:803.

2Senaste lydelse 2015:775.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 1

4 Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15

Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund.

Slopad skattereduktion för gåvor

Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 2016 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Peter Österberg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Bilaga 2

Sänkt skatt på biodrivmedel

Bilaga till avsnitt 4.2

PROP. 2015/16:99 Bilaga 2

Bilaga 2

Sänkt skatt på biodrivmedel

Innehållsförteckning
1	Sammanfattning av promemorians förslag om sänkt skatt på biodrivmedel...........	5
2	Promemorians lagförslag.............................................................................................	6
	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi .........................	6
3	Förteckning över remissinstanserna...........................................................................	8

PROP. 2015/16:99 Bilaga 2

1Sammanfattning av promemorians förslag om sänkt skatt på biodrivmedel

För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen har hittills i sin helhet betraktats av Europeiska kommissionen som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energimyndigheten har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om de skattebefriade biodrivmedlen överkompenserats. Övervakningsrapporten för 2015 visar att god marginal till överkompensation finns för flera biodrivmedel. Mot den bakgrunden föreslås att befrielsen från energiskatt ökas för dessa biodrivmedel. Förslagen innebär att befrielsen från energiskatt ökas från 73 till 92 procent för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85), från 74 till 88 procent för etanol som låginblandas i bensin, från 50 till 63 procent för höginblandad Fame och för låginblandad Fame i dieselbränsle från 8 till 36 procent. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 2

2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 a, 3 c och 3 d §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremiss Vissa statsstödskrav	Föreslagen lydelse
på bränsleskatteområdet

7 kap.

3 a §

För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för

1. energiskatt med 50 procent och	1. energiskatt med 63 procent och
koldioxidskatt med 100 procent på den andel av	koldioxidskatt med 100 procent på den andel av
motorbränslet som framställts av biomassa och	motorbränslet som framställts av biomassa och
som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-	som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-
nr 3824 90 99,	nr 3824 90 99,
2. energiskatt med 73 procent och	2. energiskatt med 92 procent och
koldioxidskatt med 100 procent på den andel av	koldioxidskatt med 100 procent på den andel av
ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt	ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt
KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa	KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa
och som utgör etanol, och	och som utgör etanol, och

3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om

2.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

Första stycket gäller dock inte för biogas.

3 c §

flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt med 74 procent och					1. energiskatt med 88 procent och
koldioxidskatt	med	100	procent	om	koldioxidskatt	med	100	procent	om
beståndsdelen utgörs av etanol, och					beståndsdelen utgörs av etanol, och

2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 2

Första och andra styckena gäller endast om

2.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

3 d §

beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt med 8 procent och					1. energiskatt med 36 procent och
koldioxidskatt	med	100	procent	om	koldioxidskatt	med	100	procent	om
beståndsdelen	utgörs	av	fettsyrametylester		beståndsdelen	utgörs	av	fettsyrametylester
(Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och.					(Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och

2.energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Första och andra styckena gäller endast om

2.uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

3.stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 2

3Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Sänkt skatt på biodrivmedel lämnats av Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Tullverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, BIL Sweden, Energigas Sverige, IKEM, Lantbrukarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna, Naturskyddsföreningen, Regelrådet, Skogsindustrierna, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet och Svenskt Näringsliv.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Näringslivets Regelnämnd, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Sveriges Åkeriföretag.

Därutöver har yttranden inkommit från Perstorp Bioproducts, Magnus Nilsson Produktion, VärmlandsMetanol och Energifabriken.

Bilaga 3

Avtal om inrättande av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar

Bilaga till avsnitt 5.2

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Bilaga 3

Avtal om inrättande av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar

Avtal om inrättande av Asiatiska banken för	ASIAN INFRASTRUCTURE INVESTMENT
infrastrukturinvesteringar	BANK
	Articles of Agreement

De avtalsslutande staterna, som

TAR I BEAKTANDE att det regionala samarbetet är viktigt för att upprätthålla de asiatiska ekonomiernas tillväxt liksom för att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen och därigenom bidra till regionens förmåga att klara av eventuella finanskriser och andra med globaliseringen förknippade yttre störningsmoment,

ERKÄNNER att en utveckling av infrastrukturen är viktig för att bygga ut de regionala förbindelserna och för att stärka den regionala integrationen och därmed främja den ekonomiska tillväxten och upprätthålla den sociala utvecklingen för Asiens befolkning och stödja en dynamisk utveckling av den globala ekonomin,

INSER att ett partnerskap mellan de nuvarande multilaterala utvecklingsbankerna och Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (nedan ”banken”) mer effektivt än för närvarande kan svara på det ansenliga och långsiktiga behovet av finansiering av en utveckling av infrastrukturen i Asien, och som

ÄR ÖVERTYGADE OM att inrättandet av banken som en multilateral finansinstitution som fokuserar på att utveckla infrastrukturen underlättar mobiliseringen av nödvändiga ytterligare resurser både inifrån och utifrån Asien, undanröjer de finansiella flaskhalsar som enskilda

The countries on whose behalf the present

Agreement is signed agree as follows:

CONSIDERING the importance of regional cooperation to sustain growth and promote economic and social development of the economies in Asia and thereby contribute to regional resilience against potential financial crises and other external shocks in the context of globalization;

ACKNOWLEDGING the significance of infrastructure development in expanding regional connectivity and improving regional integration, thereby promoting economic growth and sustaining social development for the people in Asia, and contributing to global economic dynamism;

REALIZING that the considerable long-term need for financing infrastructure development in Asia will be met more adequately by a partnership among existing multilateral development banks and the Asian Infrastructure Investment Bank (hereinafter referred to as the “Bank”);

CONVINCED that the establishment of the Bank as a multilateral financial institution focused on infrastructure development will help to mobilize much needed additional resources from inside and outside Asia and to remove the financing bottlenecks faced by the individual

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

asiatiska ekonomier konfronteras med samt				economies in Asia, and will complement the
kompletterar	de	nuvarande	multilaterala	existing multilateral development banks, to
utvecklingsbankerna och sålunda stöder en				promote sustained and stable growth in Asia;
hållbar och stabil tillväxt i Asien;
HAR AVTALAT OM att inrätta banken och om				HAVE AGREED to establish the Bank, which
att banken verkar i enlighet med följande				shall operate in accordance with the following:
bestämmelser:
KAPITEL I				CHAPTER I
SYFTE, UPPGIFTER OCH MEDLEMSKAP				PURPOSE, FUNCTIONS AND
				MEMBERSHIP
Artikel 1				Article 1
Syfte				Purpose
1. Bankens syfte är (i) att främja en hållbar				1. The purpose of the Bank shall be to: (i) foster
ekonomisk utveckling, skapa välstånd och				sustainable economic development, create wealth
förbättra det infrastrukturella samspelet i Asien				and improve infrastructure connectivity in Asia
genom att investera i infrastruktur och andra				by investing in infrastructure and other
produktiva sektorer samt (ii) att främja det				productive sectors; and (ii) promote regional
regionala samarbetet och partnerskapet genom att				cooperation and partnership in addressing
verka i nära samarbete med multi- och bilaterala				development challenges by working in close
utvecklingsinstitutioner för att ta itu med				collaboration with other multilateral and bilateral
utvecklingsutmaningar.				development institutions.
2. I detta avtal avses med ”Asien” och ”regionen”				2. Wherever used in this Agreement, references to
samtliga geografiska områden och samman-				“Asia” and “region” shall include the geographical
sättningar som Förenta nationerna har klassifi-				regions and composition classified as Asia and
cerat som Asien och Oceanien, såvida styrelsen				Oceania by the United Nations, except as
inte beslutar annorlunda.				otherwise decided by the Board of Governors.
Artikel 2				Article 2
Uppgifter				Functions
För att uppfylla sitt syfte har banken följande				To implement its purpose, the Bank shall have the
uppgifter:				following functions:
(i) att främja offentliga och privata kapital-				(i) to promote investment in the region of public
investeringar i den regionala utvecklingen och i				and private capital for development purposes, in
synnerhet i utvecklingen av infrastruktur och				particular for development of infrastructure and
andra produktiva sektorer,				other productive sectors;
(ii) att använda sina medel till finansiering av en				(ii) to utilize the resources at its disposal for
sådan utveckling i regionen, såsom utvecklings-				financing such development in the region,
projekt och utvecklingsprogram, som effektivast				including those projects and programs which will
främjar en harmonisk ekonomisk tillväxt i				contribute most effectively to the harmonious
regionen som helhet och som särskilt beaktar				economic growth of the region as a whole and
behoven hos de mindre utvecklade medlemmarna				having special regard to the needs of less
i regionen,				developed members in the region;
(iii) att främja privata investeringar i projekt,				(iii) to encourage private investment in projects,
företag och verksamhet som stöder den regionala				enterprises and activities contributing to
ekonomiska utvecklingen i synnerhet infra-				economic development in the region, in particular
struktur och andra produktiva sektorer och att				in infrastructure and other productive sectors,
komplettera	de	privata investeringarna i		and to supplement private investment when

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

situationer där privat kapital inte finns att tillgå på rimliga villkor, och

(iv) att vidta andra åtgärder och erbjuda andra tjänster som kan främja utförandet av dessa uppgifter.

private capital is not available on reasonable terms and conditions; and

(iv) to undertake such other activities and provide such other services as may further these functions.

Artikel 3

Article 3

Medlemskap

1.Medlemskap i banken är öppet för medlemmar i Internationella utvecklings- och återuppbyggnadsbanken och i Asiatiska utvecklingsbanken.

a) Regionala medlemmar är de medlemmar som anges i grupp A i bilaga A och de övriga medlemmar som hör till den asiatiska regionen enligt artikel 1.2. Samtliga övriga medlemmar är icke-regionala medlemmar.

b) Konstituerande medlemmar är de medlemmar i bilaga A som på den dag som anges i artikel 57 eller därförinnan har undertecknat detta avtal och som före det slutgiltiga datumet enligt artikel 58.1 har uppfyllt alla övriga villkor för medlemskap.

2.De medlemmar i Internationella utvecklings- och återuppbyggnadsbanken eller Asiatiska utvecklingsbanken som inte blir medlemmar enligt artikel 58 kan på de villkor som banken fastställer godkännas som medlemmar i banken, om medlemskapet stöds av en särskild majoritet i styrelsen enligt artikel 28.

3.Om den som ansöker om medlemskap i banken inte är suverän eller själv svarar för skötseln av sina internationella relationer, ska den medlem i banken som svarar för sökandens internationella relationer lämna in ansökan om medlemskap eller godkänna att ansökan lämnas in.

Membership

1.Membership in the Bank shall be open to members of the International Bank for Reconstruction and Development or the Asian Development Bank.

(a) Regional members shall be those members listed in Part A of Schedule A and other members included in the Asia region in accordance with paragraph 2 of Article 1. All other members shall be non-regional members.

(b) Founding Members shall be those members listed in Schedule A which, on or before the date specified in Article 57, shall have signed this Agreement and shall have fulfilled all other conditions of membership before the final date specified under paragraph 1 of Article 58.

2.Members of the International Bank for Reconstruction and Development or the Asian Development Bank which do not become members in accordance with Article 58 may be admitted, under such terms and conditions as the Bank shall determine, to membership in the Bank by a Special Majority vote of the Board of Governors as provided in Article 28.

3.In the case of an applicant which is not sovereign or not responsible for the conduct of its international relations, application for membership in the Bank shall be presented or agreed by the member of the Bank responsible for its international relations.

KAPITEL II	CHAPTER II
KAPITAL	CAPITAL
Artikel 4	Article 4

Primärt kapital

1. Bankens primära kapital är hundra miljarder US-dollar (100 000 000 000 $), som fördelas på en miljon (1 000 000) andelar med ett nominellt värde à hundra tusen dollar (100 000 $) som kan tecknas endast av medlemmar i enlighet med

Authorized Capital

1. The authorized capital stock of the Bank shall be one hundred billion United States dollars ($100,000,000,000), divided into one million (1,000,000) shares having a par value of 100,000 dollars ($100,000) each, which shall be available

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

bestämmelserna i artikel 5.

2. Det ursprungliga primära kapitalet fördelas på inbetalda respektive infordringsbara andelar. De inbetalda andelarnas totala nominella värde

uppgår	till		tjugo	miljarder	dollar
(20 000 000 000		$)	och	de infordringsbara

andelarnas totala nominella värde till åttio miljarder dollar (80 000 000 000 $).

3.Styrelsen kan med beaktande av förhållandet mellan inbetalda respektive infordringsbara andelar höja det primära kapitalet vid en tidpunkt och på villkor som styrelsen anser lämliga genom ett beslut som stöds av en kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 28.

4.Uttrycket ”dollar” och symbolen ”$” i detta avtal avser Förenta staternas officiella betalningsvaluta.

for subscription only by members in accordance with the provisions of Article 5.

2.The original authorized capital stock shall be divided into paid-in shares and callable shares. Shares having an aggregate par value of twenty billion dollars ($20,000,000,000) shall be paid-in shares, and shares having an aggregate par value of eighty billion dollars ($80,000,000,000) shall be callable.

3.The authorized capital stock of the Bank may be increased by the Board of Governors by a Super Majority vote as provided in Article 28, at such time and under such terms and conditions as it may deem advisable, including the proportion between paid-in and callable shares.

4.The term “dollar” and the symbol “$” wherever used in this Agreement shall be understood as being the official currency of payment of the United States of America.

Artikel 5

Article 5

Teckning av andelar

1. Varje medlem ska teckna andelar i bankens primära kapital. Varje teckning i det primära kapitalet ska hänföra sig till inbetalda respektive infordringsbara andelar i proportionen två (2) till åtta (8). De stater som blir medlemmar enligt artikel 58 kan vid den första teckningen teckna det antal andelar som fastställs i bilaga A.

Subscription of Shares

1. Each member shall subscribe to shares of the capital stock of the Bank. Each subscription to the original authorized capital stock shall be for paid-in shares and callable shares in the proportion two (2) to eight (8). The initial number of shares available to be subscribed by countries which become members in accordance with Article 58 shall be that set forth in Schedule A.

2.Det antal andelar som vid den första teckningen ska tecknas av stater som har antagits som medlemmar enligt artikel 3.2 ska fastställas av styrelsen, under förutsättning att teckningen inte medför att den andel av kapitalet som innehas av de regionala medlemmarna sjunker under sjuttiofem (75) procent av hela det tecknade kapitalet, såvida styrelsen inte beslutar annorlunda med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28.

3.På en medlems begäran kan styrelsen på villkor som godkänns av en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 höja medlemmens teckningsandel, under förutsättning att en sådan höjning av en medlems teckningsandel inte medför att den

2.The initial number of shares to be subscribed by countries which are admitted to membership in accordance with paragraph 2 of Article 3 shall be determined by the Board of Governors; provided, however, that no such subscription shall be authorized which would have the effect of reducing the percentage of capital stock held by regional members below seventy-five (75) per cent of the total subscribed capital stock, unless otherwise agreed by the Board of Governors by a Super Majority vote as provided in Article 28.

3.The Board of Governors may, at the request of a member, increase the subscription of such member on such terms and conditions as the Board may determine by a Super Majority vote as provided in Article 28; provided, however, that no

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

andel av kapitalet som innehas av de regionala medlemmarna sjunker under sjuttiofem (75) procent av hela det tecknade kapitalet, såvida styrelsen inte beslutar annorlunda med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28.

such increase in the subscription of any member shall be authorized which would have the effect of reducing the percentage of capital stock held by regional members below seventy-five (75) per cent of the total subscribed capital stock, unless otherwise agreed by the Board of Governors by a Super Majority vote as provided in Article 28.

4. Styrelsen ska se över bankens primära kapital minst vart femte (5) år. Om det primära kapitalet höjs, ska varje medlem, på de villkor som styrelsen fastställer, ges rimlig möjlighet att teckna andelar i kapitalhöjningen i proportion till respektive medlems tidigare teckningsandel i hela det primära kapitalet omedelbart före höjningen. Medlemmarna har ingen skyldighet att teckna andelar i en kapitalhöjning.

4. The Board of Governors shall at intervals of not more than five (5) years review the capital stock of the Bank. In case of an increase in the authorized capital stock, each member shall have a reasonable opportunity to subscribe, under such terms and conditions as the Board of Governors shall determine, to a proportion of the increase of stock equivalent to the proportion which its stock theretofore subscribed bears to the total subscribed capital stock immediately prior to such increase. No member shall be obligated to subscribe to any part of an increase of capital stock.

Artikel 6

Article 6

Betalning av tecknade andelar

1. Alla som undertecknar detta avtal och som blir medlemmar enligt artikel 58 ska betala sin andel av de vid den första teckningen tecknade inbetalda andelarna i fem (5) avbetalningar à tjugo (20) procent av det tecknade antalet med undantag av bestämmelserna i punkt 5 i denna artikel. Varje medlem ska betala den första avbetalningen inom trettio (30) dagar efter det att detta avtal träder i kraft eller på eller före den dag då dess ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument deponeras i enlighet med artikel 58.1, med hänsyn till den av tidpunkterna som infaller senare. Den andra avbetalningen ska betalas ett (1) år från det att detta avtal träder i kraft. De tre (3) återstående avbetalningarna förfaller till betalning i ordningsföljd ett (1) år efter förfallodagen för föregående avbetalning.

2. Alla avbetalningar för den första teckningen av inbetalda andelar i det ursprungliga kapitalet ska betalas i antingen dollar eller andra växlingsbara valutor med undantag av vad som föreskrivs i punkt 5 i denna artikel. Banken kan när som helst omvandla inbetalningarna till dollar. Alla sådana rättigheter, inklusive rösträtter som hänför sig till sådana inbetalda respektive infordringsbara andelar som har förfallit till betalning, men som

Payment of Subscriptions

1.Payment of the amount initially subscribed by each Signatory to this Agreement which becomes a member in accordance with Article 58 to the paid-in capital stock of the Bank shall be made in five (5) installments, of twenty (20) per cent each of such amount, except as provided in paragraph

5of this Article. The first installment shall be paid by each member within thirty (30) days after entry into force of this Agreement, or on or before the date of deposit on its behalf of its instrument of ratification, acceptance or approval in accordance with paragraph 1 of Article 58, whichever is later. The second installment shall become due one (1) year from the entry into force of this Agreement. The remaining three (3) installments shall become due successively one

(1) year from the date on which the preceding installment becomes due.

2.Each installment of the payment of initial subscriptions to the original paid-in capital stock shall be paid in dollars or other convertible currency, except as provided in paragraph 5 of this Article. The Bank may at any time convert such payments into dollars. All rights, including voting rights, acquired in respect of paid-in and associated callable shares for which such payments are due but have not been received shall

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

inte har betalats, ska dras in fram till dess att	be suspended until full payment is received by the
banken har fått full betalning.	Bank.
3. Betalning av de tecknade infordringsbara	3. Payment of the amount subscribed to the
kapitalandelarna kan krävas endast om banken	callable capital stock of the Bank shall be subject
behöver medel för att uppfylla sina åtaganden.	to call only as and when required by the Bank to
Om banken lägger fram ett betalningskrav, ska	meet its liabilities. In the event of such a call,
medlemmen i fråga göra betalningen i dollar eller	payment may be made at the option of the
den valuta som behövs för att uppfylla bankens	member in dollars or in the currency required to
åtaganden för vilka betalningen krävs.	discharge the obligations of the Bank for the
Betalningskraven ska vara procentuellt lika stora	purpose of which the call is made. Calls on unpaid
för varje infordringsbar andel.	subscriptions shall be uniform in percentage on
	all callable shares.
4. Banken ska fastställa betalningsplatsen enligt	4. The Bank shall determine the place for any
denna artikel förutsatt att den första	payment under this Article, provided that, until
avbetalningen enligt punkt 1 i denna artikel, fram	the inaugural meeting of the Board of Governors,
till styrelsens konstituerande möte, betalas till	the payment of the first installment referred to in
Folkrepubliken Kinas regering, som är förvaltare	paragraph 1 of this Article shall be made to the
för banken.	Government of the People’s Republic of China,
	as Trustee for the Bank.
5. Vid tillämpningen av denna punkt kan	5. A member considered as a less developed
medlemmar som bedöms vara mindre utvecklade	country for purposes of this paragraph may pay
betala sina teckningar enligt punkt 1 och 2 i denna	its subscription under paragraphs 1 and 2 of this
artikel antingen	Article, as an alternative, either:
(a) helt och hållet i dollar eller någon annan	(a) entirely in dollars or other convertible
växlingsbar valuta i högst tio (10) avbetalningar så	currency in up to ten (10) installments, with each
att varje avbetalning motsvarar tio (10) procent av	such installment equal to ten (10) percent of the
det totala beloppet och så att den första	total amount, the first and second installments
respektive andra avbetalningen förfaller enligt	due as provided in paragraph 1, and the third
punkt 1 och de tredje till tionde avbetalningarna	through tenth installments due on the second and
på följande årsdagar för avtalets ikraftträdande,	subsequent anniversary dates of the entry into
eller	force of this Agreement; or
(b) delvis i dollar eller någon annan växlingsbar	(b) with a portion in dollars or other convertible
valuta och delvis, till ett belopp om högst femtio	currency and a portion of up to fifty (50) per cent
(50) procent av varje avbetalning, i medlemmens	of each installment in the currency of the
valuta enligt betalningstidtabellen enligt punkt 1 i	member, following the schedule of installments
denna artikel. På betalningar enligt denna punkt	provided in paragraph 1 of this Article. The
(5 b) i denna artikel tillämpas följande	following provisions shall apply to payments
bestämmelser:	under this sub-paragraph (b):
(i) Vid teckningen ska medlemmen underrätta	(i) The member shall advise the Bank at the time
banken om den betalningsandel som medlemmen	of subscription under paragraph 1 of this Article
betalar i sin egen valuta enligt punkt 1 i denna	of the proportion of payments to be made in its
artikel.	own currency.
(ii) De betalningar som en medlem i enlighet med	(ii) Each payment of a member in its own
denna punkt 5 gör i sin egen valuta ska motsvara	currency under this paragraph 5 shall be in such
det totala värdet på den inbetalda tecknings-	amount as the Bank determines to be equivalent
andelen i dollar i enlighet med det som banken	to the full value in terms of dollars of the portion
har fastställt. Den första betalningen ska vara så	of the subscription being paid. The initial
stor som medlemmen anser lämplig, men	payment shall be in such amount as the member
betalningsbeloppet kan justeras inom nittio (90)	considers appropriate hereunder but shall be
dagar från förfallodagen, om banken anser detta	subject to such adjustment, to be effected within

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

nödvändigt för att nå full dollarmotsvarighet.

(iii)Om banken anser att växlingsvärdet på en medlems valuta har sjunkit väsentligt, ska medlemmen inom en rimlig tid betala banken det nödvändiga kompletterande beloppet i sin egen valuta så att värdet på den teckningsbetalning i valuta som banken innehar förblir korrekt.

(iv)Om banken anser att växlingsvärdet på en medlems valuta har stigit väsentligt, ska banken inom en rimlig tid betala medlemmen det nödvändiga kompletterande beloppet i den aktuella valutan så att värdet på den teckningsbetalning i valuta som banken innehar förblir korrekt.

(v)Banken kan avstå från sin rätt till betalning enligt punkt (iii) och en medlem från sin rätt till betalning enligt punkt (iv).

6. Banken godkänner att alla medlemmar som betalar sin teckning med stöd av punkt 5 b i denna artikel i stället för i sin egen valuta gör betalningen i form av skuldebrev eller andra skuldförbindelser som medlemmen har emitterat eller ingått eller i form av en skuldförbindelse som en av medlemmen utsett förvaringsinstitut har ingått, förutsatt att banken inte behöver de aktuella medlen för sin verksamhet. Sådana skuldebrev eller skuldförbindelser ska vara icke överlåtningsbara, räntefria och på begäran betalbara till banken till sitt nominella värde.

ninety (90) days of the date on which such payment was due, as the Bank shall determine to be necessary to constitute the full dollar equivalent of such payment.

(iii)Whenever in the opinion of the Bank, the foreign exchange value of a member's currency has depreciated to a significant extent, that member shall pay to the Bank within a reasonable time an additional amount of its currency required to maintain the value of all such currency held by the Bank on account of its subscription.

(iv)Whenever in the opinion of the Bank, the foreign exchange value of a member's currency has appreciated to a significant extent, the Bank shall pay to that member within a reasonable time an amount of that currency required to adjust the value of all such currency held by the Bank on account of its subscription.

(v)The Bank may waive its rights to payment under sub-paragraph (iii) and the member may waive its rights to payment under sub-paragraph

6. The Bank shall accept from any member paying its subscription under sub-paragraph 5 (b) of this Article promissory notes or other obligations issued by the Government of the member, or by the depository designated by such member, in lieu of the amount to be paid in the currency of the member, provided such amount is not required by the Bank for the conduct of its operations. Such notes or obligations shall be non-negotiable, non-interest-bearing, and payable to the Bank at par value upon demand.

Artikel 7

Article 7

Villkor gällande andelarna

1.De andelar som medlemmarna inledningsvis ska teckna emitteras till nominellt värde. De övriga andelarna emitteras till sitt nominella värde, såvida inte styrelsen med särskild majoritet enligt artikel 28 i särskilda fall beslutar att emittera dem på andra villkor.

2.Andelarna får inte ställas som säkerhet eller belastas på något som helst sätt, och de kan inte överföras på andra än banken.

3.Medlemmarnas ansvarsskyldighet för andelarna begränsar sig till den obetalda delen av emissionspriset.

Terms of Shares

1.Shares of stock initially subscribed by members shall be issued at par. Other shares shall be issued at par unless the Board of Governors by a Special Majority vote as provided in Article 28 decides in special circumstances to issue them on other terms.

2.Shares of stock shall not be pledged or encumbered in any manner whatsoever, and they shall be transferable only to the Bank.

3.The liability of the members on shares shall be limited to the unpaid portion of their issue price.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

4. En medlem har med anledning av sitt medlemskap inget ansvar för bankens åtaganden.

Artikel 8

Ordinarie medel

I detta avtal avses med bankens ”ordinarie medel” :

(i)bankens primära kapital, innefattande både inbetalda respektive infordringsbara andelar som har tecknats enligt artikel 5,

(ii)medel vilka banken har skaffat med stöd av en fullmakt som beviljats enligt artikel 16.1 och på vilka bestämmelsen om åtagande om betalning på begäran enligt artikel 6.3 ska tillämpas,

(iii)medel som har tagits emot som återbetalning av lån eller garantier som har beviljats med medel enligt punkt (i) och (ii) i denna artikel eller som avkastning på aktieplaceringar och andra enligt artikel 11.2 (vi) godtagbara finansieringsformer utifrån sådana medel,

(iv)inkomster från lån eller garantier vilka har beviljats med stöd av ovan nämnda medel och på vilka återbetalningsåtagandet enligt artikel 6.3 tillämpas, och

(v)andra medel eller inkomster som banken har fått och som inte utgör en del av medel i en särskild fond enligt artikel 17 i detta avtal.

4. No member shall be liable, by reason of its membership, for obligations of the Bank.

Article 8

Ordinary Resources

As used in this Agreement, the term "ordinary resources" of the Bank shall include the following:

(i)authorized capital stock of the Bank, including both paid-in and callable shares, subscribed pursuant to Article 5;

(ii)funds raised by the Bank by virtue of powers conferred by paragraph 1 of Article 16, to which the commitment to calls provided for in paragraph 3 of Article 6 is applicable;

(iii)funds received in repayment of loans or guarantees made with the resources indicated in sub-paragraphs (i) and (ii) of this Article or as returns on equity investments and other types of financing approved under sub-paragraph 2 (vi) of Article 11 made with such resources;

(iv)income derived from loans made from the aforementioned funds or from guarantees to which the commitment to calls set forth in paragraph 3 of Article 6 is applicable; and

(v)any other funds or income received by the Bank which do not form part of its Special Funds resources referred to in Article 17 of this Agreement.

KAPITEL III	CHAPTER III
BANKENS VERKSAMHET	OPERATIONS OF THE BANK
Artikel 9	Article 9

Användning av medel

Bankens medel och resurser ska användas i enlighet med god banksed och uteslutande för att uppfylla sådana syften och utföra sådana uppgifter som anges i artikel 1 och 2.

Use of Resources

The resources and facilities of the Bank shall be used exclusively to implement the purpose and functions set forth, respectively, in Articles 1 and 2, and in accordance with sound banking principles.

Artikel 10

Article 10

Ordinarie respektive särskild verksamhet

1. Bankens verksamhet omfattar

(i)den ordinarie verksamheten, som ska finansieras med bankens ordinarie medel enligt artikel 8, och

(ii)särskild verksamhet, som ska finansieras med

Ordinary and Special Operations

1.The operations of the Bank shall consist of:

(i)ordinary operations financed from the ordinary resources of the Bank, referred to in Article 8; and

(ii)special operations financed from the Special

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

särskilda fondmedel enligt artikel 17.

Dessa två verksamhetsformer kan separat finansiera delar av samma projekt eller program.

2.Bankens ordinarie medel och dess särskilda medel ska alltid och i alla avseenden förvaras, användas, bindas, placeras eller i övrigt disponeras fullständigt åtskilda från varandra. Av bankens bokslut ska bankens ordinarie verksamhet respektive dess särskilda verksamhet framgå separat.

3.Bankens ordinarie medel får under inga omständigheter belastas med förluster eller skyldigheter till följd av sådan särskild verksamhet eller annan verksamhet till vilken särskilda fondmedel ursprungligen använts eller bundits, och förluster eller skyldigheter till följd av dessa får inte betalas med dessa medel.

4.Utgifter som härrör direkt från den ordinarie verksamheten ska betalas med bankens ordinarie medel. Utgifter som härrör direkt från den särskilda verksamheten ska betalas med särskilda fondmedel. Övriga utgifter ska betalas på det sätt banken fastställer.

Funds resources referred to in Article 17.

The two types of operations may separately finance elements of the same project or program.

2.The ordinary resources and the Special Funds resources of the Bank shall at all times and in all respects be held, used, committed, invested or otherwise disposed of entirely separately from each other. The financial statements of the Bank shall show the ordinary operations and special operations separately.

3.The ordinary resources of the Bank shall, under no circumstances, be charged with, or used to discharge, losses or liabilities arising out of special operations or other activities for which Special Funds resources were originally used or committed.

4.Expenses appertaining directly to ordinary operations shall be charged to the ordinary resources of the Bank. Expenses appertaining directly to special operations shall be charged to the Special Funds resources. Any other expenses shall be charged as the Bank shall determine.

Artikel 11

Article 11

Finansieringsmottagare och verksamhetsformer

1.(a) Banken kan bevilja finansiering till en medlem, en inrättning hos denna, en företrädare för denna eller en politisk förvaltningsenhet hos denna eller en sammanslutning eller ett företag som verkar inom medlemmens territorium eller internationella eller regionala inrättningar eller sammanslutningar som främjar den ekonomiska utvecklingen i regionen eller underlätta deras möjligheter att få finansiering.

(b) I särskilda fall kan banken bevilja bistånd till en sådan mottagare som inte anges i ovan nämnda punkt (a) förutsatt att styrelsen med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 (i) har beslutat att biståndet i fråga avser att tjäna uppfyllandet av bankens syfte, ingår i bankens uppgifter och är förenligt med bankmedlemmarnas intresse och (ii) har fastställt de biståndsformer enligt punkt 2 i denna artikel som mottagaren i fråga kan beviljas.

2.Banken kan gå tillväga på något av följande sätt:

Recipients and Methods of Operation

1. (a) The Bank may provide or facilitate financing to any member, or any agency, instrumentality or political subdivision thereof, or any entity or enterprise operating in the territory of a member, as well as to international or regional agencies or entities concerned with economic development of the region.

(b) The Bank may, in special circumstances, provide assistance to a recipient not listed in subparagraph (a) above only if the Board of Governors, by a Super Majority vote as provided in Article 28: (i) shall have determined that such assistance is designed to serve the purpose and come within the functions of the Bank and is in the interest of the Bank’s membership; and (ii) shall have specified the types of assistance under paragraph 2 of this Article that may be provided to such recipient.

2. The Bank may carry out its operations in any of the following ways:

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

(i)bevilja, medverka i samfinansiering av eller delta i direkta lån,

(ii)placera medel i inrättningars eller företags aktiekapital,

(iii)helt eller delvis garantera lån för ekonomisk utveckling i egenskap av primärt eller subsidiärt ansvarig borgensman,

(iv)använda särskilda fondmedel i enlighet med avtalen om användningen av dessa,

(v)tillhandahålla tekniskt bistånd enligt artikel 15, eller

(vi)erbjuda annan finansiering som ska fastställas av en särskild majoritet i styrelsen enligt artikel 28.

(i)by making, co-financing or participating in direct loans;

(ii)by investment of funds in the equity capital of an institution or enterprise;

(iii)by guaranteeing, whether as primary or secondary obligor, in whole or in part, loans for economic development;

(iv)by deploying Special Funds resources in accordance with the agreements determining their use;

(v)by providing technical assistance in accordance with Article 15; or

(vi)through other types of financing as may be determined by the Board of Governors, by a Special Majority vote as provided in Article 28.

Artikel 12

Article 12

Begränsningar i den ordinarie verksamheten

1. Det totala beloppet av lån, aktieplaceringar och garantier som banken har beviljat i sin ordinarie verksamhet enligt artikel 11.2 (i), (ii), (iii) och (vi) får aldrig höjas, om en sådan höjning innebär att summan av bankens obundna tecknade kapital, reserver och den outdelade vinsten i de ordinarie medlen därmed överskrids. Oberoende av bestämmelserna i ovan nämnda mening kan styrelsen med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 när som helst besluta att begränsningen enligt denna punkt med stöd av bankens ekonomiska eller finansiella ställning kan höjas till högst 250 procent av summan av bankens obundna tecknade kapital, reserver och outdelad vinst i de ordinarie medlen.

Limitations on Ordinary Operations

1. The total amount outstanding of loans, equity investments, guarantees and other types of financing provided by the Bank in its ordinary operations under sub-paragraphs 2 (i), (ii), (iii) and (vi) of Article 11 shall not at any time be increased, if by such increase the total amount of its unimpaired subscribed capital, reserves and retained earnings included in its ordinary resources would be exceeded. Notwithstanding the provisions of the preceding sentence, the Board of Governors may, by a Super Majority vote as provided in Article 28, determine at any time that, based on the Bank’s financial position and financial standing, the limitation under this paragraph may be increased, up to 250% of the Bank’s unimpaired subscribed capital, reserves and retained earnings included in its ordinary resources.

2. Beloppet av bankens utbetalda aktieplaceringar får aldrig överstiga det belopp som svarar mot summan av dess obundna inbetalda tecknade kapital och allmänna reserv.

2. The amount of the Bank’s disbursed equity investments shall not at any time exceed an amount corresponding to its total unimpaired paid-in subscribed capital and general reserves.

Artikel 13

Article 13

Verksamhetsprinciper

Banken ska arbeta enligt följande principer:

1.Banken ska följa god banksed i sin verksamhet.

2.Bankens verksamhet ska i huvudsak hänföra sig till finansiering av enskilda projekt eller investeringsprogram, aktieplaceringar och

Operating Principles

The operations of the Bank shall be conducted in accordance with the principles set out below.

1.The Bank shall be guided by sound banking principles in its operations.

2.The operations of the Bank shall provide principally for the financing of specific projects or specific investment programs, for equity

				PROP. 2015/16:99 Bilaga 3
tekniskt bistånd enligt artikel 15.				investment, and for technical assistance in
				accordance with Article 15.
3. Banken ska inte finansiera något projekt inom				3. The Bank shall not finance any undertaking in
en medlems territorium om medlemmen				the territory of a member if that member objects
motsätter sig den finansieringen.				to such financing.
4. Banken ska se till att bankens verksamhets- och				4. The Bank shall ensure that each of its
finansieringspolicyer,	inklusive	men	inte	operations complies with the Bank’s operational
begränsat till policyn för miljömässiga och sociala				and financial policies, including without
konsekvenser, iakttas i all dess verksamhet.				limitation, policies addressing environmental and
				social impacts.
5. När banken behandlar en finansieringsansökan				5. In considering an application for financing, the
ska den fästa tillbörlig uppmärksamhet vid				Bank shall pay due regard to the ability of the
finansieringsmottagarens möjligheter att på annat				recipient to obtain financing or facilities
sätt få finansiering och tjänster på villkor som				elsewhere on terms and conditions that the Bank
banken med beaktande av samtliga faktorer som				considers reasonable for the recipient, taking into
påverkar frågan anser vara rimliga för				account all pertinent factors.
finansieringsmottagaren.
6. När banken beviljar eller garanterar finansiering				6. In providing or guaranteeing financing, the
ska den fästa tillbörlig uppmärksamhet vid				Bank shall pay due regard to the prospects that
finansieringsmottagarens	och en	eventuell		the recipient and guarantor, if any, will be in a
borgensmans möjligheter att fullgöra sina				position to meet their obligations under the
åtaganden enligt finansieringsavtalet.				financing contract.
7. När banken beviljar eller garanterar finansiering				7. In providing or guaranteeing financing, the
ska finansieringsvillkoren, såsom räntorna, övriga				financial terms, such as rate of interest and other
avgifter och tidtabellen för återbetalning av				charges and the schedule for repayment of
kapitalet, vara lämpliga med avseende på den				principal shall be such as are, in the opinion of the
aktuella finansieringen och bankens risk enligt				Bank, appropriate for the financing concerned
bankens uppfattning.				and the risk to the Bank.
8. Banken ska inte ställa restriktioner för köp av				8. The Bank shall place no restriction upon the
varor eller tjänster från något land med intäkter av				procurement of goods and services from any
sådan finansiering som den har beviljat inom sin				country from the proceeds of any financing
ordinarie eller särskilda verksamhet.				undertaken in the ordinary or special operations
				of the Bank.
9. Banken ska vidta nödvändiga åtgärder för att				9. The Bank shall take the necessary measures to
säkerställa att intäkterna av finansieringsformer				ensure that the proceeds of any financing
som banken helt eller delvis beviljat eller				provided, guaranteed or participated in by the
garanterat används uteslutande för de syften för				Bank are used only for the purposes for which the
vilka finansieringen beviljades och att det då fästs				financing was granted and with due attention to
tillbörlig uppmärksamhet vid lönsamhet och				considerations of economy and efficiency.
effektivitet.
10. Banken ska tillbörligen beakta att det är				10. The Bank shall pay due regard to the
önskvärt att den undviker att tilldela en				desirability of avoiding a disproportionate
oproportionerligt stor del av sina medel för att				amount of its resources being used for the benefit
användas till förmån för en viss medlem.				of any member.
11. Banken ska försöka se till att dess				11. The Bank shall seek to maintain reasonable
kapitalplaceringar har en rimlig spridning. Vid				diversification in its investments in equity capital.
placering i aktier ska banken inte påta sig ansvar				In its equity investments, the Bank shall not
för ledningen av en sådan sammanslutning eller				assume responsibility for managing any entity or
ett sådant företag där den har placeringar, och den				enterprise in which it has an investment and shall
ska inte försöka att i sammanslutningen eller				not seek a controlling interest in the entity or
företaget i fråga skaffa sig bestämmande				enterprise concerned, except where necessary to
inflytande, såvida detta inte är nödvändigt för att				safeguard the investment of the Bank.
trygga bankens placeringar.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Artikel 14	Article 14
Villkor för finansiering	Terms and Conditions for Financing
1. I ett avtal om lån som banken beviljat, deltagit i	1. In the case of loans made or participated in or
eller ställt garantier för ska villkoren för lånen	loans guaranteed by the Bank, the contract shall
eller garantierna fastställas enligt verksamhets-	establish, in conformity with the operating
principerna i artikel 13, såvida övriga	principles set forth in Article 13 and subject to
bestämmelser i detta avtal inte anger något annat.	the other provisions of this Agreement, the terms
När banken ställer sådana villkor ska den till alla	and conditions for the loan or the guarantee
delar beakta sitt behov av att säkra sina egna	concerned. In setting such terms and conditions,
inkomster och sin ekonomiska ställning.	the Bank shall take fully into account the need to
	safeguard its income and financial position.
2. Om mottagaren av lån eller lånegarantier inte	2. Where the recipient of loans or guarantees of
själv är medlem kan banken, om den anser det	loans is not itself a member, the Bank may, when
nödvändigt, kräva att den medlem inom vars	it deems it advisable, require that the member in
territorium projektet i fråga ska genomföras eller	whose territory the project concerned is to be
en av banken godkänd offentlig inrättning hos	carried out, or a public agency or any
eller annan företrädare för medlemmen garanterar	instrumentality of that member acceptable to the
att kapitalet återbetalas och att ränta och andra	Bank, guarantee the repayment of the principal
avgifter och kostnader för lånet betalas enligt	and the payment of interest and other charges on
lånevillkoren.	the loan in accordance with the terms thereof.
3. Storleken på en aktieplacering får aldrig	3. The amount of any equity investment shall not
överstiga den i den av direktionen godkända	exceed such percentage of the equity capital of
policyn tillåtna procentuella andelen av	the entity or enterprise concerned as permitted
aktiekapitalet i sammanslutningen eller företaget i	under policies approved by the Board of
fråga.	Directors.
4. Banken kan bevilja finansiering i det aktuella	4. The Bank may provide financing in its
landets valuta i enlighet med policyer för att	operations in the currency of the country
reducera valutarisk.	concerned, in accordance with policies that
	minimize currency risk.

Artikel 15	Article 15
Tekniskt bistånd	Technical Assistance
1. Banken kan ge teknisk rådgivning och tekniskt	1. The Bank may provide technical advice and
bistånd eller annat motsvarande bistånd, om detta	assistance and other similar forms of assistance
är ändamålsenligt med avseende på bankens syfte	which serve its purpose and come within its
och uppgifter.	functions.
2. Om kostnaderna för sådana tjänster inte	2. Where expenditures incurred in furnishing
ersätts, ska banken täcka kostnaderna med sina	such services are not reimbursable, the Bank shall
egna inkomster.	charge such expenditures to the income of the
	Bank.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

KAPITEL IV	CHAPTER IV
FINANSIERING AV BANKEN	FINANCES OF THE BANK
Artikel 16	Article 16

Allmänna befogenheter

Utöver de befogenheter som anges separat någon annanstans i detta avtal har banken dessutom följande befogenheter:

1.Banken kan i enlighet med tillämpningsbar lagstiftning skaffa kapital genom upplåning eller på annat sätt i medlemsländerna eller på annat håll.

2.Banken kan köpa och sälja värdepapper som den har emitterat eller garanterat eller som banken placerat i.

3.Banken kan garantera värdepapper som den har placerat i för att underlätta försäljningen av dessa.

4.Banken kan teckna värdepapper eller delta i teckningen av värdepapper som en sammanslutning eller ett företag har emitterat för ett ändamål som svarar mot bankens syfte.

5.Banken kan placera eller deponera medel som inte behövs i dess verksamhet.

6.Banken ska försäkra sig om att det på framsidan av vart och ett av de värdepapper som den emitterar eller garanterar tydligt anges att värdepappret inte utgör ett åtagande från någon stat, såvida det faktiskt inte utgör ett sådant, vilket i så fall ska anges.

7.Banken kan inrätta och förvalta fonder för förvaring av andra parters medel med stöd av ett av styrelsen godkänt fondarrangemang, förutsatt att fonderna har i syfte att tjäna bankens syfte och uppgifter.

8.Banken kan grunda dotterbolag för att tjäna bankens syfte och uppgifter endast om detta godkänns med en särskild majoritet i styrelsen enligt artikel 28.

9.Banken kan utöva sådana övriga befogenheter och anta sådana stadgar och bestämmelser som kan vara nödvändiga eller lämpliga för att främja dess syfte och uppgifter enligt bestämmelserna i detta avtal.

General Powers

In addition to the powers specified elsewhere in this Agreement, the Bank shall have the powers set out below.

1.The Bank may raise funds, through borrowing or other means, in member countries or elsewhere, in accordance with the relevant legal provisions.

2.The Bank may buy and sell securities the Bank has issued or guaranteed or in which it has invested.

3.The Bank may guarantee securities in which it has invested in order to facilitate their sale.

4.The Bank may underwrite, or participate in the underwriting of, securities issued by any entity or enterprise for purposes consistent with the purpose of the Bank.

5.The Bank may invest or deposit funds not needed in its operations.

6.The Bank shall ensure that every security issued or guaranteed by the Bank shall bear on its face a conspicuous statement to the effect that it is not an obligation of any Government, unless it is in fact the obligation of a particular Government, in which case it shall so state.

7.The Bank may establish and administer funds held in trust for other parties, provided such trust funds are designed to serve the purpose and come within the functions of the Bank, under a trust fund framework which shall have been approved by the Board of Governors.

8.The Bank may establish subsidiary entities which are designed to serve the purpose and come within the functions of the Bank, only with the approval of the Board of Governors by a Special Majority vote as provided in Article 28.

9.The Bank may exercise such other powers and establish such rules and regulations as may be necessary or appropriate in furtherance of its purpose and functions, consistent with the provisions of this Agreement.

Artikel 17

Article 17

Särskilda fonder

1. Banken kan godkänna särskilda fonder som är avsedda att tjäna bankens syfte och som hänför

Special Funds

1. The Bank may accept Special Funds which are designed to serve the purpose and come within

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

sig till bankens uppgifter. Sådana särskilda fonder utgör bankens tillgångar. Administrationskostnaderna för respektive särskild fond ska i sin helhet täckas av den särskilda fonden.

2.Av banken godkända särskilda fonder kan utnyttjas enligt sådana villkor som är förenliga med bankens syfte och uppgifter och med avtalen om sådana fonder.

3.Banken ska godkänna de särskilda stadgar och bestämmelser som inrättandet, förvaltningen och användningen av varje särskild fond kräver. Stadgarna och bestämmelserna ska vara förenliga med bestämmelserna i detta avtal med undantag av de bestämmelser som uttryckligen endast ska tillämpas på bankens ordinarie verksamhet.

4.Uttrycket "särskilda fondmedel" avser medlen i en särskild fond och innefattar:

(i)medel som banken har godkänt för att medtas i den särskilda fonden,

(ii)medel som tagits emot med anledning av lån eller garantier, och avkastning på aktieplaceringar, som finansierats med medel från den särskilda fonden som enligt bankens stadgar och bestämmelser om den särskilda fonden tillkommer denna,

(iii)intäkter från placering av särskilda fonders medel, och

(iv)övriga medel som lämnas för att disponeras av en särskild fond.

the functions of the Bank; such Special Funds shall be resources of the Bank. The full cost of administering any Special Fund shall be charged to that Special Fund.

2.Special Funds accepted by the Bank may be used on terms and conditions consistent with the purpose and functions of the Bank and with the agreement relating to such Funds.

3.The Bank shall adopt such special rules and regulations as may be required for the establishment, administration and use of each Special Fund. Such rules and regulations shall be consistent with the provisions of this Agreement, except for those provisions expressly applicable only to ordinary operations of the Bank.

4.The term "Special Funds resources" shall refer to the resources of any Special Fund and shall include:

(i) funds accepted by the Bank for inclusion in any Special Fund;

(ii) funds received in respect of loans or guarantees, and the proceeds of any equity investments, financed from the resources of any Special Fund which, under the rules and regulations of the Bank governing that Special Fund, are received by such Special Fund;

(iii) income derived from investment of Special Funds resources; and

(iv) any other resources placed at the disposal of any Special Fund.

Artikel 18

Article 18

Allokering och utdelning av nettoinkomster

1.Styrelsen ska minst en gång per år bestämma vilken del av bankens nettoinkomster som, efter avsättning till reserver, ska hänföras till den outdelade vinsten eller andra ändamål och vilken del som eventuellt delas ut till medlemmarna. Beslut om allokering av bankens nettoinkomster för andra ändamål ska fattas med en kvalificerad majoritet i styrelsen enligt artikel 28.

2.Utdelning enligt ovan nämnda punkt ska genomföras i förhållande till det antal andelar som respektive medlem innehar, och styrelsen ska besluta på vilket sätt och i vilken valuta utbetalningarna till medlemmarna sker.

Allocation and Distribution of Net Income

1.The Board of Governors shall determine at least annually what part of the net income of the Bank shall be allocated, after making provision for reserves, to retained earnings or other purposes and what part, if any, shall be distributed to the members. Any such decision on the allocation of the Bank’s net income to other purposes shall be taken by a Super Majority vote as provided in Article 28.

2.The distribution referred to in the preceding paragraph shall be made in proportion to the number of shares held by each member, and payments shall be made in such manner and in such currency as the Board of Governors shall determine.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Artikel 19

Article 19

Valutor

1.Medlemmarna får inte sätta upp några valutarelaterade begränsningar, inbegripet bankens och finansieringsmottagarens rätt att ta emot, inneha, använda eller överföra betalningar i något land.

2.Om det utifrån detta avtal är nödvändigt att bedöma värdet på någon valuta i en annan valuta eller någon valutas konverterbarhet, ska banken göra denna bedömning.

Currencies

1.Members shall not impose any restrictions on currencies, including the receipt, holding, use or transfer by the Bank or by any recipient from the Bank, for payments in any country.

2.Whenever it shall become necessary under this Agreement to value any currency in terms of another or determine whether any currency is convertible, such valuation or determination shall be made by the Bank.

Artikel 20

Article 20

Metoder för uppfyllande av bankens åtagande

1.Om betalningen av lån som banken inom sin ordinarie verksamhet helt eller delvis har beviljat eller garanterat har försenats eller försummats och om banken orsakas förluster i samband med aktieplaceringar eller andra finansieringsformer enligt artikel 11.2 (vi), ska banken vidta sådana åtgärder som den anser nödvändiga. Banken ska upprätthålla tillräckliga skydd i händelse av förluster.

2.Förluster inom bankens ordinarie verksamhet ska täckas

(i) i första hand enligt bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel,

(ii) i andra hand med nettoinkomster,

(iii) i tredje hand med reserver och outdelad vinst,

(iv) i fjärde hand med obundet inbetalt kapital, och

(v) i sista hand med ett lämpligt belopp av det obetalda och infordringsbara tecknade kapitalet, som infordras i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.3.

Methods of Meeting Liabilities of the Bank

1.In the Bank’s ordinary operations, in cases of arrears or default on loans made, participated in, or guaranteed by the Bank, and in cases of losses on equity investment or other types of financing under sub-paragraph 2 (vi) of Article 11, the Bank shall take such action as it deems appropriate. The Bank shall maintain appropriate provisions against possible losses.

2.Losses arising in the Bank’s ordinary operations shall be charged:

(i) first, to the provisions referred to in paragraph

1above;

(ii) second, to net income;

(iii) third, against reserves and retained earnings;

(iv)fourth, against unimpaired paid-in capital;

and

(v)last, against an appropriate amount of the uncalled subscribed callable capital which shall be called in accordance with the provisions of paragraph 3 of Article 6.

KAPITEL V	CHAPTER V
FÖRVALTNING	GOVERNANCE
Artikel 21	Article 21

Struktur

Banken ska ha en styrelse, en direktion, en verkställande direktör, en eller flera vice verkställande direktörer samt andra tjänstemän och annan personal enligt behov.

Structure

The Bank shall have a Board of Governors, a Board of Directors, a President, one or more Vice-Presidents, and such other officers and staff as may be considered necessary.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Artikel 22	Article 22
Styrelsens sammansättning	Board of Governors: Composition
1. Varje medlem ska vara representerad i styrelsen	1. Each member shall be represented on the
och utse en ledamot och en suppleant. Varje	Board of Governors and shall appoint one
ledamot och suppleant ska iaktta den	Governor and one Alternate Governor. Each
nominerande medlemmens vilja. En suppleant får	Governor and Alternate Governor shall serve at
rösta endast om den ordinarie ledamoten är	the pleasure of the appointing member. No
frånvarande.	Alternate Governor may vote except in the
	absence of his principal.
2. På varje årsmöte ska styrelsen bland	2. At each of its annual meetings, the Board shall
ledamöterna välja en ordförande, som innehar	elect one of the Governors as Chairman who shall
uppdraget till dess att en ny ordförande väljs.	hold office until the election of the next
	Chairman.
3. Banken betalar inte ledamöterna eller	3. Governors and Alternate Governors shall serve
suppleanterna ersättning för deras uppdrag, men	as such without remuneration from the Bank, but
banken kan kompensera dem för skäliga	the Bank may pay them reasonable expenses
kostnader för deltagande i möten.	incurred in attending meetings.

Artikel 23	Article 23
Styrelsens befogenheter	Board of Governors: Powers
1. Bankens alla befogenheter ska tillkomma	1. All the powers of the Bank shall be vested in
styrelsen.	the Board of Governors.
2. Styrelsen kan helt eller delvis delegera sina	2. The Board of Governors may delegate to the
befogenheter till direktionen med undantag av	Board of Directors any or all its powers, except
rätten	the power to:
(i) att godkänna nya medlemmar och fastställa	(i) admit new members and determine the
villkoren för antagandet av medlemmar,	conditions of their admission;
(ii) att öka eller minska bankens primära kapital,	(ii) increase or decrease the authorized capital
	stock of the Bank;
(iii) att temporärt utesluta en medlem,	(iii) suspend a member;
(iv) besluta i fall av överklaganden av direktionens	(iv) decide appeals from interpretations or
tolkningar och tillämpningar av detta avtal,	applications of this Agreement given by the
	Board of Directors;
(v) att utse ledamöter till bankens direktion och	(v) elect the Directors of the Bank and determine
att fastställa de utgifter som ledamöterna och	the expenses to be paid for Directors and
deras suppleanter ska kompenseras för och de	Alternate Directors and remuneration, if any,
ersättningar som eventuellt ska betalas enligt	pursuant to paragraph 6 of Article 25;
artikel 25.6,
(vi) att utse en verkställande direktör, att avsätta	(vi) elect the President, suspend or remove him
honom eller henne temporärt eller permanent och	from office, and determine his remuneration and
att besluta om hans eller hennes ersättningar och	other conditions of service;
andra anställningsvillkor,
(vii) att godkänna bankens balansräkning och	(vii) approve, after reviewing the auditors’ report,
resultaträkning efter det att revisionsberättelsen	the general balance sheet and the statement of
har granskats,	profit and loss of the Bank;
(viii) att besluta om reserverna och om	(viii) determine the reserves and the allocation
allokeringen och utdelningen av bankens	and distribution of the net profits of the Bank;

	PROP. 2015/16:99 Bilaga 3
nettovinst,
(ix) att ändra detta avtal,	(ix) amend this Agreement;
(x) att besluta om nedläggning av bankens	(x) decide to terminate the operations of the
verksamhet och fördelning av dess tillgångar, och	Bank and to distribute its assets; and
(xi) att utöva andra sådana befogenheter som i	(xi) exercise such other powers as are expressly
detta avtal uttryckligen har tilldelats styrelsen.	assigned to the Board of Governors in this
	Agreement.
3. Styrelsen ska bibehålla sin rätt att fatta beslut i	3. The Board of Governors shall retain full power
alla frågor som delegerats till direktionen med	to exercise authority over any matter delegated to
stöd av punkt 2 i denna artikel.	the Board of Directors under paragraph 2 of this
	Article.
Artikel 24	Article 24
Förfarande inom styrelsen	Board of Governors: Procedure
1. Styrelsen ska hålla årsmöte och andra sådana	1. The Board of Governors shall hold an annual
möten som styrelsen eventuellt föreskriver eller	meeting and such other meetings as may be
som direktionen sammankallar. Direktionen ska	provided for by the Board of Governors or called
sammankalla styrelsen om minst fem (5) av	by the Board of Directors. Meetings of the Board
bankens medlemmar så kräver.	of Governors shall be called by the Board of
	Directors whenever requested by five (5)
	members of the Bank.
2. Styrelsen är beslutför om majoriteten av	2. A majority of the Governors shall constitute a
ledamöterna är närvarande och denna majoritet	quorum for any meeting of the Board of
företräder minst två tredjedelar av medlemmarnas	Governors, provided such majority represents
totala rösträtt.	not less than two-thirds of the total voting power
	of the members.
3. Styrelsen ska utfärda bestämmelser om de	3. The Board of Governors shall by regulation
förfaringssätt som direktionen ska iaktta för att få	establish procedures whereby the Board of
styrelsen att rösta om en viss fråga utan ett möte	Directors may obtain a vote of the Governors on
och att i särskilda fall ordna styrelsemöten	a specific question without a meeting and provide
elektroniskt.	for electronic meetings of the Board of
	Governors in special circumstances.
4. Inom ramen för sina befogenheter kan	4. The Board of Governors, and the Board of
styrelsen och direktionen grunda sådana	Directors to the extent authorized, may establish
dotterbolag och godkänna sådana stadgar och	such subsidiary entities, and adopt such rules and
bestämmelser som kan vara nödvändiga eller	regulations, as may be necessary or appropriate to
ändamålsenliga för drivandet av bankens	conduct the business of the Bank.
verksamhet.
Artikel 25	Article 25
Direktionens sammansättning	Board of Directors: Composition
1. Direktionen ska ha tolv (12) ledamöter, vilka	1. The Board of Directors shall be composed of
inte får vara ledamöter i styrelsen och av vilka	twelve (12) members who shall not be members
(i) de styrelseledamöter som företräder de	of the Board of Governors, and of whom:
(i) de styrelseledamöter som företräder de	(i) nine (9) shall be elected by the Governors
regionala medlemmarna ska utse nio (9), och	representing regional members; and
(ii) de styrelseledamöter som företräder de icke-	(ii) three (3) shall be elected by the Governors

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

regionala medlemmarna ska utse tre (3).

Direktionsledamöterna ska vara sakkunniga med stor kompetens i ekonomiska och finansiella frågor och ska utses i enlighet med bilaga B. Direktionsledamöterna företräder de medlemmar vilkas styrelseledamöter har utsett dem och de medlemmar vilkas styrelseledamöter överlåter sina röster på dem.

2.Styrelsen ska med jämna mellanrum se över antalet direktionsledamöter och direktionens sammansättning och vid behov öka eller minska antalet ledamöter eller ändra direktionens sammansättning med en kvalificerad majoritet i styrelsen enligt artikel 28.

3.Varje direktionsledamot ska utse en egen suppleant med fulla befogenheter att verka på dennas vägnar när denna inte själv är närvarande. Styrelsen ska godkänna stadgarna för när en direktionsledamot som har utsetts av flera ledamöter än det som fastställts får utse en extraordinarie direktionssuppleant.

4.Direktionsledamöterna och suppleanterna ska vara medborgare i medlemsstaterna. Av direktionsledamöterna eller suppleanterna kan två eller flera inte inneha samma medborgarskap. En suppleant kan delta i direktionens möten, men får rösta endast om han eller hon verkar på den ordinarie ledamotens vägnar.

5.Direktionsledamöternas mandatperiod är två

(2)år, och ledamöterna kan väljas om.

(a)Direktionsledamöterna kvarstår i sina uppdrag tills efterträdare för dem har utsetts och dessa har tillträtt,

(b)Om ett uppdrag som direktionsledamot blir ledigt mer än ett hundra åttio (180) dagar före mandatperiodens utgång, ska de styrelseledamöter som valde den tidigare direktionsledamoten i enlighet med bilaga B utse en efterträdare för denna för den återstående mandatperioden. För valet krävs en majoritet av ovan nämnda styrelseledamöters röster. Om ett uppdrag som direktionsledamot blir ledigt ett hundra åttio (180) eller färre dagar före mandatperiodens utgång, kan de styrelseledamöter som valde direktionsledamoten på motsvarande sätt utse en efterträdare för denna.

(c)Under den tid en plats som direktionsledamot är obesatt utövas ledamotens befogenheter, med

representing non-regional members.

Directors shall be persons of high competence in economic and financial matters and shall be elected in accordance with Schedule B. Directors shall represent members whose Governors have elected them as well as members whose Governors assign their votes to them.

2.The Board of Governors shall, from time to time, review the size and composition of the Board of Directors, and may increase or decrease the size or revise the composition as appropriate, by a Super Majority vote as provided in Article 28.

3.Each Director shall appoint an Alternate Director with full power to act for him when he is not present. The Board of Governors shall adopt rules enabling a Director elected by more than a specified number of members to appoint an additional Alternate Director.

4.Directors and Alternate Directors shall be nationals of member countries. No two or more Directors may be of the same nationality nor may any two or more Alternate Directors be of the same nationality. Alternate Directors may participate in meetings of the Board but may vote only when the Alternate Director is acting in place of the Director.

5.Directors shall hold office for a term of two (2) years and may be re-elected.

(a) Directors shall continue in office until their successors shall have been chosen and assumed office.

(b) If the office of a Director becomes vacant more than one hundred and eighty (180) days before the end of his term, a successor shall be chosen in accordance with Schedule B, for the remainder of the term, by the Governors who elected the former Director. A majority of the votes cast by such Governors shall be required for such election. The Governors who elected a Director may similarly choose a successor if the office of a Director becomes vacant one hundred and eighty (180) days or less before the end of his term.

	PROP. 2015/16:99 Bilaga 3
undantag av fullmakten att utnämna en suppleant,	exercise the powers of the latter, except that of
av suppleanten för den före detta direktions-	appointing an Alternate Director.
ledamoten.
6. Såvida styrelsen inte beslutar annorlunda, får	6. Directors and Alternate Directors shall serve
ledamöterna och suppleanterna i direktionen	without remuneration from the Bank, unless the
ingen ersättning från banken, men banken kan	Board of Governors shall decide otherwise, but
kompensera dem för skäliga kostnader för	the Bank may pay them reasonable expenses
deltagande i möten.	incurred in attending meetings.
Artikel 26	Article 26
Direktionens befogenheter	Board of Directors: Powers
Direktionen svarar för ledningen av bankens	The Board of Directors shall be responsible for
allmänna verksamhet och utövar för detta	the direction of the general operations of the
ändamål, förutom de befogenheter som	Bank and, for this purpose, shall, in addition to
uttryckligen tilldelats den i detta avtal, dessutom	the powers assigned to it expressly by this
alla de befogenheter som styrelsen tilldelat den	Agreement, exercise all the powers delegated to it
och ska i synnerhet	by the Board of Governors, and in particular:
(i) bereda de ärenden som behandlas i styrelsen,	(i) prepare the work of the Board of Governors;
(ii) utarbeta bankens policy och med minst tre	(ii) establish the policies of the Bank, and, by a
fjärdedelars majoritet av medlemmarnas totala	majority representing not less than three-fourths
rösträtt fatta beslut om bankens centrala	of the total voting power of the members, take
verksamhets- och finansieringspolicyer och om	decisions on major operational and financial
delegering av befogenheter till den verkställande	policies and on delegation of authority to the
direktören i enlighet med bankens policy,	President under Bank policies;
(iii) fatta beslut om bankens verksamhet enligt	(iii) take decisions concerning operations of the
artikel 11.2 och med minst tre fjärdedelars	Bank under paragraph 2 of Article 11, and, by a
majoritet av medlemmarnas totala rösträtt fatta	majority representing not less than three-fourths
beslut om delegering av därtill hörande	of the total voting power of the members, decide
befogenheter till den verkställande direktören,	on the delegation of such authority to the
	President;
(iv) regelbundet övervaka ledningen av banken	(iv) supervise the management and the operation
och dess verksamhet och skapa en för ändamålet	of the Bank on a regular basis, and establish an
lämplig övervakningsfunktion som är förenlig	oversight mechanism for that purpose, in line
med principerna om transparens, öppenhet,	with principles of transparency, openness,
oberoende och ansvarsfullhet,	independence and accountability;
(v) godkänna bankens strategi, årsplan och	(v) approve the strategy, annual plan and budget
budget,	of the Bank;
(vi) tillsätta sådana utskott som den anser	(vi) appoint such committees as deemed
nödvändiga, och	advisable; and
(vii) överlämna det reviderade bokslutet för	(vii) submit the audited accounts for each
respektive räkenskapsår till styrelsen för	financial year for approval of the Board of
godkännande.	Governors.
Artikel 27	Article 27
Förfarande vid direktionen	Board of Directors: Procedure
1. Direktionen ska sammanträda med jämna	1. The Board of Directors shall meet as often as
mellanrum under året och så ofta som bankens	the business of the Bank may require, periodically
verksamhet kräver. Direktionen arbetar inte	throughout the year. The Board of Directors shall
permanent i bankens lokaler, såvida styrelsen inte	function on a non-resident basis except as
beslutar annorlunda med en kvalificerad majoritet	otherwise decided by the Board of Governors by

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

enligt artikel 28. Direktionen ska sammanträda på					a Super Majority vote as provided in Article 28.
ordförandens kallelse eller om tre (3) ledamöter					Meetings may be called by the Chairman or
så kräver.					whenever requested by three (3) Directors.
2. Direktionen är beslutför om majoriteten av					2. A majority of the Directors shall constitute a
ledamöterna är närvarande, förutsatt att denna					quorum for any meeting of the Board of
majoritet företräder minst två tredjedelar av					Directors, provided such majority represents not
medlemmarnas totala rösträtt.					less than two-thirds of the total voting power of
					the members.
3. Styrelsen ska anta de regler enligt vilka en					3. The Board of Governors shall adopt
medlem, om den i direktionen inte har någon					regulations under which, if there is no Director of
egen medborgare, till ett direktionsmöte kan					its nationality, a member may send a
sända en företrädare utan rösträtt när direktionen					representative to attend, without right to vote,
behandlar ett ärende som särskilt gäller					any meeting of the Board of Directors when a
medlemmen i fråga.					matter particularly affecting that member is under
					consideration.
4. Direktionen ska fastställa de förfaranden					4. The Board of Directors shall establish
genom vilka ett möte kan hållas elektroniskt eller					procedures whereby the Board can hold an
omröstning i ett ärende kan ske utan möte.					electronic meeting or vote on a matter without
					holding a meeting.
Artikel 28					Article 28
Omröstning					Voting
1. Varje medlems totala rösträtt består av de fasta					1. The total voting power of each member shall
röster som tillkommer medlemmen, rösterna					consist of the sum of its basic votes, share votes
utifrån	andelsinnehavet	och,	för	de	and, in the case of a Founding Member, its
konstituerande medlemmarnas del, av de röster					Founding Member votes.
som tillkommer en konstituerande medlem.
(i) De fasta röster som tillkommer respektive					(i) The basic votes of each member shall be the
medlem fås genom att tolv (12) procent av det					number of votes that results from the equal
totala antalet fasta röster för samtliga					distribution among all the members of twelve
medlemmar, rösterna utifrån andelsinnehavet och					(12) per cent of the aggregate sum of the basic
de konstituerande medlemmarnas röster delas					votes, share votes and Founding Member votes of
jämnt mellan samtliga medlemmar.					all the members.
(ii) Antalet röster utifrån andelsinnehavet ska					(ii) The number of the share votes of each
svara mot det antal andelar som respektive					member shall be equal to the number of shares of
medlem har tecknat i bankens primära kapital.					the capital stock of the Bank held by that
					member.
(iii) Varje konstituerande medlem ska tilldelas sex					(iii) Each Founding Member shall be allocated six
hundra (600) konstituerande medlemsröster.					hundred (600) Founding Member votes.
Om en medlem inte har betalat en avbetalning					In the event a member fails to pay any part of the
som hänför sig till medlemmens skyldigheter i					amount due in respect of its obligations in
anslutning till de inbetalda andelarna enligt					relation to paid-in shares under Article 6, the
artikel 6 och som har förfallit till betalning, ska					number of share votes to be exercised by the
medlemmens antal röster för den tid					member shall, as long as such failure continues, be
försummelsen fortgår minskas med den					reduced proportionately, by the percentage which
procentuella andel som den till betalning förfallna					the amount due and unpaid represents of the total
och obetalda avbetalningen utgör av det					par value of paid-in shares subscribed to by that
sammanlagda nominella värdet på			de inbetalda		member.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

andelar som medlemmen tecknat.

2. Vid omröstning i styrelsen har varje ledamot rätt att ge de röster som tillkommer den medlem som ledamoten företräder.

(i)Om inget annat uttryckligen fastställs i detta avtal, ska alla frågor som behandlas i styrelsen avgöras med en majoritet av de givna rösterna.

(ii)Vid omröstningar i styrelsen förutsätter en kvalificerad majoritet stöd från två tredjedelar av styrelseledamöterna, och dessutom ska de stödjande ledamöterna företräda minst tre fjärdedelar av medlemmarnas totala rösträtt.

(iii)Vid omröstningar i styrelsen kräver en särskild majoritet stöd från en majoritet av styrelseledamöterna, och dessutom ska de stödjande ledamöterna företräda en majoritet av medlemmarnas totala rösträtt.

3. Vid omröstning i direktionen har varje direktionsledamot rätt att ge det antal röster som tillkommer de styrelseledamöter som har valt ledamoten och de röster som med stöd av bilaga B tillkommer de styrelseledamöter som har överlåtit sina röster på ledamoten.

(i)En direktionsledamot som har rätt att ge röster för flera än en medlem kan ge de aktuella medlemmarnas röster var för sig.

(ii)Om inget annat uttryckligen fastställs i detta avtal, ska alla frågor som behandlas i direktionen avgöras med en majoritet av de givna rösterna.

2.In voting in the Board of Governors, each Governor shall be entitled to cast the votes of the member he represents.

(i) Except as otherwise expressly provided in this Agreement, all matters before the Board of Governors shall be decided by a majority of the votes cast.

(ii) A Super Majority vote of the Board of Governors shall require an affirmative vote of two-thirds of the total number of Governors, representing not less than three-fourths of the total voting power of the members.

(iii) A Special Majority vote of the Board of Governors shall require an affirmative vote of a majority of the total number of Governors, representing not less than a majority of the total voting power of the members.

3.In voting in the Board of Directors, each Director shall be entitled to cast the number of votes to which the Governors who elected him are entitled and those to which any Governors who have assigned their votes to him, pursuant to Schedule B, are entitled.

(i) A Director entitled to cast the votes of more than one member may cast the votes for those members separately.

(ii) Except as otherwise expressly provided in this Agreement, all matters before the Board of Directors shall be decided by a majority of the votes cast.

Artikel 29

Article 29

Verkställande direktören

1.Styrelsen ska med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 utse en verkställande direktör genom ett öppet, transparent och meritbaserat förfarande. Den verkställande direktören ska vara medborgare i en regional medlemsstat. Under sin mandatperiod får den verksställande direktören inte verka som ledamot eller suppleant i styrelsen eller direktionen.

2.Den verkställande direktörens mandatperiod är fem (5) år. Han eller hon kan återväljas en gång. Han eller hon kan avsättas från sitt uppdrag temporärt eller permanent, om styrelsen så beslutar med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28.

(a) Om den verkställande direktörens uppdrag av

en eller annan orsak blir ledigt under

The President

1.The Board of Governors, through an open, transparent and merit-based process, shall elect a president of the Bank by a Super Majority vote as provided in Article 28. He shall be a national of a regional member country. The President, while holding office, shall not be a Governor or a Director or an Alternate for either.

2.The term of office of the President shall be five

(5) years. He may be re-elected once. The President may be suspended or removed from office when the Board of Governors so decides by a Super Majority vote as provided in Article 28.

(a) If the office of the President for any reason becomes vacant during his term, the Board of

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

mandatperioden, ska styrelsen för en bestämd tid utse en interimistisk verkställande direktör eller utse en ny verkställande direktör enligt punkt 1 i denna artikel.

3.Den verkställande direktören verkar som ordförande för direktionen, men saknar rösträtt förutom att hans eller hennes röst avgör vid lika röstetal. Den verkställande direktören kan delta i, men får inte rösta på styrelsens möten.

4.Den verkställande direktören är bankens lagliga företrädare. Han eller hon är chef för bankpersonalen och är underställd direktionen vid skötseln av bankens dagliga verksamhet.

Governors shall appoint an Acting President for a temporary period or elect a new President, in accordance with paragraph 1 of this Article.

3.The President shall be Chairman of the Board of Directors but shall have no vote, except a deciding vote in case of an equal division. He may participate in meetings of the Board of Governors but shall not vote.

4.The President shall be the legal representative of the Bank. He shall be chief of the staff of the Bank and shall conduct, under the direction of the Board of Directors, the current business of the Bank.

Artikel 30

Article 30

Bankens tjänstemän och övriga personal

1.Direktionen ska på förslag av den verkställande direktören genom ett öppet, transparent och meritbaserat förfarande utse en eller flera vice verkställande direktörer. Direktionen ska fatta beslut om längden på en vice verkställande direktörs mandatperiod och om dennas befogenheter och uppgifter i bankens förvaltning. Om den verkställande direktören är frånvarande eller jävig, ska dennas uppgifter skötas av en vice verkställande direktör med de befogenheter som tillkommer den verkställande direktören.

2.Den verkställande direktören ansvarar för organisationen av tjänstemännens och den övriga personalens uppgifter och för tillsättandet och avsättandet av personal i enlighet med stadgar som antas av direktionen med undantag av det som gäller vice verkställande direktörerna enligt punkt 1 ovan.

3.Vid tillsättandet av tjänstemän och övrig personal och vid givandet av förslag om vice verkställande direktörer ska den verkställande direktören i första hand säkerställa högsta effektivitet och teknisk kompetens och samtidigt fästa ändamålsenlig uppmärksamhet vid att personalen rekryteras från ett så omfattande geografiskt område som möjligt.

Officers and Staff of the Bank

1.One or more Vice-Presidents shall be appointed by the Board of Directors on the recommendation of the President, on the basis of an open, transparent and merit-based process. A Vice-President shall hold office for such term, exercise such authority and perform such functions in the administration of the Bank, as may be determined by the Board of Directors. In the absence or incapacity of the President, a Vice- President shall exercise the authority and perform the functions of the President.

2.The President shall be responsible for the organization, appointment and dismissal of the officers and staff in accordance with regulations adopted by the Board of Directors, with the exception of Vice-Presidents to the extent provided in paragraph 1 above.

3.In appointing officers and staff and recommending Vice-Presidents, the President shall, subject to the paramount importance of securing the highest standards of efficiency and technical competence, pay due regard to the recruitment of personnel on as wide a regional geographical basis as possible.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Artikel 31

Article 31

Bankens internationella karaktär

1.Banken får inte ta emot särskilda medel, lån eller bistånd som på något sätt kan skada, begränsa, snedvrida eller på annat sätt ändra dess syfte eller uppgifter.

2.Vid fattandet av beslut får banken, dess verkställande direktör, tjänstemän eller övriga personal inte blanda sig i någon som helst medlems politiska angelägenheter eller låta den politiska karaktären hos en medlem påverka sina beslut. Vid fattandet av beslut ska de endast beakta ekonomiska aspekter. Aspekterna ska bedömas opartiskt för att bankens uppgifter ska kunna utföras och dess syfte uppnås.

3.Vid utförandet av sina uppgifter är bankens verkställande direktör, tjänstemän och personal ansvariga enbart gentemot banken och inte gentemot någon annan myndighet. Varje medlem i banken ska respektera denna uppgifts internationella karaktär och avstå från alla försök att påverka dessa personer när de fullgör sina plikter.

The International Character of the Bank

1.The Bank shall not accept Special Funds, loans or assistance that may in any way prejudice, limit, deflect or otherwise alter its purpose or functions.

2.The Bank, its President, officers and staff shall not interfere in the political affairs of any member, nor shall they be influenced in their decisions by the political character of the member concerned. Only economic considerations shall be relevant to their decisions. Such considerations shall be weighed impartially in order to achieve and carry out the purpose and functions of the Bank.

3.The President, officers and staff of the Bank, in the discharge of their offices, owe their duty entirely to the Bank and to no other authority. Each member of the Bank shall respect the international character of this duty and shall refrain from all attempts to influence any of them in the discharge of their duties.

KAPITEL VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 32

Kontor

1.Bankens huvudkontor finns i Peking, Folkrepubliken Kina.

2.Banken kan inrätta kontor och verksamhetsställen någon annanstans.

CHAPTER VI

GENERAL PROVISIONS

Article 32

Offices of the Bank

1.The principal office of the Bank shall be located in Beijing, People’s Republic of China.

2.The Bank may establish agencies or offices elsewhere.

Artikel 33

Article 33

Förvaringsinstitut och kontakt

1.Varje medlem ska utse ett lämpligt offentligt organ med vilket banken kan hålla kontakt i angelägenheter som gäller detta avtal.

2.Varje medlem ska utse sin centralbank eller någon annan med banken överenskommen inrättning till förvaringsinstitut, där banken kan sätta in sitt innehav av medlemmens valuta och sina andra medel.

Channel of Communication; Depositories

1.Each member shall designate an appropriate official entity with which the Bank may communicate in connection with any matter arising under this Agreement.

2.Each member shall designate its central bank, or such other institution as may be agreed upon with the Bank, as a depository with which the Bank may keep its holdings of currency of that member as well as other assets of the Bank.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

3.Banken kan förvara sina medel i 3. The Bank may hold its assets with such

förvaringsinstitut som fastställts av direktionen.	depositories as the Board of Directors shall
	determine.
Artikel 34	Article 34

Rapporter och information

1. Bankens arbetsspråk är engelska, och banken stöder sig i alla sina beslut och tolkningar enligt artikel 54 på den engelska versionen av detta avtal.

Reports and Information

1. The working language of the Bank shall be English, and the Bank shall rely on the English text of this Agreement for all decisions and for interpretations under Article 54.

2.Medlemmarna ska ge banken sådan 2. Members shall furnish the Bank with such

information som banken rimligtvis kan kräva av dem för att underlätta utförandet av sina uppgifter.

3.Banken ska till sina medlemmar lämna en årsredovisning inkluderande det reviderade bokslutet och även publicera denna. Banken ska dessutom till medlemmarna kvartalsvis lämna ett sammandrag av bankens finansiella ställning och en resultaträkning med uppgifter om resultatet av dess verksamhet.

4.Banken ska ha en informationspolicy för att främja transparensen i sin verksamhet. Banken kan publicera rapporter som den anser önskvärda för att främja sitt syfte och sina uppgifter.

information it may reasonably request of them in order to facilitate the performance of its functions.

3.The Bank shall transmit to its members an annual report containing an audited statement of its accounts and shall publish such report. It shall also transmit quarterly to its members a summary statement of its financial position and a profit and loss statement showing the results of its operations.

4.The Bank shall establish a policy on the disclosure of information in order to promote transparency in its operations. The Bank may publish such reports as it deems desirable in the carrying out of its purpose and functions.

Artikel 35

Article 35

Samarbete med medlemmar och internationella organisationer

1.Banken ska bedriva nära samarbete med alla sina medlemmar och, på det sätt som den inom ramen för villkoren i detta avtal anser lämpligt, med andra internationella finansiella institutioner samt med internationella organisationer som främjar den ekonomiska utvecklingen i regionen eller som verkar inom samma sektor som banken.

2.Med direktionens godkännande kan banken med organisationerna i fråga komma överens om arrangemang för sådana ändamål som är förenliga med detta avtal.

Cooperation with Members and International Organizations

1.The Bank shall work in close cooperation with all its members, and, in such manner as it may deem appropriate within the terms of this Agreement, with other international financial institutions, and international organizations concerned with the economic development of the region or the Bank’s operational areas.

2.The Bank may enter into arrangements with such organizations for purposes consistent with this Agreement, with the approval of the Board of Directors.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Artikel 36

Article 36

Hänvisningar

1.När det i detta avtal hänvisas till en artikel eller bilaga avser hänvisningarna artiklar eller bilagor i detta avtal, såvida inte något annat anges.

2.När det i detta avtal hänvisas till ett visst kön är hänvisningarna lika tillämpliga på samtliga kön.

References

1.References in this Agreement to Article or Schedule refer to Articles and Schedules of this Agreement, unless otherwise specified.

2.References in this Agreement to a specific gender shall be equally applicable to any gender.

KAPITEL VII	CHAPTER VII
UTTRÄDE OCH TILLFÄLLIG	WITHDRAWAL AND SUSPENSION OF
UTESLUTNING AV EN MEDLEM	MEMBERS
Artikel 37	Article 37

Utträde

1.En medlem kan när som helst utträda ur banken genom att lämna in en skriftlig anmälan om detta till bankens huvudkontor.

2.En medlems utträde ska träda i kraft och medlemskapet anses upphöra på den dag som anges i anmälan, dock tidigast sex (6) månader efter det att banken tog emot anmälan. Medlemmen kan dock när som helst innan utträdet slutgiltigt träder i kraft skriftligen underrätta banken om att den återkallar sin anmälan om utträde.

3.En utträdande medlem förblir ansvarig gentemot banken för samtliga direkta och infordringsbara skyldigheter som den ansvarade för på den dag när anmälan om utträde lämnades in. Efter att utträdet slutgiltigt trätt i kraft kan medlemmen inte längre göras ansvarig för skyldigheter som grundar sig på bankens åtgärder efter den dag då anmälan om utträde togs emot.

Withdrawal of Membership

1.Any member may withdraw from the Bank at any time by delivering a notice in writing to the Bank at its principal office.

2.Withdrawal by a member shall become effective, and its membership shall cease, on the date specified in its notice but in no event less than six (6) months after the date that notice has been received by the Bank. However, at any time before the withdrawal becomes finally effective, the member may notify the Bank in writing of the cancellation of its notice of intention to withdraw.

3.A withdrawing member shall remain liable for all direct and contingent obligations to the Bank to which it was subject at the date of delivery of the withdrawal notice. If the withdrawal becomes finally effective, the member shall not incur any liability for obligations resulting from operations of the Bank effected after the date on which the withdrawal notice was received by the Bank.

Artikel 38

Article 38

Tillfällig uteslutning av en medlem

1.Om en medlem underlåter att uppfylla sina skyldigheter gentemot banken, kan styrelsen med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 besluta att tillfälligt utesluta medlemmen.

2.En sålunda tillfälligt utesluten medlem upphör utan särskilda åtgärder att vara medlem i banken ett (1) år från uteslutningsdagen, såvida inte styrelsen med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 beslutar att medlemmens ställning

Suspension of Membership

1.If a member fails to fulfill any of its obligations to the Bank, the Board of Governors may suspend such member by a Super Majority vote as provided in Article 28.

2.The member so suspended shall automatically cease to be a member one (1) year from the date of its suspension, unless the Board of Governors decides by a Super Majority vote as provided in Article 28 to restore the member to good

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

återställs.

3. Under en tillfällig uteslutning får medlemmen inte utöva några rättigheter enligt detta avtal med undantag för rätten till utträde, men dess samtliga skyldigheter förblir i kraft.

standing.

3. While under suspension, a member shall not be entitled to exercise any rights under this Agreement, except the right of withdrawal, but shall remain subject to all its obligations.

Artikel 39

Article 39

Avräkning

1.Efter den dag då en stats medlemskap upphör ska staten gentemot banken alltjämt vara ansvarig för sina direkta åtaganden och infordringsbara åtaganden så länge som någon del av de låne-, borgens- eller aktieplaceringsförbindelser som den har ingått innan medlemskapet upphörde eller andra finansieringsformer (härefter övrig finansiering) enligt artikel 11.2 (vi) är utestående, men den kan inte orsakas skyldigheter för sådana lån, garantier, aktieplaceringar eller övrig finansiering som banken förbinder sig till därefter och har inte del i bankens inkomster eller utgifter.

2.När en stat upphör att vara medlem ska banken i enlighet med bestämmelserna i punkt 3 och 4 i denna artikel ordna med återköp av den aktuella statens andelar som ett led i avräkningen med den aktuella staten. Därvid ska återköpspriset för andelarna utgöras av det värde som bankens bokföring utvisar den dag då medlemskapet upphörde.

3.Vid betalningen av andelar som banken återköper enligt denna artikel ska följande villkor iakttas:

(i) Den aktuella statens fordringar för sina andelar ska innehållas så länge som denna stat, dess centralbank eller någon av dess inrättningar, företrädare eller politiska förvaltningsenheter i egenskap av låntagare eller borgensman eller avtalspart vid aktieplacering eller övrig finansiering har åtaganden gentemot banken och fordringarna enligt bankens bedömning kan användas för att uppfylla sådana åtaganden när de förfaller. Inget belopp ska innehållas med stöd av statens infordringsbara åtaganden som gäller framtida betalningskrav för andelar som staten tecknat enligt artikel 6.3. En medlems fordringar för sina andelar ska aldrig betalas förrän det har gått sex (6) månader från det att medlemskapet

Settlement of Accounts

1.After the date on which a country ceases to be a member, it shall remain liable for its direct obligations to the Bank and for its contingent liabilities to the Bank so long as any part of the loans, guarantees, equity investments or other forms of financing under paragraph 2 (vi) of Article 11 (hereinafter, other financing) contracted before it ceased to be a member is outstanding, but it shall not incur liabilities with respect to loans, guarantees, equity investments or other financing entered into thereafter by the Bank nor share either in the income or the expenses of the Bank.

2.At the time a country ceases to be a member, the Bank shall arrange for the repurchase of such country's shares by the Bank as a part of the settlement of accounts with such country in accordance with the provisions of paragraphs 3 and 4 of this Article. For this purpose, the repurchase price of the shares shall be the value shown by the books of the Bank on the date the country ceases to be a member.

3.The payment for shares repurchased by the Bank under this Article shall be governed by the following conditions:

(i) Any amount due to the country concerned for its shares shall be withheld so long as that country, its central bank or any of its agencies, instrumentalities or political subdivisions remains liable, as borrower, guarantor or other contracting party with respect to equity investment or other financing, to the Bank and such amount may, at the option of the Bank, be applied on any such liability as it matures. No amount shall be withheld on account of the contingent liability of the country for future calls on its subscription for shares in accordance with paragraph 3 of Article

6.In any event, no amount due to a member for its shares shall be paid until six (6) months after the date on which the country ceases to be a

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

upphörde.

(ii)Andelar kan i bland betalas i takt med att den aktuella staten överlämnar de motsvarande andelsbreven upp till ett belopp varmed återköpsvärdet enligt punkt 2 i denna artikel överstiger summan av åtagandena för lån, garantier, aktieplaceringar och övrig finansiering enligt punkt (i) i denna punkt tills den före detta medlemmen har tagit emot hela återköpspriset.

(iii)Betalningarna ska göras i de tillgängliga valutor som banken bestämmer med beaktande av bankens finansiella ställning.

(iv)Om banken har orsakats förluster på grund av utestående lån, garantier, aktieplaceringar eller övrig finansiering på den dag då statens medlemskap upphörde och förlustbeloppet på den dag då medlemskapet upphörde översteg de reserver som avsatts för dessa, ska staten i fråga på begäran återbetala det belopp med vilket återköpspriset för dess andelar skulle ha sänkts, om förlusterna hade beaktats då återköpspriset fastställdes. Dessutom ska den före detta medlemmen på begäran för obetalda tecknade andelar enligt artikel 6.3 betala samma belopp som medlemmen skulle ha haft ansvar för, om kapitalet hade varit bundet och betalningskravet framställts när återköpspriset för medlemmens andelar fastställdes.

member.

(ii)Payments for shares may be made from time to time, upon surrender of the corresponding stock certificates by the country concerned, to the extent by which the amount due as the repurchase price in accordance with paragraph 2 of this Article exceeds the aggregate amount of liabilities, on loans, guarantees, equity investments and other financing referred to in sub-paragraph (i) of this paragraph, until the former member has received the full repurchase price.

(iii)Payments shall be made in such available currencies as the Bank determines, taking into account its financial position.

(iv)If losses are sustained by the Bank on any loans, guarantees, equity investments or other financing which were outstanding on the date when a country ceased to be a member and the amount of such losses exceeds the amount of the reserve provided against losses on that date, the country concerned shall repay, upon demand, the amount by which the repurchase price of its shares would have been reduced if the losses had been taken into account when the repurchase price was determined. In addition, the former member shall remain liable on any call for unpaid subscriptions in accordance with paragraph 3 of Article 6, to the same extent that it would have been required to respond if the impairment of capital had occurred and the call had been made at the time the repurchase price of its shares was determined.

4. Om banken enligt artikel 41 i detta avtal lägger ned sin verksamhet inom sex (6) månader från den dag då en stat upphör att vara medlem, ska alla rättigheter som tillkommer denna stat bestämmas enligt bestämmelserna i artiklarna 41–43. Vid tillämpningen av artiklarna betraktas staten i fråga alltjämt som medlem, men den har ingen rösträtt.

4. If the Bank terminates its operations pursuant to Article 41 within six (6) months of the date upon which any country ceases to be a member, all rights of the country concerned shall be determined in accordance with the provisions of Articles 41 to 43. Such country shall be considered as still a member for purposes of such Articles but shall have no voting rights.

KAPITEL VIII	CHAPTER VIII
AVBRYTANDE OCH NEDLÄGGNING AV	SUSPENSION AND TERMINATION OF
BANKENS VERKSAMHET	OPERATIONS OF THE BANK
Artikel 40	Article 40

Tillfälligt avbrytande av verksamheten

I ett nödläge kan direktionen tillfälligt avbryta beviljandet av nya lån, garantier, aktieplaceringar och övrig finansiering enligt artikel 11.2 (vi) till

Temporary Suspension of Operations

In an emergency, the Board of Directors may temporarily suspend operations in respect of new loans, guarantees, equity investment and other

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

dess att styrelsen får tillfälle att granska frågan närmare och fatta beslut om fortsatta åtgärder.

forms of financing under sub-paragraph 2 (vi) of

Article 11, pending an opportunity for further consideration and action by the Board of Governors.

Artikel 41

Article 41

Nedläggning av verksamheten

1.Banken kan lägga ned sin verksamhet genom beslut med en kvalificerad majoritet i styrelsen i enlighet med artikel 28.

2.Efter en nedläggning av verksamheten ska banken utan dröjsmål lägga ned all sin affärsverksamhet med undantag av sådan verksamhet som gäller realisering, skyddande och förvaring av bankens tillgångar och reglering av skuldförhållandena.

Termination of Operations

1.The Bank may terminate its operations by a resolution of the Board of Governors approved by a Super Majority vote as provided in Article 28.

2.After such termination, the Bank shall forthwith cease all activities, except those incident to the orderly realization, conservation and preservation of its assets and settlement of its obligations.

Artikel 42

Article 42

Medlemmarnas skyldigheter och betalning av fordringar

1.Om banken lägger ned sin verksamhet kvarstår alla medlemmars skyldigheter med avseende på de tecknade andelar i bankens kapital för vilka betalning inte har krävts och skyldigheterna till följd av en nedvärdering av medlemmarnas valutor tills alla borgenärers fordringar inklusive infordringsbara fordringar har betalats.

2.Fordringarna till borgenärer med direkta fordringar ska i första hand betalas med bankens medel och därefter med de medel som betalas till banken för obetalda tecknade andelar eller infordringsbara andelar. Innan några betalningar görs till borgenärer med direkta fordringar ska direktionen vidta sådana arrangemang som den anser nödvändiga för att säkerställa en pro ratafördelning av fordringarna mellan borgenärer med direkta respektive infordringsbara fordringar.

Liability of Members and Payments of Claims

1.In the event of termination of the operation of the Bank, the liability of all members for uncalled subscriptions to the capital stock of the Bank and in respect of the depreciation of their currencies shall continue until all claims of creditors, including all contingent claims, shall have been discharged.

2.All creditors holding direct claims shall first be paid out of the assets of the Bank and then out of payments to the Bank or unpaid or callable subscriptions. Before making any payments to creditors holding direct claims, the Board of Directors shall make such arrangements as are necessary, in its judgment, to ensure a pro rata distribution among holders of direct and contingent claims.

Artikel 43

Article 43

Fördelning av tillgångar

1. Inga tillgångar ska fördelas mellan medlemmarna med stöd av deras teckning av kapitalandelar förrän

(i)alla skulder har betalats till borgenärerna eller betalning för dessa har beretts, och

(ii)styrelsen med en kvalificerad majoritet enligt artikel 28 har fattat beslut om en sådan

Distribution of Assets

1. No distribution of assets shall be made to members on account of their subscriptions to the capital stock of the Bank until:

(i)all liabilities to creditors have been discharged or provided for; and

(ii)the Board of Governors has decided, by a Super Majority vote as provided in Article 28, to

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

fördelning.

make such distribution.

2.Bankens tillgångar ska fördelas mellan medlemmarna i proportion till respektive medlems innehav av kapitalandelar vid en sådan tidpunkt och på sådana villkor som banken bedömer skäliga och rättvisa. De andelar av tillgångarna som fördelas behöver inte vara identiska med avseende på deras art. Ingen medlem är berättigad att få sin andel av en sådan tillgångsfördelning förrän den har uppfyllt alla sina skyldigheter gentemot banken.

3.En medlem som får tillgångar som fördelas enligt denna artikel har med avseende på dessa tillgångar samma rättigheter som banken före tillgångsfördelningen.

2.Any distribution of the assets of the Bank to the members shall be in proportion to the capital stock held by each member and shall be effected at such times and under such conditions as the Bank shall deem fair and equitable. The shares of assets distributed need not be uniform as to type of asset. No member shall be entitled to receive its share in such a distribution of assets until it has settled all of its obligations to the Bank.

3.Any member receiving assets distributed pursuant to this Article shall enjoy the same rights with respect to such assets as the Bank enjoyed prior to their distribution.

KAPITEL IX	CHAPTER IX
RÄTTSLIG STÄLLNING, IMMUNITET,	STATUS, IMMUNITIES, PRIVILEGES AND
PRIVILEGIER OCH UNDANTAG	EXEMPTIONS
Artikel 44	Article 44

Kapitlets syfte

1.För att banken ska kunna uppfylla sitt syfte och utföra de uppgifter som anförtrotts den ska banken inom varje medlems territorium tillerkännas den rättsliga ställning, den immunitet, de privilegier och de befrielser som anges i detta kapitel.

2.Varje medlem ska utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder för att inom sitt territorium verkställa bestämmelserna i detta kapitel och informera banken om åtgärderna.

Purposes of Chapter

1.To enable the Bank to fulfill its purpose and carry out the functions entrusted to it, the status, immunities, privileges and exemptions set forth in this Chapter shall be accorded to the Bank in the territory of each member.

2.Each member shall promptly take such action as is necessary to make effective in its own territory the provisions set forth in this Chapter and shall inform the Bank of the action which it has taken.

Artikel 45

Article 45

Rättslig ställning

Banken har full status som juridisk person och har i synnerhet full laglig rätt att

(i)ingå avtal,

(ii)förvärva och avyttra fast och lös egendom,

(iii)vara kärande och svarande i rättegångar, och

(iv)vidta andra åtgärder som kan vara nödvändiga och nyttiga för dess syfte och verksamhet.

Status of the Bank

The Bank shall possess full juridical personality and, in particular, the full legal capacity:

(i)to contract;

(ii)to acquire, and dispose of, immovable and movable property;

(iii)to institute and respond to legal proceedings;

and

(iv)to take such other action as may be necessary or useful for its purpose and activities.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Artikel 46	Article 46
Immunitet mot rättsliga förfaranden	Immunity from Judicial Proceedings
1. Banken har immunitet mot alla rättsliga	1. The Bank shall enjoy immunity from every
förfaranden med undantag av sådana fall som	form of legal process, except in cases arising out
uppkommer när den utövar sina befogenheter att	of or in connection with the exercise of its
skaffa medel genom upplåning eller på annat sätt,	powers to raise funds, through borrowings or
att bevilja garantier för åtaganden och att köpa,	other means, to guarantee obligations, or to buy
sälja eller teckna värdepapper eller fall som hänför	and sell or underwrite the sale of securities, in
sig till utnyttjande av dessa befogenheter. I sådana	which cases actions may be brought against the
fall kan åtal mot banken väckas endast vid en	Bank only in a court of competent jurisdiction in
behörig domstol inom en stats territorium där	the territory of a country in which the Bank has
banken har kontor, har utsett ett ombud för att ta	an office, or has appointed an agent for the
emot delgivningar eller underrättelser om	purpose of accepting service or notice of process,
rättegång eller där banken har emitterat eller	or has issued or guaranteed securities.
garanterat värdepapper.
2. Trots bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel	2. Notwithstanding the provisions of paragraph 1
kan åtal mot banken inte väckas av en medlem, en	of this Article, no action shall be brought against
myndighet eller ett organ hos en medlem eller av	the Bank by any member, or by any agency or
en sammanslutning eller person som direkt eller	instrumentality of a member, or by any entity or
indirekt verkar på uppdrag av medlemmen eller en	person directly or indirectly acting for or deriving
myndighet eller ett organ hos medlemmen eller	claims from a member or from any agency or
som har rätt till fordringar av dessa. För att lösa	instrumentality of a member. Members shall have
tvister mellan banken och dess medlemmar kan	recourse to such special procedures for the
medlemmarna tillgripa särskilda förfaranden i	settlement of controversies between the Bank and
enlighet med detta avtal, bankens stadgar och	its members as may be prescribed in this
bestämmelser eller avtal som ingåtts med banken.	Agreement, in the by-laws and regulations of the
	Bank, or in the contracts entered into with the
	Bank.
3. Bankens tillgångar och medel, oberoende av var	3. Property and assets of the Bank shall,
de finns eller vem som har hand om dem, har	wheresoever located and by whomsoever held, be
immunitet mot alla former av förverkande,	immune from all forms of seizure, attachment or
besittningstagande eller utsökning så länge det	execution before the delivery of final judgment
inte finns någon lagakraftvunnen dom mot	against the Bank.
banken.

Artikel 47	Article 47
Tillgångars och arkivs immunitet	Immunity of Assets and Archives
1. Bankens tillgångar och medel, oberoende av var	1. Property and assets of the Bank, wheresoever
de finns eller vem som har hand om dem, har	located and by whomsoever held, shall be
immunitet mot all slags husrannsakan,	immune from search, requisition, confiscation,
rekvisition, konfiskation, expropriation och	expropriation or any other form of taking or
annan form av beslag eller utmätning genom	foreclosure by executive or legislative action.
exekutivt eller judiciellt förfarande.
2. Bankens arkiv liksom i allmänhet alla	2. The archives of the Bank, and, in general, all
handlingar som tillhör banken eller som banken	documents belonging to it, or held by it, shall be
har hand om är okränkbara, oberoende av var de	inviolable, wheresoever located and by
finns eller vem som har hand om dem.	whomsoever held.

				PROP. 2015/16:99 Bilaga 3
Artikel 48				Article 48
Tillgångarnas frihet från restriktioner				Freedom of Assets from Restrictions
I den mån det är nödvändigt för att uppfylla				To the extent necessary to carry out the purpose
bankens syfte och för att utföra dess uppgifter,				and functions of the Bank effectively, and subject
och såvida bestämmelserna i detta avtal inte				to the provisions of this Agreement, all property
föreskriver annorlunda, ska bankens tillgångar				and assets of the Bank shall be free from
och medel i sin helhet vara befriade från alla slags				restrictions, regulations, controls and moratoria
restriktioner,	föreskrifter,	kontrollåtgärder	och	of any nature.
moratorier.
Artikel 49				Article 49
Privilegier vid kommunikation				Privilege for Communications
Varje medlem ska behandla bankens officiella				Official communications of the Bank shall be
meddelanden på samma sätt som de behandlar				accorded by each member the same treatment
andra medlemmars officiella meddelanden.				that it accords to the official communications of
				any other member.
Artikel 50				Article 50
Tjänstemäns och övriga anställdas privilegier och				Immunities and Privileges of Officers and
immunitet				Employees
Styrelseledamöterna,		direktionsledamöterna,		All Governors, Directors, Alternates, the
suppleanterna, den verkställande direktören, de				President, Vice-Presidents and other officers and
vice verkställande direktörerna samt övriga				employees of the Bank, including experts and
tjänstemän och anställda i banken, inklusive				consultants performing missions or services for
experter och rådgivare som utför uppdrag eller				the Bank:
tjänster för banken, ska samtliga
(i) ha immunitet mot rättsliga förfaranden vad				(i) shall be immune from legal process with
avser uppgifter som de utfört i tjänsten, såvida				respect to acts performed by them in their official
banken inte ger upp denna immunitet, och ska ha				capacity, except when the Bank waives the
immunitet vad avser alla deras officiella papper,				immunity and shall enjoy inviolability of all their
handlingar och dokument,				official papers, documents and records;
(ii) om de inte är medborgare i stationerings-				(ii) where they are not local citizens or nationals,
landet, ha samma immunitet mot immigrations-				shall be accorded the same immunities from
restriktioner, bestämmelser om registrering av				immigration restrictions, alien registration
och om tjänsteplikt för utlänningar och samma				requirements and national service obligations, and
lättnader beträffande valutabestämmelser			som	the same facilities as regards exchange regulations,
medlemmarna	beviljar	andra medlemmars		as are accorded by members to the
företrädare, tjänstemän och anställda i jämförbar				representatives, officials and employees of
ställning, och				comparable rank of other members; and
(iii) ges samma behandling beträffande				(iii) shall be granted the same treatment in respect
reselättnader som medlemmarna beviljar andra				of travelling facilities as is accorded by members
medlemmars	företrädare, tjänstemän		och	to representatives, officials and employees of
anställda i jämförbar ställning.				comparable rank of other members.
Artikel 51				Article 51
Skattefrihet				Exemption from Taxation
1. Banken, dess tillgångar, egendom och				1. The Bank, its assets, property, income and its
inkomster liksom verksamhet och transaktioner				operations and transactions pursuant to this
enligt detta avtal ska vara befriade från alla skatter				Agreement, shall be exempt from all taxation and

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

och tullavgifter. Banken är inte heller skyldig att betala, innehålla eller bära upp några som helst skatter eller tullar.

2.På löner, arvoden och kostnadsersättningar som banken betalar till direktionsledamöterna, direktionsuppleanterna, den verkställande direktören, de vice verkställande direktörerna, tjänstemännen och de anställda, inklusive experter och rådgivare som utför uppdrag eller tjänster för banken, ska inga skatter innehållas förutom om en medlem i samband med att den deponerar ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumenten ger en deklaration om att medlemmen förbehåller sig själv eller någon av sina politiska förvaltningsenheter rätten att beskatta löner och arvoden som banken betalar till medlemmens medborgare.

3.Av banken lämnade åtaganden och utgivna värdepapper, inklusive utdelningar och räntor på dessa, ska vara skattefria oavsett vem som har hand om dem,

(i) om ett skatteuttag försätter dessa åtaganden eller värdepapper i ett sämre läge än andra endast därför att de lämnats eller utgetts av banken, eller (ii) om den rättsliga grunden för ett sådant skatteuttag enbart är den plats på vilken eller den valuta i vilken värdepappret utgetts eller åtagandet lämnats, påförts eller betalats eller platsen för något av bankens kontor eller verksamhetsplatser.

from all customs duties. The Bank shall also be exempt from any obligation for the payment, withholding or collection of any tax or duty.

2.No tax of any kind shall be levied on or in respect of salaries, emoluments and expenses, as the case may be, paid by the Bank to Directors, Alternate Directors, the President, Vice- Presidents and other officers or employees of the Bank, including experts and consultants performing missions or services for the Bank, except where a member deposits with its instrument of ratification, acceptance, or approval a declaration that such member retains for itself and its political subdivisions the right to tax salaries, and emoluments, as the case may be, paid by the Bank to citizens or nationals of such member.

3.No tax of any kind shall be levied on any obligation or security issued by the Bank, including any dividend or interest thereon, by whomsoever held:

(i) which discriminates against such obligation or security solely because it is issued by the Bank; or

(ii) if the sole jurisdictional basis for such taxation is the place or currency in which it is issued, made payable or paid, or the location of any office or place of business maintained by the Bank.

4. Åtaganden eller värdepapper som banken har garanterat, inklusive utdelningar och räntor på dessa, ska vara skattefria oavsett vem som har hand om dem,

(i)om ett skatteuttag försätter åtagandena eller värdepappren i ett sämre läge än andra endast därför att de garanterats av banken, eller

(ii)om den enda rättsliga grunden för ett sådant skatteuttag är platsen för något av bankens kontor eller verksamhetsplatser.

4. No tax of any kind shall be levied on any obligation or security guaranteed by the Bank, including any dividend or interest thereon, by whomsoever held:

(i)which discriminates against such obligation or security solely because it is guaranteed by the Bank; or

(ii)if the sole jurisdictional basis for such taxation is the location of any office or place of business maintained by the Bank.

Artikel 52

Article 52

Upphävande av privilegier, friheter och befrielser

1. Banken kan efter eget gottfinnande upphäva i detta kapitel beviljade privilegier, friheter och befrielser i vilka fall eller sammanhang som helst och på sådant sätt och sådana villkor som den anser motiverade med hänsyn till bankens intressen.

Waivers

1. The Bank at its discretion may waive any of the privileges, immunities and exemptions conferred under this Chapter in any case or instance, in such manner and upon such conditions as it may determine to be appropriate in the best interests of the Bank.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

KAPITEL X					CHAPTER X
ÄNDRINGAR, TOLKNING OCH					AMENDMENT, INTERPRETATION AND
SKILJEFÖRFARANDE					ARBITRATION
Artikel 53					Article 53
Ändringar					Amendments
1. Detta avtal kan endast ändras genom ett beslut					1. This Agreement may be amended only by a
som fattats av styrelsen med en kvalificerad					resolution of the Board of Governors approved
majoritet enligt artikel 28.					by a Super Majority vote as provided in Article
					28.
2. Oberoende av bestämmelserna i punkt 1 i					2. Notwithstanding the provisions of paragraph 1
denna artikel ska enhälligt bifall från styrelsen					of this Article, the unanimous agreement of the
krävas för godkännande av följande ändringar:					Board of Governors shall be required for the
					approval of any amendment modifying:
(i) rätten att utträda ur banken,					(i) the right to withdraw from the Bank;
(ii) begränsningarna av ansvarsskyldigheten enligt					(ii) the limitations on liability provided in
artikel 7.3 och 7.4, och					paragraphs 3 and 4 of Article 7; and
(iii) de rättigheter enligt artikel 5.4 som hänför sig					(iii) the rights pertaining to purchase of capital
till köp av kapitalandelar.					stock provided in paragraph 4 of Article 5.
3. Förslag till ändring av detta avtal, vare sig de					3. Any proposal to amend this Agreement,
framläggs av en medlem eller direktionen, ska					whether emanating from a member or the Board
tillkännages styrelsens ordförande, som ska lägga					of Directors, shall be communicated to the
fram förslagen inför styrelsen. När en ändring har					Chairman of the Board of Governors, who shall
antagits ska banken bekräfta ändringen genom ett					bring the proposal before the Board of
officiellt meddelande till alla medlemmar.					Governors. When an amendment has been
Ändringar ska träda i kraft för alla medlemmars					adopted, the Bank shall so certify in an official
del tre (3) månader efter datumet för det officiella					communication addressed to all members.
meddelandet, såvida styrelsen inte anger en annan					Amendments shall enter into force for all
period i meddelandet.					members three (3) months after the date of the
					official communication unless the Board of
					Governors specifies therein a different period.
Artikel 54					Article 54
Tolkning					Interpretation
1. Frågor som gäller tolkningen eller tillämp-					1. Any question of interpretation or application
ningen av detta avtal och som uppkommer mellan					of the provisions of this Agreement arising
någon medlem och banken eller mellan två eller					between any member and the Bank, or between
flera medlemmar ska överlämnas till direktionen					two or more members of the Bank, shall be
för beslut. En medlem som speciellt berörs av en					submitted to the Board of Directors for decision.
fråga, och som i direktionen saknar en ledamot av					If there is no Director of its nationality on that
sin egen nationalitet, ska ha rätt till direkt					Board, a member particularly affected by the
representation i direktionen när frågan behandlas.					question under consideration shall be entitled to
Företrädaren för en sådan medlem ska dock sakna					direct representation in the Board of Directors
rösträtt.	Bestämmelser	om	en	sådan	during such consideration; the representative of
representationsrätt ska meddelas av styrelsen.					such member shall, however, have no vote. Such
					right of representation shall be regulated by the
					Board of Governors.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

2. Om direktionen har avgjort en fråga enligt			2. In any case where the Board of Directors has
punkt 1 i denna artikel, kan vilken medlem som			given a decision under paragraph 1 of this Article,
helst kräva att frågan överlämnas till styrelsen,			any member may require that the question be
vars beslut ska vara slutgiltigt. Innan styrelsen har			referred to the Board of Governors, whose
fattat sitt beslut kan banken handla enligt			decision shall be final. Pending the decision of the
direktionens beslut, om den anser detta			Board of Governors, the Bank may, so far as it
nödvändigt.			deems necessary, act on the basis of the decision
			of the Board of Directors.
Artikel 55			Article 55
Skiljeförfarande			Arbitration
Vid sådana meningsskiljaktigheter mellan banken			If a disagreement should arise between the Bank
och en före detta medlem eller mellan banken och			and a country which has ceased to be a member,
en medlem som uppstår efter ett beslut om			or between the Bank and any member after
nedläggning av bankens verksamhet ska			adoption of a resolution to terminate the
meningsskiljaktigheten i fråga hänskjutas till en			operations of the Bank, such disagreement shall
skiljenämnd med tre skiljemän. En skiljeman ska			be submitted to arbitration by a tribunal of three
utses av banken, en av den stat som utgör part i			arbitrators. One of the arbitrators shall be
meningsskiljaktigheten och – såvida parterna i			appointed by the Bank, another by the country
meningsskiljaktigheten inte beslutar annorlunda –			concerned, and the third, unless the parties
den tredje av Internationella domstolens			otherwise agree, by the President of the
president eller någon annan myndighet som			International Court of Justice or such other
eventuellt fastställts i de stadgar som styrelsen			authority as may have been prescribed by
antagit. En enkel majoritet av skiljemännen ska			regulations adopted by the Board of Governors.
vara tillräckligt för beslut, som ska vara slutgiltigt			A majority vote of the arbitrators shall be
och bindande för parterna. Den tredje			sufficient to reach a decision which shall be final
skiljemannen har fullmakt att avgöra alla			and binding upon the parties. The third arbitrator
procedurfrågor som parterna är oeniga om.			shall be empowered to settle all questions of
			procedure in any case where the parties are in
			disagreement with respect thereto.
Artikel 56			Article 56
Tidpunkt då godkännande anses ha getts			Approval Deemed Given
Om en åtgärd med undantag av bestämmelserna			Whenever the approval of any member is required
enligt artikel 53.2 kräver en medlems			before any act may be done by the Bank except
godkännande, ska godkännandet anses ha getts,			under paragraph 2 of Article 53, approval shall be
såvida medlemmen inte framför en protest inom			deemed to have been given unless the member
en sådan skälig tidsperiod som banken kan			presents an objection within such reasonable
fastställa när den underrättar medlemmen om			period as the Bank may fix in notifying the
åtgärdsförslaget.			member of the proposed act.
KAPITEL XI			CHAPTER XI
SLUTBESTÄMMELSER			FINAL PROVISIONS
Artikel 57			Article 57
Underteckning och deposition			Signature and Deposit
1. Detta avtal, som deponeras hos Folkrepubliken			1. This Agreement, deposited with the
Kinas regering (härefter "depositarien"), är fram			Government of the People’s Republic of China
till den 31 december 2015	öppet	för	(hereinafter called the “Depository”), shall
underteckning av regeringarna i	de stater	som	remain open until December 31, 2015 for

					PROP. 2015/16:99 Bilaga 3
anges i bilaga A.					signature by the Governments of countries whose
					names are set forth in Schedule A.
2. Depositarien ska lämna samtliga undertecknare					2. The Depository shall send certified copies of
och övriga stater som blir medlemmar i banken					this Agreement to all the Signatories and other
bestyrkta kopior av detta avtal.					countries which become members of the Bank.
Artikel 58					Article 58
Ratifikation, godtagande eller godkännande					Ratification, Acceptance or Approval
1. Undertecknarna ska ratificera, godta eller					1. This Agreement shall be subject to ratification,
godkänna detta avtal. Ratifikations-, godtagande-					acceptance or approval by the Signatories.
eller godkännandeinstrumenten			ska deponeras		Instruments of ratification, acceptance or
hos depositarien senast den 31 december 2016,					approval shall be deposited with the Depository
eller vid behov senast vid en senare tidpunkt som					not later than December 31, 2016, or if necessary,
styrelsen fastställer med en särskild majoritet					until such later date as may be decided by the
enligt artikel 28. Depositarien ska på lämpligt sätt					Board of Governors by a Special Majority vote as
underrätta de övriga undertecknarna om varje					provided in Article 28. The Depository shall duly
deposition och depositionsdatumet.					notify the other Signatories of each deposit and
					the date thereof.
2. En undertecknare vars ratifikations-,					2. A Signatory whose instrument of ratification,
godtagande-	eller	godkännandeinstrument			acceptance or approval is deposited before the
deponeras före den dag då detta avtal träder i kraft					date on which this Agreement enters into force,
ska blir bankmedlem på ikraftträdelsedagen.					shall become a member of the Bank, on that date.
Övriga undertecknare som följer bestämmelserna					Any other Signatory which complies with the
i föregående punkt ska bli medlemmar i banken					provisions of the preceding paragraph, shall
den dag då dess ratifikations-, godtagande- eller					become a member of the Bank on the date on
godkännandeinstrument deponeras.					which its instrument of ratification, acceptance or
					approval is deposited.
Artikel 59					Article 59
Ikraftträdande					Entry into Force
Detta avtal träder i kraft efter det att minst tio					This Agreement shall enter into force when
(10) undertecknare, som har tecknat sammanlagt					instruments of ratification, acceptance or
minst femtio (50) procent av de första					approval have been deposited by at least ten (10)
andelsteckningarna enligt bilaga A i detta avtal,					Signatories whose initial subscriptions, as set
har deponerat sina ratifikations-, godtagande-					forth in Schedule A to this Agreement, in the
eller godkännandeinstrument.					aggregate comprise not less than fifty (50) per
					cent of total of such subscriptions.
Artikel 60					Article 60
Konstituerande	möte	och	inledning	av	Inaugural Meeting and Commencement of
verksamheten					Operations
1. Så snart detta avtal träder i kraft ska varje					1. As soon as this Agreement enters into force,
medlem utse en styrelseledamot och depositarien					each member shall appoint a Governor, and the
sammankalla det konstituerande styrelsemötet.					Depository shall call the inaugural meeting of the
					Board of Governors.
2. På det konstituerande mötet ska styrelsen					2. At its inaugural meeting, the Board of
					Governors:

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

(i)välja verkställande direktör,

(ii)enligt artikel 25.1 utse ledamöterna till bankens direktion, förutsatt att styrelsen kan besluta att för en första period kortare än två år utse färre direktionsledamöter med beaktande av medlemsantalet och det antal undertecknare som ännu inte har blivit medlemmar,

(iii)vidta åtgärder för fastställande av den dag då banken ska inleda sin verksamhet, och

(iv)vidta andra åtgärder som det anser nödvändiga för att förbereda inledningen av bankens verksamhet.

3. Banken ska underrätta sina medlemmar om det datum när verksamheten inleds.

UPPRÄTTAT i Peking, Folkrepubliken Kina, den 29 juni 2015 i ett originalexemplar, som deponeras i depositariens arkiv och vars engelska, kinesiska och franska texter är lika giltiga.

(i)shall elect the President;

(ii)shall elect the Directors of the Bank in accordance with paragraph 1 of Article 25, provided that the Board of Governors may decide to elect fewer Directors for an initial period shorter than two years in consideration of the number of members and Signatories which have not yet become members;

(iii)shall make arrangements for the determination of the date on which the Bank shall commence its operations; and

(iv)shall make such other arrangements as necessary to prepare for the commencement of the Bank’s operations.

3. The Bank shall notify its members of the date of the commencement of its operations.

DONE at Beijing, People’s Republic of China on June 29, 2015, in a single original deposited in the archives of the Depository, whose English, Chinese and French texts are equally authentic.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

BILAGA A	SCHEDULE A
Första teckning i det primära kapitalet för de	Initial Subscriptions to the Authorized Capital
stater som kan bli medlemmar enligt artikel 58	Stock for Countries Which May Become
	Members in accordance with Article 58

GRUPP A	Antal andelar		Kapitalteckning (miljoner US-
REGIONALA			dollar)
MEDLEMMAR
Australien		36 912	3 691,20
Azerbajdzjan		2 541	254,1
Bangladesh		6 605	660,5
Brunei Darussalam		524	52,4
Demokratiska		430	43
folkrepubliken
Laos
Filippinerna		9 791	979,1
Förenade		11 857	1 185,70
arabemiraten
Georgien		539	53,9
Indien		83 673	8 367,30
Indonesien		33 607	3 360,70
Iran		15 808	1 580,80
Israel		7 499	749,9
Jordanien		1 192	119,2
Kambodja		623	62,3
Kazakstan		7 293	729,3
Kina		297 804	29 780,40
Kirgizistan		268	26,8
Korea		37 388	3 738,80
Kuwait		5 360	536
Maldiverna		72	7,2
Maleysia		1 095	109,5
Mongoliet		411	41,1
Myanmar		2 645	264,5
Nepal		809	80,9
Nya Zeeland		4 615	461,5
Oman		2 592	259,2
Pakistan		10 341	1 034,10
Qatar		6 044	604,4
Ryssland		65 362	6 536,20
Saudiarabien		25 446	2 544,60
Singapore		2 500	250
Sri Lanka		2 690	269
Tadzjikistan		309	30,9
Thailand		14 275	1 427,50
Turkiet		26 099	2 609,90
Uzbekistan		2 198	219,8

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

Vietnam	6 633	663,3
Icke-allokerade	16 150	1 615,00
andelar
SAMMANLAGT	750 000	75 000,00

GRUPP B
ICKE-
REGIONALA
MEDLEMMAR
Brasilien	31 810	3 181,00
Danmark	3 695	369,5
Egypten	6 505	650,5
Finland	3 103	310,3
Frankrike	33 756	3 375,60
Island	176	17,6
Italien	25 718	2 571,80
Luxemburg	697	69,7
Malta	136	13,6
Nederländerna	10 313	1 031,30
Norge	5 506	550,6
Polen	8 318	831,8
Portugal	650	65
Schweiz	7 064	706,4
Spanien	17 615	1 761,50
Storbritannien	30 547	3 054,70
Sverige	6300	630
Sydafrika	5 905	590,5
Tyskland	44 842	4 484,20
Österrike	5 008	500,8
Icke-allokerade	2 336	233,6
andelar
SAMMANLAGT	250 000	25 000,00
TOTALSUMMA	1 000 000	100 000,00

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

BILAGA B					SCHEDULE B
VAL AV DIREKTIONSLEDAMÖTER					ELECTION OF DIRECTORS
Styrelsen ska fastställa stadgarna för val av					The Board of Governors shall prescribe rules for
direktionsledamöter i enlighet med följande					the conduct of each election of Directors, in
bestämmelser:					accordance with the following provisions.
1. Valkretsar. Varje direktionsledamot ska					1. Constituencies. Each Director shall represent
företräda en eller flera medlemsstater i en					one or more members in a constituency. The
valkrets. Den sammanlagda rösträtten i varje					total aggregate voting power of each constituency
valkrets ska bestå av det antal röster som					shall consist of the votes which the Director is
direktionsledamoten har rätt att ge enligt artikel					entitled to cast under paragraph 3 of Article 28.
28.3.
2. Röststyrka i en valkrets. I varje val ska styrelsen					2. Constituency Voting Power. For each election,
för de direktionsledamöter som väljs av de					the Board of Governors shall establish a
styrelseledamöter som företräder de regionala					Minimum Percentage for constituency voting
medlemmarna	(regionala direktionsledamöter)				power for Directors to be elected by Governors
fastställa en minimiandel av rösträtten i valkretsen					representing	regional	members	(Regional
och för de direktionsledamöter som väljs av de					Directors) and a Minimum Percentage for
styrelseledamöter som företräder de icke-					constituency voting power for Directors to be
regionala	medlemmarna		(icke-regionala		elected by Governors representing non-regional
direktionsledamöter)		en	minimiandel	av	members (Non-Regional Directors).
rösträtten i valkretsen.
(a) Minimiandelen av rösträtten för de regionala					(a) The Minimum Percentage for Regional
direktionsledamöterna ska fastställas i procent av					Directors shall be set as a percentage of the total
det totala antal röster som de styrelseledamöter					votes eligible to be cast in the election by the
som företräder de regionala medlemmarna					Governors	representing	regional	members
(regionala styrelseledamöter) kan ge i valet. Den					(Regional Governors). The initial Minimum
initiala minimiandelen av rösträtten för de					Percentage for Regional Directors shall be 6%.
regionala direktionsledamöterna ska vara sex (6)
procent.
(b) Minimiandelen av rösträtten för de icke-					(b) The Minimum Percentage for Non-Regional
regionala direktionseledamöterna ska fastställas i					Directors shall be set as a percentage of the total
procent av det totala antal röster som de					votes eligible to be cast in the election by the
styrelseledamöter som företräder de icke-					Governors representing non-regional members
regionala	medlemmarna		(icke-regionala		(Non-Regional Governors). The initial Minimum
styrelseledamöter) kan ge i valet. Den initiala					Percentage for Non-Regional Directors shall be
minimiandelen av rösträtten för de icke-regionala					15%.
direktionsledamöterna ska vara femton (15)
procent.
3. Jämkningsandel. Om ett val förutsätter extra					3. Adjustment Percentage. In order to adjust
valomgångar enligt punkt 7 nedan, ska styrelsen					voting power across constituencies when
för justering av den rösträtt som tillkommer					subsequent rounds of balloting are required under
valkretsarna för varje val fastställa en					paragraph 7 below, the Board of Governors shall
jämkningsandel för regionala direktionsledamöter					establish, for each election, an Adjustment
och en jämkningsandel för icke-regionala					Percentage for Regional Directors and an
direktionsledamöter. Jämkningsandelen ska vara					Adjustment Percentage for Non-Regional
större än den motsvarande minimiandelen.					Directors. Each Adjustment Percentage shall be
					higher than the corresponding Minimum
					Percentage.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

(a)Jämkningsandelen för de regionala (a) The Adjustment Percentage for Regional

direktionsledamöterna ska fastställas i procent av det totala antal röster som de regionala styrelseledamöterna kan ge i valet. Den initiala jämkningsandelen för de regionala direktionsledamöterna ska vara femton (15) procent.

(b) Jämkningsandelen för de icke-regionala direktionsledamöterna ska fastställas i procent av det totala antal röster som de icke-regionala styrelseledamöterna kan ge i valet. Den initiala jämkningsandelen för de icke-regionala direktionsledamöterna ska vara sextio (60) procent.

4. Antal kandidater. För varje val ska styrelsen med stöd av sina beslut om direktionens storlek och sammansättning enligt artikel 25.2 fastställa antalet regionala respektive icke-regionala direktionsledamöter som ska väljas.

(a)Det initiala antalet regionala direktionsledamöter ska vara nio.

(b)Det initiala antalet icke-regionala direktionsledamöter ska vara tre.

Directors shall be set as a percentage of the total votes eligible to be cast in the election by the Regional Governors. The initial Adjustment Percentage for Regional Directors shall be 15%.

(b) The Adjustment Percentage for Non- Regional Directors shall be set as a percentage of the total votes eligible to be cast in the election by the Non-Regional Governors. The initial Adjustment Percentage for Non-Regional Directors shall be 60%.

4. Number of Candidates. For each election, the

Board of Governors shall establish the number of Regional Directors and Non-Regional Directors to be elected, in light of its decisions on the size and composition of the Board of Directors pursuant to paragraph 2 of Article 25.

(a)The initial number of Regional Directors shall be nine.

(b)The initial number of Non-Regional Directors shall be three.

5.Nominering. Varje styrelseledamot kan 5. Nominations. Each Governor may only

nominera endast en person. Nomineringen av				nominate one person. Candidates for the office of
kandidater till uppdraget som regional direktions-				Regional Director shall be nominated by Regional
ledamot görs av de regionala styrelseledamöterna.				Governors. Candidates for the office of Non-
Nomineringen av kandidater till uppdraget som				Regional Director shall be nominated by Non-
icke-regional direktionsledamot görs av de icke-				Regional Governors.
regionala styrelseledamöterna.
6. Val. Varje styrelseledamot kan rösta på en				6. Voting. Each Governor may vote for one
kandidat och ge denna samtliga röster som enligt				candidate, casting all of the votes to which the
artikel 28.1 tillkommer den medlem som har				member appointing him is entitled under
nominerat	ledamoten.	De	regionala	paragraph 1 of Article 28. The election of
direktionsledamöterna ska väljas av de regionala				Regional Directors shall be by ballot of Regional
styrelseledamöterna genom val. De icke-regionala				Governors. The election of Non-Regional
direktionsledamöterna ska väljas av de icke-				Directors shall be by ballot of Non-Regional
regionala styrelseledamöterna genom val.				Governors.
7. Första valet. De kandidater som har fått flest				7. First Ballot. On the first ballot, candidates
röster i det första valet ska väljas till				receiving the highest number of votes, up to the
direktionsledamöter inom ramen för det antal				number of Directors to be elected, shall be
ledamöter som ska väljas till direktionen,				elected as Directors, provided that, to be elected,
förutsatt att kandidaten har fått tillräckligt med				a candidate shall have received a sufficient number
röster för att uppnå minimiandelen av den				of votes to reach the applicable Minimum
tillämpningsbara rösträtten.				Percentage.
(a) Om det nödvändiga antalet direktions-				(a) If the required number of Directors is not
ledamöter inte väljs i det första valet och det fanns				elected on the first ballot, and the number of
lika många kandidater som ledamöter som skulle				candidates was the same as the number of
väljas, ska styrelsen besluta om de åtgärder som är				Directors to be elected, the Board of Governors

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

nödvändiga för att förrätta val av regionala eller icke-regionala direktionsledamöter.

shall determine the subsequent actions to complete the election of Regional Directors or the election of Non-Regional Directors, as the case may be.

8. Efterföljande val. Om det nödvändiga antalet direktionsledamöter inte väljs i det första valet och det fanns fler kandidater än ledamöter som skulle väljas i valet, ska efterföljande val förrättas vid behov. I efterföljande val

(a)ska den kandidat som i föregående val fått lägst antal röster inte längre kandidera i följande val,

(b)får röster ges endast av (i) de styrelseledamöter som i det föregående valet röstade på en kandidat som inte blev invald och (ii) de styrelseledamöter vilkas röster för en invald kandidat anses ha höjt kandidatens röstetal över den tillämpningsbara jämkningsandelen enligt punkt (c) nedan, och

(c)ska de röster som styrelseledamöterna har gett respektive kandidat hopräknas i sjunkande ordning tills det röstetal som företräder den tillämpningsbara jämkningsandelen har överskridits. De styrelseledamöter vilkas röster tagits med i denna rösträkning ska anses ha gett alla sina röster till direktionsledamoten i fråga, medräknad den styrelseledamot vars röster höjde kandidatens totala röstetal över jämkningsandelen. De återstående styrelseledamöter vilkas röster inte tagits med i denna rösträkning ska anses ha höjt kandidatens totala röstetal över jämkningsandelen, varvid dessa ledamöters röster inte längre ska påverka valet av kandidaten i fråga. Dessa återstående styrelseledamöter kan rösta i följande val.

(d)Om det ska väljas endast en direktionsledamot i eventuella efterföljande val kan denna väljas med en enkel majoritet av de återstående rösterna. Samtliga sådana återstående röster anses ha påverkat valet av den sista direktionsledamoten.

9. Överföring av röster. En styrelseledamot som inte röstar eller vars röster inte påverkar valet av en direktionsledamot kan överföra de röster som styrelseledamoten är berättigad till på någon invald direktionsledamot, förutsatt att styrelseledamoten för en sådan överföring på förhand förvärvar ett samtycke från alla de styrelseledamöter som har valt direktionsledamoten.

8.Subsequent Ballots. If the required number of

Directors is not elected on the first ballot, and there were more candidates than the number of Directors to be elected on the ballot, there shall be subsequent ballots, as necessary. For subsequent ballots:

(a) The candidate receiving the lowest number of votes in the preceding ballot shall not be a candidate in the next ballot.

(b) Votes shall be cast only by: (i) Governors who voted in the preceding ballot for a candidate who was not elected; and (ii) Governors whose votes for a candidate who was elected are deemed to have raised the votes for that candidate above the applicable Adjustment Percentage under (c) below.

(c) The votes of all the Governors who cast votes for each candidate shall be added in descending order of number, until the number of votes representing the applicable Adjustment Percentage has been exceeded. Governors whose votes were counted in that calculation shall be deemed to have cast all their votes for that Director, including the Governor whose votes brought the total over the Adjustment Percentage. The remaining Governors whose votes were not counted in that calculation shall be deemed to have raised the candidate’s total votes above the Adjustment Percentage, and the votes of those Governors shall not count towards the election of that candidate. These remaining Governors may vote in the next ballot.

(d) If in any subsequent ballot, only one Director remains to be elected, the Director may be elected by a simple majority of the remaining votes. All such remaining votes shall be deemed to have counted towards the election of the last Director.

9.Assignment of Votes. Any Governor who does not participate in voting for the election or whose votes do not contribute to the election of a Director may assign the votes to which he is entitled to an elected Director, provided that such Governor shall first have obtained the agreement of all those Governors who have elected that Director to such assignment.

PROP. 2015/16:99 Bilaga 3

10. Konstituerande medlemmars privilegier. När styrelseledamöterna nominerar eller väljer direktionsledamöter och direktionsledamöterna tillsätter direktionssuppleanter ska principen följas att de konstituerande medlemmarna har privilegiet att utse en direktionsledamot eller direktionssuppleant från sin egen valkrets permanent eller på roterande grund.

10. Founding Member Privileges. The nomination and voting by Governors for Directors and the appointment of Alternate Directors by Directors shall respect the principle that each Founding Member shall have the privilege to designate the Director or an Alternate Director in its constituency permanently or on a rotating basis.

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

P R O P . 2 0 15 / 1 6: 9 9 B ila ga 4

Sammanfattande redovisning av ändrade beställningsbemyndiganden avseende 2016

Tusental kronor

Utgifts-	Anslags-		Beslutat	Förändring av	Nytt	Tidsperiod
område	nummer		Beslutat	Förändring av	Nytt
område	nummer		beställnings-	beställnings-	beställnings-
			beställnings-	beställnings-	beställnings-
			bemyndigande	bemyndigande	bemyndigande
5	1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	159 500	54 000	213 500	2017–20271
14	2:5	Arbetslivspolitik	38 000	2 000	40 000	2017–2018

16	1:17	Skolforskningsinstitutet	13 000	6 000	19 000	2017–2018
	3:6	Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer	2 800 000	400 000	3 200 000	2017–2021

17	9:2	Stöd till trossamfund	0	46 000	46 000	2017–2018
	14:2	Bidrag till kontakttolkutbildning	40 000	20 000	60 000	2017–2020

18	1:13	Upprustning av skollokaler	700 000	460 000	1 160 000	2017–2018
20	1:18	Klimatinvesteringar	300 000	200 000	500 000	2017–2018

21	1:2	Insatser för energieffektivisering	260 000	0	260 000	2017–20202
	1:9	Elberedskap	330 000	0	330 000	2017–20193
22	1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	20 700 000	1 500 000	22 200 000	2017–2021

	1:11	Trängselskatt i Stockholm	13 500 000	14 000 000	27 500 000	2017–2057
	2:2	Ersättning för särskilda tjänster för personer med				2017–20194
		funktionsnedsättning	170 000	20 000	190 000	2017–20194
24	1:5	Näringslivutveckling	290 000	460 000	750 000	2017–20195
		Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget		17 168 000

Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2017 t.o.m. angivet slutår.

1Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2017-2019 till 2017-2027.

2Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2017-2019 till 2017-2020.

3Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2017-2018 till 2017-2019.

4Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2017-2018 till 2017-2019.

5Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2017-2018 till 2017-2019.

PROP. 2015/16:99

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016

Närvarande: Statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: Statsminister Löfven, statsråden Romson,

Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Regeringen beslutar proposition 2015/16:99

Vårändringsbudget för 2016